Syftet med denna studie var att studera reflektionsprocessen i fenomenet pedagogisk dokumentation. Detta gjorde vi genom att intervjua sex pedagoger på tre olika förskolor som arbetar Reggio Emilia inspirerat. Förskolor som arbetar inom inriktningen Reggio Emilia har pedagogisk dokumentation som ett självklart verktyg i verksamheten, det blev på så sätt naturligt att välja pedagoger som arbetar på detta sätt. Vår undersökning bygger på en kvalitativ studie där vi tolkat respondenternas svar utifrån ett hermeneutiskt och reflektionsteoretiskt perspektiv. Studien visade på att pedagogerna vi intervjuade har en hög grad av medvetenhet om och insikt i vad reflektion är och vad denna stöds av.

I Läroplanen för förskolan (Lpfö-98) kan vi läsa att "utomhusvistelsen bör ge möjlighet till lek och andra aktiviteter både i planerad miljö och i naturmiljö" (Skolverket, 1998/2010, s. 7). Syftet med studien är att undersöka hur nio förskollärare i södra Sverige uttrycker att de använder sig av förskolegården i den dagliga verksamheten och vilken betydelse utemiljön har för barnens lek och lärande.Våra frågeställningar är följande:? Hur anväder föskolläarna föskolegåden i den dagliga verksamheten?? Hur tar förskollärarna tillvara på barnens intresse på förskolegården?? Hur ser föskolläarna påsin delaktighet i möet med barnen?Resultatet visar att samtliga förskollärare i studien anser att det sociala samspelet är viktigt. Flera av förskollärarna uttrycker att deras lyhördhet och engagemang är av stor betydelse i barnens lek.

Gör emotioner en spelupplevelse bättre? Jämfört med äldre narrativa medier såsom film och skönlitteratur är spelbranschen ung och anses på många sätt vara mindre sofistikerad ifråga om emotionellt djup. Spel har, till skillnad från film där emotioner väcks genom empati med karaktärer, ofta ett förstapersonsperspektiv vilket gör det lättare att förbättra spelupplevelsen genom att väcka emotioner hos spelaren direkt. I detta arbete syftar emotioner på de av djupare slag som traditionellt sett varit sällsynta inom spel då dessa ofta är primärt gameplaydrivna. Verktyg för att förändra ett spel till att bättre väcka emotioner existerar i form av sätt att skriva vilket gör karaktärer, handling och dialograder djupare och mer intressanta.

1997 förvärvades Ericssons fabrik i Kristianstad av Nolato AB i Torekov. 1998 delades Kristianstadsfabriken upp i tre bolag, Nolato Mobile, Nolato Alpha och Nolato Autec. Totalt hade dessa tre bolag 901 anställda 1998. Två år senare, år 2000, var de uppe i cirka 1200 anställda. År 2001 skedde en uppbromsning av telekommarknaden som ledde till stora omstruktureringar inom Nolato.

M?ns v?ld ?r ett samh?llsproblem d?r m?n ?r ?verrepresenterade i v?ldsbrott. Genom att utmana sn?va k?nsroller och negativa mansnormer kan skolan bidra till att bryta strukturer som ligger till grund f?r v?ld i samh?llet Syftet med detta utvecklingsarbete ?r att unders?ka om ett normmedvetet arbete kan bryta negativa k?nsnormer och maktstrukturer i skolmilj?n samt fr?mja elevernas normkritiska reflektion. Arbetet genomf?rdes p? tv? fritidshem med elever i ?rskurs 2 och 3, d?r teorin om hegemonisk maskulinitet och identitet anv?ndes f?r att f?rst? normernas p?verkan.

Vårt syfte med denna studie är att undersöka hur tre pedagoger på en Montessoriskola i år F-1 arbetar praktiskt för att individualisera undervisningen. Vi ville även ta reda på vilket förhållningssätt en lärare kan ha till eleven och vilka verktyg den kan använda då den individualiserar undervisningen. Vi använde oss av en kvalitativ metod då vi ville förstå och urskilja olika handlingsmönster hos de pedagoger vi intervjuade och observerade. Detta för att få så personliga och redogörande svar som möjligt kring hur de individualiserar undervisningen i praktiken. Litteraturen som ingår i studien redogör för Montessoripedagogikens grundtankar och dess syn på lärarens roll samt forskning kring vilket förhållningssätt en lärare kan inta vid olika individualiseringsformer.

Syfte: Huvudsyftet med uppsatsen är att undersöka ett företags givna transportstrukturs miljöpåverkan i växthusemissioner eller CO2e. Detta genom att med hjälp av olika verktyg och teorier ta fram ett antal scenarion som har en lägre miljöpåverkan än befintlig transportstruktur. Det sekundära syftet är att ta fram modeller som hjälper företaget att ta hänsyn till de ekonomiska kostnader som kan vara kopplade till en omstrukturering av transportstrukturen.Metod: Kvalitativa intervjuer om grön logistik och vilka verktyg som används i detta arbete samt en kvantitativ datainsamling i beräkningar av emissioner med hjälp av NTMCalc.Slutsatser: Ett antal olika scenarion togs fram där miljöpåverkan uppskattades, utifrån dessa valdes 5 stycken ut som hade en lägre miljöpåverkan än befintlig transportstruktur. I dessa utvalda scenarion tas hänsyn till ytterligare faktorer som exempelvis ledtider, hur många landsgränser som måste korsas, tätortskörning etc. Då det inte finns ett ekonomiskt underlag för vad ett transportstrukturbyte skulle kosta förs det en diskussion med rekommendationer över åtgärder vid ett byte av transport..

