I takt med att samhället utvecklats har även tekniken gått framåt, och digitala verktyg, såsom datorer och läsplattor, blir allt vanligare i klassrummen. En metod som går hand i hand med digitaliseringen är Att skriva sig till läsning-metoden som går ut på att elever i årskurs 1 skriver sig in i läsningen med hjälp av dator, eller läsplatta. Först i årskurs två börjar de skriva med penna. Syftet med denna studie är att genom en kvalitativ undersökning studera ett urval lärare och deras elevers förhållningssätt till digitala verktyg som stöd i den tidiga läs- och skrivundervisningen. För att uppnå mitt syfte har jag intervjuat två lärare och deras elever, samt observerat klassrumssituationer där de använde sig av digitala verktyg.

När individer drabbas av svår sjukdom eller komplicerad fraktur kan det krävas sjukhusvård med immobilisering som följd. Tidigare studier har visat att immobilisering påverkar kroppen negativt och kan leda till exempelvis lunginflammation, blodproppar och förstoppning. En tidig och ökad mobilisering har visat sig leda till färre komplikationer, kortare vårdtid och en positivare sjukhusvistelse. Det är därför viktigt för sjuksköterskor att ha strategier för att främja mobilisering för patienter på sjukhus. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors strategier för att främja patienters mobilitet i sjukhusmiljö.

Den här studien handlar om barnen förskoleklassens matematiska utveckling och strategier de använder sig av när de räknar. Den utforskar även hur barn samarbetar när de jobbar i grupp med matematiska problem. Två undersökningar genomfördes med filmkamera, den första under­sök­ningen delades upp i två delar. I den första delen intervjuades några barn ett och ett för att fastställa var barnen i klassen befinner sig utvecklings­mässigt, i den andra delen fick barnen i stora grupper om fyra till sex barn lösa matematiska problem tillsammans. Denna undersökning ledde vidare till undersökning nummer två som skedde vid ett annat tillfälle.

Tekniska verktygs roll i matematikundervisningen på en gymnasieskola av Andreas Hedberg (2011). Examensarbete vid Luleå Tekniska Universitet. Denna studies syfte var att undersöka vilken roll tekniska verktyg har i matematikundervisningen på en gymnasieskola. Undersökningen bestod av en litteraturstudie och en fallstudie med fyra lärare som studieobjekt. Fallstudien genomfördes med en observation och en efterföljande intervju.

Vår undersökning handlar om konflikter, konflikthantering samt språkets betydelse för att lösa konflikter. Syftet med själva undersökningen är hur pedagoger ser på konflikter i skola och förskola och hur dessa hanteras. Med pedagoger menas förskollärare, fritidspedagoger och grundskollärare. Även språkets betydelse för att hantera konflikter är centrala företeelser i vår undersökning. Vårt arbete struktureras via kvalitativa intervjuer.

AbstractRönngren, C (2011) Den allvarsamma leken - ett fokussamtal om pedagogiska strategier för att skapa förutsättningar för rollspel.  Syftet med studien var att undersöka hur erfarna pedagoger tänker kring sina strategier i situationer när teaterovana vuxna ska ta steget in i rollspel. Ett fokussamtal med fyra informanter genomfördes och urvalet skedde med kravet att deltagarna skulle ha arbetat med teaterovana vuxna och rollspel, i det här fallet forumspel och simuleringar. Samtalet spelades inte in, utan vägganteckningar fördes löpande så att deltagarna kunde ta ställning till materialet under samtalets gång samt lätt återknyta till tidigare samtalstrådar. Resultatet redovisas i en sammanfattning av samtalet och diskuteras sedan med utgångspunkt i teorier om kommunikation i fiktion; lek samt teori om kommunikation mellan skådespelare och publik. Deltagarna i fokussamtalet visade sig mycket medvetna om kommunikationen på den sensoriska nivån, vilken handlar om kommunikation på ett plan som kan beskrivas som ett personligt förhållande.  Vikten av att pedagogen är följsam gentemot deltagaren var en av de strategier som ansågs viktigast.

Syftet med studien är att undersöka hur modersmålslärarna förhåller sig till digitala medier i undervisningen, samt ta reda på fördelarna med att använda digitala medier som läroverktyg. Undersökningen bygger på en kvalitativ studie, där två observationer och en intervju med en modersmålslärare används som metod. Detta för att få en förståelse för vilka uppfattningar som finns kring användandet av digitala verktyg i undervisningen. Resultatet från undersökningen visar att digitala medier är ett pedagogiskt redskap med enorma fördelar. Med hjälp av digitala verktyg skapar läraren positiva lärandesituationer som underlättar inlärningen för eleverna. Dessutom kan digitala verktyg stimulera inlärning och bidra till ökad motivation hos eleverna. Undersökningen visar att det bara finns vinster med att arbeta med digitala medier i undervisningen, då det intresserar och sporrar eleverna till kreativitet och bättre arbeten..

Dramaten och Operan fick som två av 26 institutioner under 2011 direktiv från regeringen att utveckla strategier för sina barn- och ungdomsverksamheter avseende åren 2012-2014. Denna studie ämnar analysera hur dessa verksamheter har närmat sig direktiven samt jämföra deras tillvägagångssätt. Därmed avgränsas studien till Dramatens och Operans barn- och ungdomsverksamheter: Unga Dramaten och Unga på Operan.Denna analys görs mot bakgrunden av regeringens styrningsmodeller för statliga myndigheter samt mot bakgrund av Sveriges kulturpolitik. Studien tittar även närmare på synen på barnkultur och hur man politiskt arbetar med att integrera barnperspektivet i kulturen.Personliga intervjuer har genomförts med anställda på Unga Dramaten och Unga på Operan samt med Dramatens och Operans förvaltare på Kulturdepartementet. Frågeställningarna för undersökningen har legat som grund för intervjuguiderna.

