Sökresultat:
3604 Uppsatser om Verkställande direktörer - Sida 5 av 241
ATT HANTERA SV?R K?RL?TKOMST VID PVK-INS?TTNING ? SJUKSK?TERSKANS RESURSER OCH ST?D. En allm?n litteratur?versikt
Bakgrund: Sv?r k?rl?tkomst hos patienter i behov av perifer venkateter (PVK) kan medf?ra
risker vid upprepade f?rs?k till PVK-ins?ttning. Det faller inom sjuksk?terskans profession
att utf?ra PVK-ins?ttning och att arbeta evidensbaserat och patients?kert. Syfte: Syftet var att
unders?ka vilka resurser och st?d sjuksk?terskor har att tillg? vid identifiering och hantering
g?llande sv?r k?rl?tkomst hos patienter i behov av en perifer venkateter.
Studier av direkt solinstrÄlning i Sverige 1983-2003 : en statistisk analys
I denna studie görs ett försök att öka förstÄelsen kring hur den inkommande direkta solinstrÄlningen blir pÄverkad av de gaser och partiklar som finns i atmosfÀren. Studiens syfte Àr att se om det statistiskt gÄr att detektera nÄgon trend i SMHI s mÀtningar av direkt solinstrÄlning vid elva mÀtstationer i Sverige mellan Ären 1983-2003. HÀr undersöks Àven om partikelhalten i luften har förÀndrats samt om en eventuell trend i direkt solinstrÄlning kan kopplas ihop med förÀndrade partikelhalter i luften under samma tidsperiod. Solens cykler och ett förÀndrat ozonskikt kopplas ocksÄ samman med resultaten. Det finns sÀsongsvariation i datamaterialet av den direkta solinstrÄlningen och dÀrför appliceras mÄnadssummerade vÀrden i Seasonal Mann Kendall test for trend som Àr fördelningsoberoende.
AffÀrsmannaskap hos revisorer : Vilka effekter fÄr det pÄ revisionskvaliteten?
Bakgrund: Efter revisionspliktens avskaffande har spelplanen fo?ra?ndrats inom revisionsbranschen. Revisionsbranschen diskuteras sakna en fo?rma?ga att fo?rmedla sitt va?rde varvid ett ho?gre affa?rsmannaskap efterfra?gas. Samtidigt betraktar professionsforskningen traditionellt kommersiella va?rderingar som motstridiga professionella va?rderingar, vilka inom forskningen fo?rutsa?tts fo?r att revisorerna ska kunna tillhandaha?lla samha?llet med tillfo?rligtlig information.
Transsexuella personers upplevelse av bemötande inom hÀlso- och sjukvÄrd
SAMMANFATTNINGBakgrundTranssexualism bedo?ms idag vara en psykiatrisk diagnos. Diagnosen sta?lls av en psykiatriker och da?refter remitteras individen vidare fo?r att genomga? en ko?nsutredning. Fo?r ett juridiskt ko?nsbyte ma?ste en anso?kning go?ras till Ra?ttsliga ra?det vilket a?r en del av Socialstyrelsen.
KartlÀggning av direkt lobbying : En empirisk studie dÀr direkt lobbying via comment letters pÄ standardsÀttarorganet IASB mellan Är 2005 och 2009 studeras
Denna uppsats behandlar direkt lobbying mot det internationella standardsÀttarorganetInternational Accounting Standards Board, IASB. Studien motiveras med att utformandet avIFRS, till följd av en ökad globalisering, fÄtt en allt viktigare roll inom internationellredovisning. VÄr empiriska undersökning gÄr ut pÄ att kartlÀgga avsÀndare av inskickadecomment letters under perioden 2005 till 2009 till standardsÀttarorganisationen IASB.Comment letters Àr kommentarer eller feedback som IASB efterfrÄgar frÄn allmÀnhen innanen ny IFRS definitivt bestÀms.VÄrt resultat visar pÄ att en majoritet av direkt lobbying via comment letters utförs avorganisationer och att Europa utmÀrker sig som sÀrskilt aktiv nÀr man ser till frekvensen avantalet inskickade kommentarer. Vidare finner vi att endast sex lÀnder vÀrlden övertillsammans stÄr för över hÀlften av kommentarerna. Vi analyserar fram ett flertal tÀnkbaraförklaringar som kan ligga bakom vÄrt framtagna resultat, dÀr faktorer som lÀnders storlek,ekonomisk utveckling, kultur och framförallt lagstiftning diskuteras.
