Den offentliga sektorn har reformerats genom att adoptera principerna för New Public Management vilket har inneburit att svenska kommuner utvecklat och prövat nya organisations- och styrmodeller för att möta marknadens och organisationernas krav pÄ ökad effektivitet. Svenska kommuner Àr icke vinstdrivande organisationer och har komplexa organisationsstrukturer pÄ grund av omfattande lagkrav. Varje förvaltning skulle i sig kunna utgöra en egen organisation pÄ grund av de varierande tjÀnsterna som lagen krÀver att kommunerna ska tillhandahÄlla. Inom svenska kommuner bryts visioner, mÄl och strategier ned pÄ varje nivÄ vilket medför en komplex styrning inom organisationen. Det huvudsakliga syftet med uppsatsen Àr att beskriva och förklara hur förvaltningar inom svenska kommuner styr sina verksamheter genom strategisk ekonomistyrning.

Den offentliga sektorn har reformerats genom att adoptera principerna för New Public Management vilket har inneburit att svenska kommuner utvecklat och prövat nya organisations- och styrmodeller för att möta marknadens och organisationernas krav pÄ ökad effektivitet. Svenska kommuner Àr icke vinstdrivande organisationer och har komplexa organisationsstrukturer pÄ grund av omfattande lagkrav. Varje förvaltning skulle i sig kunna utgöra en egen organisation pÄ grund av de varierande tjÀnsterna som lagen krÀver att kommunerna ska tillhandahÄlla. Inom svenska kommuner bryts visioner, mÄl och strategier ned pÄ varje nivÄ vilket medför en komplex styrning inom organisationen. Det huvudsakliga syftet med uppsatsen Àr att beskriva och förklara hur förvaltningar inom svenska kommuner styr sina verksamheter genom strategisk ekonomistyrning.

De etiska frÄgorna fÄr en alltmer central roll dÄ den uppmÀrksamhet som idag finns kring arbetsförhÄllanden har lett till att allt fler företag vill arbeta med deras sociala ansvar. CSR (Corporate Social Responsibility) Àr ett begrepp som ofta översÀtts till företagens sociala ansvar. Konsumenterna stÀller Àven krav pÄ företagen vilket pÄverkar företagens kontroller och val av leverantörer och produkter. För att veta vart ett företag Àr pÄ vÀg, Àr en god förstÄelse för sitt företagsmÄl viktigt för att kunna uppnÄ det som förvÀntas av företaget. För att uppnÄ sina företagsmÄl anvÀnds ofta olika mÀtningar och nyckeltal.

Begreppet controller har sitt ursprung i USA, dÀr den började anvÀndas för drygt 100 Är sedan. Till Sverige kom begreppet pÄ 1970-talet. Controllerns uppgifter har förÀndrats under Ären frÄn att enbart vara inriktad mot bokföring till att ha en mer verksam roll i ledningsgruppen. I början förvÀntades controllern enbart vara en skicklig historiker. Rollen har sedan utvecklats till att controllern ocksÄ förvÀntas vara en förutseende visionÀr.

Problem: ICA arbetar med lojalitetsprogram och detta för att skapa lÄnga och hÄllbara relationer till sina kunder. Företaget visar förstÄelse för att det inte rÀcker att enbart sÀlja produkter utan det krÀvs en relation till dess kunder. ICA skapade 2008 ett koncept vid namn ?Mina varor? vilket bygger pÄ att ICA ger riktade erbjudanden till sina kunder utefter dennes tidigare inköpsbeteende. Vid lanseringen av ?Mina varor? riktades stor kritik mot ICA och dess sÀtt att hantera kundernas personliga integritet och att erbjudandena inte stÀmde överens med vad kunderna handlade.

