Studiens syfte var dels att undersöka hur lärande situerades i ett studiecentrum på gymnasienivå och dels hur lärmiljön uppfattades av eleverna som nyttjade den. Min teoretiska referensram utgick från ett sociokulturellt synsätt på lärande och mitt metodval var observation i studiecentret, under fyra dagar och intervjuer av sex elever som nyttjade studiecentret nästan varje dag. I min forskningsdesign hade jag inspirerats av Grundad teori. I resultatdelen framträdde fyra centrala begrepp. Den undervisande lärarens utformning av undervisning och arbetssätt påverkade lärandet, det självständiga och individuella kunskapandet situerade lärandet, informationssökning situerade lärandet och lärmiljön i studiecentret hade inverkan på lärandet.

Bland elever som är i behov av särskilt stöd finns en grupp elever som benämns elever med problemskapande beteenden. Fokus ligger ibland under långa tidsperioder på att hantera beteendeproblematiken, under det att kunskapsutveckling och delaktighet ofta får stiga åt sidan. Detta ställer krav på att personal i skolan har kunskap om verktyg för att hantera problemskapande beteenden.Syftet med denna studie är att få förståelse för hur personalen i grundsärskolan menar att problemskapande beteenden kring elever med autism och intellektuella funktionsnedsättningar uppstår. Denna studie syftar även till att få förståelse för personalens meningar om förebyggande och motverkande verktyg när det gäller problemskapande beteenden.Intervjuer med sju personer som arbetar i grundsärskolan ligger till grund för resultatet i denna studie. Vid analysen av intervjuerna användes George H.

Lagen om finansiell rådgivning har i bank- och försäkringsbranschen ställt krav på dokumentation och säkerställd teoretisk kompetens.Medlyssning är ett verktyg för att internt följa upp att kundmötet uppfyller kraven, samtidigt som det förväntas bidra till en utveckling av både rådgivaren och kundmötet.Syftet med den här studien är att utvärdera fenomenet medlyssning samt identifiera faktorer som kan bidra till att utveckla verktyget.En kvalitativ metod valdes och datainsamlingen genomfördes genom en fokusgruppintervju. Materialet bearbetades och resulterade i fyra kategorier: Lärandeprocessen, Bedömningen, Medlyssnaren och Framtiden.Studiens viktigaste slutsats är att resultatet av medlyssningen är avhängt vem som genomför den. Det är viktigt med åtgärder avseende närmsta chefs medlyssning, där målkonflikten behöver undanröjas och attityden behöver förändras. Rådgivaren lyfter fram att intresset för att utveckla kundmötet är den viktigaste faktorn för att det ska upplevas som meningsfullt.

Syftet med uppsatsen var att undersöka och identifiera funktions- och designprinciper för en ny typ av webbaserat system, Designbank. Systemet kom att bestå av en webbplats och ett verktyg vars uppgift var att generera den nödvändiga programmeringen vid skapandet av en dynamisk webbplats. För att utmärka sig från konkurrenter så beslutades Designbank drivas som en webbyrå för frilansdesigners. En layout för webbplatsen designbank.se byggdes med hjälp av en teoretisk ?verktygslåda? som kom att bestå av i litteraturen funna teorier för användarvänlighet och genredesign.

För att utveckla landsbygden behövs fungerande verktyg att arbeta utifrån. Lokalekonomisk analys, LEA, är ett sådant verktyg som funnits i snart femton års tid. En Lokalekonomisk analys ger statistik över exempelvis in- och utflyttning, befolkning och disponibel inkomst. Verktyget beställs och köps av Statistiska centralbyrån. Som med de flesta verksamheter behöver LEA uppdateras för att kunna bemöta de behov som finns och anpassas till den teknik som är tillgänglig i dagsläget.

Syfte och frågeställningar kring denna uppsats, är att undersöka två lärares syn på bildsamtal och återkoppling till elevers bildarbeten. Jag vill undersöka lärarnas syn på hur de sker; vilka metoder, modeller och redskap som används. Vilka tankar som finns hos lärarna.Vad avgör, när och hur ofta återkoppling eller samtal sker och i vilken form de sker?Vilka utmaningar och svårigheter, hindrar lärare i arbetet kring återkoppling och samtal Och vilka möjligheter ser de till förbättring i sammanhanget?Intervjuer har också skett med två elever, om hur de ser på återkoppling och samtal kring deras bildarbeten.Undersökningen hoppas jag, kommer att ge perspektiv och verktyg inför kommande verksamhet. Teori: Den teoretiska inramningen är det sociokulturella perspektivet och pragmatismen.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur fyra lärare talar om matematikkunskaper och matematikutveckling hos elever med språkstörning samt hur de bedriver matematikundervisning. Utifrån syftet är följande frågeställningar centrala i studien: Hur beskriver lärarna sina elever som har språkstörning? Hur beskriver lärarna elevernas matematikkunskaper och matematikutveckling? Hur bedriver lärarna matematikundervisning? Teori: Undersökningen bygger på ett sociokulturellt perspektiv på kunskap och lärande inom vilket kunskap ses som något som skapas tillsammans med andra, genom språk och kommunikation. Ett centralt inslag i det sociokulturella perspektivet på kunskap och lärande är begreppet redskap. Redskapen kan vara både fysiska, även kallade artefakter, och intellektuella (språkliga).Studien är också inspirerad av en sociokulturell forskningsansats.