Persson, E. (2014). IKT-verktyg vid lärande och kommunikation. C-uppsats i Pedagogik. Högskolan i Gävle, akademin för utbildning och ekonomi Denna undersökning syftar till att undersöka användandet och det upplevda stödet av IKT-verktyg i kommunikation med och undervisning av studenter bland lärare vid Högskolan i Gävle.

När individer drabbas av svår sjukdom eller komplicerad fraktur kan det krävas sjukhusvård med immobilisering som följd. Tidigare studier har visat att immobilisering påverkar kroppen negativt och kan leda till exempelvis lunginflammation, blodproppar och förstoppning. En tidig och ökad mobilisering har visat sig leda till färre komplikationer, kortare vårdtid och en positivare sjukhusvistelse. Det är därför viktigt för sjuksköterskor att ha strategier för att främja mobilisering för patienter på sjukhus. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors strategier för att främja patienters mobilitet i sjukhusmiljö.

När individer drabbas av svår sjukdom eller komplicerad fraktur kan det krävas sjukhusvård med immobilisering som följd. Tidigare studier har visat att immobilisering påverkar kroppen negativt och kan leda till exempelvis lunginflammation, blodproppar och förstoppning. En tidig och ökad mobilisering har visat sig leda till färre komplikationer, kortare vårdtid och en positivare sjukhusvistelse. Det är därför viktigt för sjuksköterskor att ha strategier för att främja mobilisering för patienter på sjukhus. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors strategier för att främja patienters mobilitet i sjukhusmiljö.

Bakgrund: År 2013 uppmättes Sveriges befolkningsökning till den största på nästan 70 år. I Malmö finns ca 170 länder representerade. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen1982:763 (HSL) ska hela befolkningen i Sverige erbjudas god vård på lika villkor. Kommunikation inom vården är ett riskområde. Socialstyrelsen skriver att bristfällig kommunikation mellan vårdpersonal och patient gällande informationsöverföring och missuppfattning om behandling kan äventyra patentsäkerheten.

Denna uppsats kommer att se till mellancheferna, som i dagens organisationer har en utsatt position. De är hårt styrda från ledningen och de ska förmedla ledningens budskap neråt i organisationen till medarbetarna, även om de inte stödjer ledningens budskap. Oavsett vilket, är det även deras uppgift att få medarbetarna motiverade och engagerade i arbetet. Detta gör mellancheferna med hjälp av olika former av kommunikation. Uppsatsens syfte är att beskriva vilka kommunikativa strategier samt tekniker en mellanchef använder sig av för att få sina medarbetare motiverade och engagerade.Fyra intervjuer har genomförts, där fyra mellanchefer har berättat om hur de använder sig av kommunikationen för att motivera och engagera medarbetarna.

Den här uppsatsen visar ett alternativt gestaltningsprogram för utvecklingsområdet Östernäs. Arbetsområdet ligger centralt i tätorten Ljusdal och har direkt kontakt med Kyrksjön och rekreationsområde, men avskärmas från centrum genom starka barriärer. I examensarbetet undersöker jag hur man genom olika arkitektoniska strategier kan koppla samman området Östernäs med Ljusdals centrum. Syftet med uppsatsen är att skapa ett gott stadsliv. Målet är att genom förslaget visa exempel på hur ett kompakt centrum kan gynna det sociala livet. Arbetet bygger på en modell där inventering och studier av kartor, historia, översiktsplan, detaljplan, medborgardialog och program skapat den informationskälla och den bas som det övriga arbetet vilar på. Informationen har sedan legat till grund för uppsatsens mål, att skapa ett gott stadsliv genom ett kompakt centrum. Ett antal analyser har utförts för att lyfta fram och tydliggöra områdets problem. Problemen har sedan resulterat i forskningsfrågan hur man kopplar samman Östernäs med övriga centrum. För att svara på forskningsfrågan har jag sökt strategier inom litteratur och likvärdiga utvecklingsområden. Strategierna har sammanställts i en konceptuell skiss som visar riktlinjer för hur området Östernäs kan kopplas samman med Ljusdals centrum. Utifrån konceptskiss och program som bygger på önskemål från kommun, medborgare, samt riktlinjer från analyser och egna idéer har jag tagit fram en programskiss för att disponera områdets ytor. Programskissen har legat till grund för det slutliga förslaget. Svaret på forskningsfrågan är att det går att koppla samman Östernäs med övriga centrum genom arkitektoniska strategier.

Syfte och frågeställning: Studien ville belysa och konkretisera rollen kommunikation och interaktion har i den process då aktörer söker att legitimera sig själva i en svensk CSR-kontext. Genom att studera Löfbergs hållbarhetsredovisning från 2012 var studiens syfte att erbjuda ett konkret tillvägagångssätt för aktörer som söker eller vill studera legitimering under komplexa förhållanden. Studiens frågeställningar löd: Genom vilka diskursiva strategier legitimerar Löfbergs sig själva i sin hållbarhetsredovisning från 2012? » Hur används och konkretiseras de diskursiva strategierna som identifierats? Metod och material: Genom en diskursanalys har texter analyserats med en framtagen analysmodell baserad på van Leeuwens metodologi (2007). Texterna hämtades från kaffeföretaget Löfbergs hållbarhetsredovisning från 2012.