En nyskapande byggnad, en opera. Trots det perfekta lÀget mellan berg och mot vattnet sÄ vÀnder sig byggnaden innÄt. Med formen av ett kvarter dÀr innergÄrden Àr det centrala. Runt den grönskande gÄrden finns de publika rummen och sÄ fort man kommit upp i dessa öppnar sig Stockholms inlopp för besökarna. Byggnaden har ett fokus, besökarna fÄr ett fokus..

I dagens globala samhÀlle har behovet av vinst och kostnadseffektivitet blivit allt mer genomsyrande för företag inom det privata nÀringslivet. För att uppnÄ organisationers mÄl behöver ledningen kontrollera de anstÀllda sÄ att saker och ting blir gjorda inom en viss tid samt att arbetsuppgifterna sköts pÄ rÀtt sÀtt. Detta har ledningen, i kraft av sin överordnade position, rÀtten att besluta över. En central tanke inom det arbetssociologiska perspektivet pÄ motstÄnd Àr att motstÄndet frÄn de anstÀllda mot ledningen bottnar i det ojÀmlika maktförhÄllandet dÀr de anstÀllda Àr subordinerade ledningen, men ocksÄ att det Àr en följd av för hög grad av kontroll frÄn ledningens sida. MotstÄnd frÄn de anstÀllda mot ledningen Àr dÀrmed i fokus för undersökningen.

Efter revisionspliktens avskaffande har kvaliteten pÄ ekonomiska rapporter försÀmrats dÄ företag vÀljer att varken ta hjÀlp av en revisor eller redovisningskonsult. I samhÀllet Àr det svÄrt att skilja mellan en revisor och redovisningskonsult samtidigt som inte alla företag inser vÀrdet av en redovisningskonsults tjÀnster. I bolag som vÀljer bort revisorn innebÀr det ett större ansvar för redovisningskonsulten vilket Àr ett problem om denne inte kan axla det ökade ansvaret. Syftet med föreliggande studie Àr att förklara hur de auktoriserade redovisningskonsulternas yrkesroll har pÄverkats av revisionspliktens avskaffande och dÀrefter se om de Àr redo att bemöta de nÀmnda problemen. För att studera förÀndringen har redovisningskonsulter, revisorer och branschorganisationerna FAR samt SRF intervjuats.

NÀr man lÀser om olika managementkoncept kan man ibland fÄ uppfattningen om att de Àr lösningen pÄ mÄnga av de problem som organisationer upplever sig ha. Ett av dessa koncept Àr balanserade styrkortet som kan anvÀndas för styrning av företag pÄ bÄde strategisk nivÄ sÄsom pÄ operativ nivÄ. Resultatenheter som bedriver ekonomistyrning enligt traditionella formella styrmedel och som försökt implementera det balanserade styrkort har troligtvis nÄgon gÄng upplevt att de hamnat i konflikt med de finansiella krav som organisationen stÀller. Vidare tycks det finnas en övertro pÄ att det balanserade styrkortet ska vara anpassningsbart för varje organisation i varje situation samt att det har en positiv effekt pÄ det ekonomiska resultatet. NödvÀndigtvis behöver ett införande av ett balanserat styrkort inte innebÀra att styrning av en organisatorisk enhet förbÀttras..

Titel: HudkrÀmer ? vad innehÄller de? Med fokus pÄ barns hÀlsa och miljö.Syfte: Att undersöka vad rÄvarorna i tvÄ olika hudvÄrdsprodukter för barn utgörs av samt deras pÄverkan pÄ huden och miljön.Bakgrund: Idag anvÀnds 100 000 olika kemiska Àmnen i produkter. Deras reglering Àr begrÀnsad till dess enskilda effekter men ingen vet hur deras kombinerade verkan Àr eller hur mÄnga som konsumenter kommer i kontakt med. Vid allergier försvÄras utredningen i sjukvÄrden, om den alls Àr möjlig att göra, pga. den stora mÀngden av kemiska Àmnen.