Upplevelser hos patienter med trycksÄr gÀllande uppkomst, förebyggande och pÄverkan pÄ det dagliga livet : En kvalitativ intervjustudie
Bakgrund: Studier visar att trycksa?r a?r ett stort problem eftersom det pa?verkar patienterna da? det inneba?r ett lidande och dessutom kostar det samha?llet mycket pengar. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva upplevelser hos patienter med trycksa?r med avseende pa? trycksa?rets uppkomst, hur det dagliga livet pa?verkas samt deras syn pa? hur trycksa?ret skulle kunna ha fo?rebyggts.Metod: Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer anva?ndes. A?tta informanter med trycksa?rskategori 2-4 valdes ut genom ett bekva?mlighetsurval pa? ett universitetssjukhus i mellansverige under ho?sten 2013.
Ekoturism, hÄllbarhet och miljömedvetenhet : En studie gÀllande hÄllbarhet och ekoturismen av svenska turismföretag
HÄllbarhet Àr nÄgot som idag a?r ett allma?nt begrepp, det a?r na?got som ma?nga i sina vardagliga liv har anammat vad det ga?ller att till exempel handla ekologiska varor och sopsortera. Men hur ta?nker vi na?r det kommer till resande, har vi samma krav pa? att turismindustrin ska vara ha?llbar och ekologisk som vi har pa? det vardagliga utbudet? I denna kandidatuppsats har vi valt att titta pa? ha?llbarhet och ekoturism i Sverige. Syftet med uppsatsen a?r att titta pa? hur olika fo?retag arbetar med ha?llbar utveckling vad det ga?ller turism och hur de ser pa? den utveckling som har skett de senaste a?ren.
RÀttssÀkerheten vid tillÀmpning av LVU 2§ : En kunskapsöversikt
Studiens syfte var att underso?ka hur ra?ttssa?kerhet vid socialna?mndens respektive domstolens bedo?mningar ga?llande LVU 2§ beskrivs och diskuteras i aktuell forskning. Efter en utfo?rlig so?kning fann vi 12 avhandlingar och artiklar som o?verenssta?mde med studiens syfte. Resultatet av studien visar att socialna?mndens bedo?mningar i ho?g grad a?r subjektiva och att lagens formulering ger stort utrymme fo?r tolkning.
En H?llbarhetsdriven N?jespark. Fallstudie av Lisebergs implementering av h?llbarhetsstrategi
Bakgrund: N?jesparker, som Liseberg med ?ver 2,2 miljoner bes?kare ?rligen, ?r v?xande
turistattraktioner med stor potential. De bidrar till h?llbarhet genom sociala, milj?m?ssiga och
ekonomiska initiativ men st?r inf?r utmaningar som s?songsberoende, s?kerhetskrav,
teknologiska f?rv?ntningar och personalhantering. N?jesparker beh?ver ?ven hantera stora
m?ngder avfall, energi- och vattenf?rbrukning samt resursintensiva byggnationer.
Direkt flygunderstöd i Sverige : en nyhet?
Vid insatsen i Kongo 1961- 63 var en av uppgifterna för svenska flygvapnet direkt understödav FN:s markstyrkor. Hur löstes dÄ denna uppgift? Var det ett vÀl inövat koncepteller tvingades flygförare och markstridskrafter att uppfinna en metodik pÄ grundav rÄdande omstÀndigheter? Det kan vara sÄ att Sverige hade en vÀl utvecklad förmÄgavilken bÄde hade stöd i doktrinÀra dokument och som övades. Det kan Àven förhÄlla sigsÄ att de berörda piloterna fick improvisera och ta fram nya metoder pÄ plats i Afrika.I uppsatsen analyseras kÀllmaterial ur Krigsarkivets samlingar hÀmtade frÄn Flygstabenoch Första flygeskadern mellan 1948 och 1961. Exempel pÄ dessa kÀllor Àr övningsbestÀmmelser,taktiska verk och reglementen.Svaret som uppsatsen ger Àr att Sverige övade Direkt flygunderstöd, DFU, under nÀstanhela 50- talet.