I vår uppsats valde vi att undersöka hur kommunikation och social interaktion förändras vid användande av intranet. Vi ville även se vilka fördelar/nackdelar användandet kunde medföra för individen i relation till dennes arbetssituation. Detta då vår erfarenhet av intranetlitteratur var att den utlovar guld och gröna skogar till sina användare. Vi frågade oss, upplever även individerna intranet så bra. För att kunna studera dessa fenomen utfördes en fallstudie på United States Information Service, (USIS), vid Amerikanska ambassaden i Stockholm.

Bakgrund: Sepsis ?r ett potentiellt livshotande tillst?nd som kr?ver snabb identifiering och behandling. Sjuksk?terskan har en central roll i det initiala omh?ndertagandet p? akutmottagning, d?r tidig identifiering ?r avg?rande f?r patientens ?verlevnad, lidande och h?lsa. Flera faktorer kan dock f?rsv?ra sjuksk?terskans f?rm?ga att identifiera sepsis.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares upplevelser och tankar om etik i förskolan, samt synliggöra vilka etiska dilemman som finns mellan förskollärare och barnen i förskolan utifrån förskollärares upplevelser Syftet med studien är även att undersöka vilka val av metoder och verktyg som förskollärarna finner är viktiga för att undvika etiska dilemman i arbetet med barnen. I undersökningen valde vi kvalitativ intervjumetod som metod. Vi har samlat in empiriskt material via intervjuer med tio stycken förskollärare med en lång erfarenhet av yrket i södra Sverige. Samtliga förskollärare har fått svara på samma frågor om etik, etiska dilemman i samspel med barnen och vilka metoder och verktyg som förebygger etiska dilemman. I studien så framkom det att etik är något personligt och individuellt samtidigt som det skiljer sig utifrån olika bakgrunder.

AbstraktDen här undersökningen har sin utgångspunkt i en observation under en bildlektion. Bildläraren kopierade en bild ur målarboken ?Måla med mästarna? och använde den som förlaga som skulle färgläggas. Lektionens syfte upplevde jag som otydligt och valet av gamla mästare som förebild var provocerande. Mot denna bakgrund började jag undersöka förlagornas relevans för bildundervisningen idag.

Underso?kningen har syftat till att beskriva en la?rares syn pa? hur hon go?r na?r hon arbetar med att skapa, bevara och fo?rdjupa den professionella relationen till sin elev i individuell instrumentalundervisning. Fo?r att na? syftet har jag intervjuat tva? instrumentalla?rare pa? en kulturskola. De teoretiska begreppen och verktygen fo?r arbetet med relationen, fann jag i det terapeutiska och psykologiska fa?ltet.

Syftet med arbetet är att undersöka barnlitteraturens skildring av kost och måltidsvanor samt förskolans arbete med en ökad kostmedvetenhet hos barnen. Vidare är tanken att se hur barnlitteraturen kan användas som ett verktyg i verksamheten, för att tydliggöra sunda kostvanor. Metoder som används är enkätundersökning, kvantitativ litteraturundersökning samt kvalitativa intervjuer. Sammanfattningsvis visar resultatet att majoriteten av barnlitteraturen skildrar någon form av måltidsvanor och kost kopplad till måltidsvanor samt att den hälsosamma kosten skildras i större omfattning än den ohälsosamma kosten. Resultatet av de kvalitativa intervjuerna visar att alla förskolor som deltog i intervjun har pedagogiska måltider där personalen deltar samt att tre av fyra förskolor tycker att de använder barnlitteraturen mycket i verksamheten, dock arbetar ingen av förskolorna medvetet med barnlitteraturen som ett verktyg i verksamheten, för att tydliggöra sunda kostvanor.

Syftet med denna studie är att beskriva fyra lärares uppfattningar om Arne Tragetons metod att skriva sig till läsning i sin undervisning och vilka begrepp som de använder när de beskriver metoden. Den metod som används i studien är kvalitativa intervjuer. Teoretisk grund för studien bygger på ett sociokulturellt perspektiv. Teori baserad på ett sociokulturellt perspektiv har använts i analysen av denna studie. Begrepp som lärarna använt sig av i studien är bland annat verktyg, samarbete, erfarenhet, upplevelse, glädje, kreativitet och kommunikation.

Syftet med studien är att undersöka förskolechefers och pedagogers uppfattning av implementeringen avICDP programmet i förskolans pedagogiska vardagsarbete.  Den metod som använts i studien ärfokusgruppsintervjuer och i analysen av dessa har ett sociokulturelltperspektiv på lärandet varit utgångspunkt. Studien fokuserar på respondenternasuppfattning om hur de utvecklar och använder programmet i bemötandet av barnen,vilka möjligheter och hinder de uppfattat att de mött vid implementeringen samtderas uppfattning om hur de kommunicerar och samarbetar med varandra ivardagsarbetet kring implementeringen av programmet. Studiens resultat visaratt förskolechefer och pedagoger upplever ICDP programmet som ett verktyg medvilket det går att utveckla förskolans verksamhet, pedagogernasprofessionalitet och samspelskvalitén med barnen. Hinder respondenternabeskriver att de mött vid implementeringen kan ligga i hur själva implementeringensker, till exempel att den inte sker tillsammans med kollegorna i arbeslageteller individens inställning till förändring. Hur förskolechefer och pedagoger tänker om programmet skiljer sig dockåt.