Kraven pÄ att redovisa betalningsflöden i form av kassaflöden har vuxit sig allt starkare. Det har lett fram till att en ny rekommendation frÄn RedovisningsrÄdet "RR 7 Redovisning av kassaflöden" ska tillÀmpas fr o m 1999 och ersÀtter FARs rekommendation nr 10. Rekommendationen om kassaflöden ska tillÀmpas av större företag vid redovisning av deras in- och utbetalningar av likvida medel. Syftet med rapporten Àr att kortfattat beskriva RedovisningsrÄdets rekommendation RR 7 samt att identifiera och belysa ett antal tillÀmpningsproblem som kan uppstÄ vid konstruerandet av en kassaflödesanalys enligt rekommendationen. Undersökningen har genomförts genom personliga intervjuer med tre revisorer pÄ olika revisionsbyrÄer samt en samordningsansvarig pÄ ett större företag.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers uppfattning om trygghet, hur de arbetar för att skapa den samt hur de tolkar sitt ansvar för trygghetsarbetet. Genom en kvalitativ metod, bestÄende av intervjuer med sju verksamma pedagoger, skapades en bild av hur trygghetsarbetet ser ut. Pedagogerna förklarade sin syn pÄ trygghet, och vad som krÀvs för att det ska finnas och fungera. De talade bland annat om vikten av rutiner, gemensamma förhÄllningssÀtt inom lÀrarlaget, förÀldrakontakt samt ett positivt bemötande. NÄgra slutsatser som gÄtt att utlÀsa Àr att samhÀllsförÀndringar pÄverkat bÄde trygghetsarbetets utförande, samt ansvarsförstÄelsen kring den.

KlimatförÀndringar och klimatförÀndringarnas effekter och pÄverkan pÄ samhÀllen Àr idag ett faktum. Tillsammans med ÄtgÀrder för att minska utslÀpp av vÀxthusgaser och begrÀnsa pÄverkan av klimatförÀndringar krÀvs det dÀrför Àven att samhÀllen anpassas för att klara av ett förÀndrat klimat. Kommunernas viktigaste verktyg för att göra det Àr den fysiska planeringen. Grönstrukturens vÀrden och mÄngfunktionella roll har lyfts fram i rapporter och forskning som en strategi för klimatanpassningen. Grönstruktur har en förmÄga att verka temperaturreglerande och minskar dÀrmed vÀrmeöeffekten samt vÀrmeböljor, grönstrukturen Àr ocksÄ absorberande, filtrerande och lagrande av överflödigt dagvatten, den fungerar som buffertzon samt motverkar jorderosion och skred.

Title:Social media as a tool for organizational learningAuthor:David Chaaya & Filip FischerSupervisor:Stig Sörling & Tomas KÀllqvistBackground:People have always used different ways of communicating. Communication hasa vital role in organizations for control when management and employees are communicatingand interacting with each other to spread individual learning. Thru this contact, individuallearning can develop into organizational learning, which will benefit the whole organization.The most modern tool of communication is social media such as Facebook, Twitter andYoutube. The potential of these social media is disputed in society, but more and moreorganizations are using these kinds of media for communication.Aim:The purpose of this study is to illustrate how social media is used to control withinorganizations and also to create understanding how significant social media are fororganizational learning.Method:The method of this study originates from the ?aktörssynsÀtt? and is influenced byhermeneutics.

Slutsatsen i vÄr studie Àr att syftena för inhyrning av personal Àr likvÀrdiga mot tidigare studier som utförts. Vi har i studien klargjort att flexibilitet Àr fortfarande ett centralt syfte att hyra personal istÀllet för att anstÀlla. Vi konstaterar Àven att motivet ?undvika LAS? inte Àr ett vanligt syfte att hyra personal, Àven fast undvikandet av LAS Àr en omdiskuterad faktor i den teoretiska referensramen. Tidigare studier visar att den största anledningen till att hyra personal frÄn ett bemanningsföretag, Àr som ett alternativ för vikariat.