Ett verktyg för applicering av trådtöjningsgivare har tagits fram på uppdrag av AED AB i Växjö. Verktyget skall användas för färdigställning/slutmontering av lastceller som i sin tur skall användas till att mäta vilka krafter som påverkar en skogsmaskin när denna lastas med sin givna maxlast. Verktyget skall föras in i ett 25 mm brett hål där det skall hålla fast och lägga tryck på fyra trådtöjningsgivare, en i vardera riktning, vilka bestrykts med lim. Verktyget skall hålla ett tryck på tre till fyra kiloPond medan lastcellen värms till 150° C då limmet härdar. Verktyget består av fyra ben, ett i vardera riktning.

Ett verktyg för applicering av trådtöjningsgivare har tagits fram på uppdrag av AED AB i Växjö. Verktyget skall användas för färdigställning/slutmontering av lastceller som i sin tur skall användas till att mäta vilka krafter som påverkar en skogsmaskin när denna lastas med sin givna maxlast. Verktyget skall föras in i ett 25 mm brett hål där det skall hålla fast och lägga tryck på fyra trådtöjningsgivare, en i vardera riktning, vilka bestrykts med lim. Verktyget skall hålla ett tryck på tre till fyra kiloPond medan lastcellen värms till 150° C då limmet härdar. Verktyget består av fyra ben, ett i vardera riktning.

Med hjälp av diskurspsykologiska verktyg undersöker den här studien hur samhällskritikoch trovärdiga beskrivningar av prekariatets livssituation och identitet konstrueras. Detdiskursiva sammanhanget handlar om prekariatet. Guy Standings teori har somutgångspunkt att prekariatet är en klass i vardande och i och med med att Guy Standingsantologi, innehållande livsskildringar associerade till prekariatet, fungerar denna antologisom empiri i min studie. Vidare hävdar jag att det diskuspsykologiska angreppssättet kanbidra till nya insikter och djupare förståelse när det gäller identitetskonstruktioner ochsamhällskritik i allmänhet, prekariatet och dess medlemmar i synnerlighet. Analysensresultat vilar på de tre diskurspsykologiska verktyg jag använt mig av nämligen metaforer,vaccinationer och kategorier.

Syftet med detta arbete är att identifiera och analysera de kostnader som fångas upp för projektstyrningen vid Gestamp Hardtech. Ett delsyfte är att ge förslag på vad som kan förbättras vid projektstyrningen. Ekonomistyrning i projekt handlar om att med ekonomiska medel planera, styra och följa upp projekts ekonomiska aktiviteter. En viktig del av ekonomistyrning är analys och uppföljning. Fallstudien belyser kostnadsanalys och kalkylering i projekt.

Bakgrund: Sjuksko?terskestudenter kommer i kontakt med palliativa och cancerpatienter flertalet ga?nger under sin kliniska utbildning. Detta pa?verkar studenterna olika ka?nsloma?ssigt. Fo?r att hantera dessa nya upplevelser tilldelas studenter en handledare som skall ge sto?d, undervisa och guida dem under den kliniska utbildningen.Syfte: Syftet med studien var att underso?ka sjuksko?terskestudenter uppfattning av mo?tet med palliativa patienter samt erha?llen handledning i samband med dessa mo?ten.Metod: Metoden till denna kvalitativa studie var tva? semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med ett bekva?mlighetsurval av studenter som haft klinisk utbildning pa? hematolog, onkolog eller palliativ avdelning.Resultat:Va?rd av palliativa patienter eller patienter med cancer uppfattades som en sorglig, sva?r, obekva?m men la?rorik upplevelse.

Den här rapporten handlar om upper-CASE samt dess effekter, möjligheter och de hinder som finns för dess införande. Fem personer i fem organisationer har frågats ut med enkät eller intervju om deras erfarenheter och synpunkter. I tre av organisationerna användes upper-CASE-verktyg i systemutvecklingen och i två användes det ej.· De förra ansåg alla att underlättad dokumentation, förbättrad kommunikation mellan projektmedlemmar, förbättrad kvalitet hos det färdiga systemet samt en viss tidsvinst i systemutveckling var effekter som uppnåtts av användandet av upper-CASE. Det utvecklade systemet blir också lättare att förvalta ibland. Av negativa effekter tyckte man sig se ett visst beroende av CASE-leverantörens support.

Syftet med denna studie var att kartlägga användningen av musik som ett verktygför lärande inom naturvetenskap och teknik (NVT). I syftet ingick även attkartlägga på vilket sätt lärare använder detta verktyg i sin undervisning och ommusikintresset skiljer sig mellan könen. Metoden baseras på en kvantitativ ansatsmed pappersenkäter till elever i årskurs 4-6 och en webbenkät till NOlärareverksamma mellan årskurs 1-6. Den kvalitativa metoden användes för attnärmare få veta hur lärare använder musik inom NVT. Resultaten visar att majoritetenav samplets lärare anser musikande förekomma till en viss grad i undervisningen.Majoriteten av samplets elever menar dock motsatsen.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka hur processledare i f?rskolan ?vers?tter kunskaper och metoder fr?n en utbildning till f?rskolans praktik, samt att unders?ka hur utbildningen bidrar till deras personliga utveckling och ledarskap. Studien avser ?ven att unders?ka vad som m?jligg?r och begr?nsar processledarnas uppdrag att leda och driva utvecklingsarbete p? f?rskolan. Resultatet visar att processledarna ?vers?tter metoder och verktyg fr?n utbildningen genom kopiering och modifiering beroende p? f?rskolans kontext och kollegornas behov.