JAS 39C - markförbandens nye rotekamrat?
NÀr vi nu stÄr inför en ominriktning i Försvarsmakten mot ett insatsförsvar kommer förband och organisationstÀllas inför nya utmaningar och uppgifter. För flygvapnet kan detta stÀlla till en del problem i och medatt materielplanen Àr lÄngsiktig och tiden frÄn beslut om anskaffning till implementering av nya system oftaÀr lÄng. Detta Àr inte fallet med politiska mÄlsÀttningar vilka kan vara mycket förÀnderliga och Àndra inriktningfrÄn ett försvarsbeslut till ett annat. NÀr den politiska inriktningen för Flygvapnets förmÄga till internationellainsatser nu Àven innefattar förmÄgan till flygunderstöd till Nordic Battle group, har dÄ Flygvapnetmed JAS 39C som verkanssystem möjlighet att genomföra direkt flygunderstöd i moderna internationellakonflikter?Syftet med denna uppsats har varit att analysera om JAS 39C, med tillhörande vapen-, sensor- och kommunikationssystem,uppfyller de krav som stÀlls pÄ ett flygsystem vid genomförandet av DFU i en internationellinsats.
Miljöutredning : pÄ Direkt Chark 2002
Allt större och större andel företag vÀljer att presentera och förmedla varor och tjÀnster via e-handel. En viktig aspekt vid e-handel Àr att kunden kÀnner förtroende för e-handelsapplikationen och företaget. Denna rapport redogör för vilken inverkan multimediala inslag har för förtroendet av en e-handelsapplikation, vid initialt anvÀndande. En undersökning har genomförts med hjÀlp av en kooperativ utvÀrdering av fyra e-handelsapplikationer vilka innehÄller olika typer av multimediala inslag har.Resultatet av undersökningen visar att multimediala inslag inverkar positivt pÄ förtroendet för e-handelsapplikationer. DÀremot finns indikationer pÄ att för hög grad av multimedialt inslag inverkar negativt pÄ förtroendet för e-handelsapplikationer..
Direkt ledarskap : Svensk och amerikansk militÀr ledarskapslitteratur - skillnader och likheter
Den hÀr uppsatsen har syftat till att redogöra vilka teorier som presenteras i studielitteraturen för direkt ledarskap i Försvarsmakten och U.S. Army. Uppsatsen har vidare syftat till att redogöra för skillnader och likheter i hur dessa teorier presenteras. Slutligen har syftet varit att visa hur detta pÄverkar ledare och soldater i praktiken.För att genomföra arbetet har litteraturstudier med kvalitativ metod anvÀnts. För att visa pÄ ovan nÀmnda likheter och skillnader har komparation anvÀnts.Först har fem mÀtpunkter stÀllts upp och redogjorts för.
Makt- och statusbalans mellan gammalt och nytt : En undersökning av Nordeas kundcenter och relationen med de "gamla" lokalkontoren ser ut idag.
Att konsumenters beteende fo?ra?ndrats genom den tekniska utvecklingen a?r inget nytt. Idag sta?lls ho?ga krav pa? tillga?nglighet och dygnet-runt-service vilket leder till att ma?nga branscher i Sverige ma?ste anpassa sig. En av de stora investerarna inom IT a?r bankerna och ett direkt resultat av denna satsning a?r att det idag la?ggs ned allt fler lokalkontor till fo?rma?n fo?r centraliserade IT-lo?sningar, sa?som kundcenterenheter.
RÀnteavdrag : En analys av förslag till effektivare rÀnteavdragsbegrÀnsningar
Huvudregeln inom svensk skattera?tt a?r att ra?nteutgifter ska dras av inom inkomstslaget na?- ringsverksamhet. Fo?r ett antal a?r sedan uppma?rksammade Skatteverket ett fo?rfarande da?r internationella koncernbolag utnyttjade den fria avdragsra?tten i ett skatteplanerings ha?nse- ende. Ho?ga vinster i svenska bolag flyttades genom ho?ga ra?ntor pa? interna la?n till bolag i la?gbeskattade la?nder.