Bakgrund: I slutet av 1900-talet hade det gjorts vÀldigt stora framsteg inom teknologin samtidigt som ekonomin inom den svenska hÀlso- och sjukvÄrden hade försÀmrats. PÄ grund av denna upp ? och nedgÄng har olika metoder tagits fram i syfte att förbÀttra effektiviteten. I vÄr undersökning har vi studerat Balanced Scorecard (BSC) som Àr en av dessa metoder. BSC har alltid ansetts som en speciell modell som Àr skrÀddarsydd för privata företag och har dÀrför varit svÄr att tillÀmpa pÄ offentliga företag, sÄsom hÀlso- och sjukvÄrden.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att genom en fallstudie undersöka hur BSC effektiviserat ekonomistyrningen inom hÀlso- och sjukvÄrden.

Det finns mÄnga teorier kring det sociala ansvar företag bör ta och en av dem Àr Corporate Citizenship. Terminologin inom detta omrÄde tycks tilltala företag och de sÀger sig gÀrna vara ?goda samhÀllsmedborgare?. FrÄgan Àr vad det betyder att vara en medborgare och vad detta i sin tur innebÀr för företagen.Flera författare har stÀllt upp kriterier för vad ett företag bör uppfylla för att rÀknas som god samhÀllsmedborgare, men det saknas till stora delar empirisk forskning. Denna uppsats för fram en analysmodell bestÄende av fem karaktÀrsdrag en god företagsmedborgare bör inneha och applicerar detta pÄ Ätta företag.

Syftet med denna fallstudie Àr att skapa förstÄelse för hur flexibla arbetstider kan anvÀndas som styrmedel bland tjÀnstemÀn. Problemformuleringen bestÄr av att undersöka pÄ vilket sÀtt sjÀlvstyre genom flexibla arbetstider kan anvÀndas för att styra organisationer. Studien bestÄr Àven av att ta reda pÄ hur arbete med flexibla arbetstider kan kontrolleras och följas upp. Studiens metod utgÄr frÄn hermeneutiken med kvalitativ ansats. AktörssynsÀtt tillÀmpas som gÄr ut pÄ att med hjÀlp av aktörer skildra deras verklighet för att skapa förstÄelse för studien. Fallstudien vÀnder sig till chefer inom olika branscher för att besvara syftet. Empiri samlas in genom att utföra personliga intervjuer, samtidigt som teori inom verksamhetsstyrning med inslag av psykologiska och sociologiska aspekter utgör föremÄl för studien. Rapportens slutsats Àr att flexibla arbetstider anvÀnds som styrmedel genom att lÀgga styrning i huvudet pÄ anstÀllda.

Rational Unified Process (RUP) Àr en systemutvecklingsmetod som tillhandahÄller ett modifierbart tillvÀgagÄngssÀtt för hur man skall fördela uppgifter och ansvar inom ett systemutvecklingsprojekt. Syftet med denna studie har varit att undersöka om RUP verkligen bidrar till framgÄngsrik systemutveckling, och i sÄ fall Àven till att identifiera de vitalaste faktorer som lett till denna framgÄng. Fokus har legat pÄ processkvalitet och genom en enkÀtundersökning, samt kvalitativa intervjuer med anvÀndare, har vi kunnat faststÀlla att metoden faktiskt bidrar till framgÄngsrik systemutveckling. De mest vÀsentliga bakomliggande framgÄngsfaktorerna som undersökningen har identifierat, Àr RUPs riktlinjer för produktion av dokumentation, konfigureringsmöjligheter av utvecklingsprocessen, stödet för projektledning, samt det iterativa tillvÀgagÄngssÀttet vid utveckling..

Stress Àr ett aktuellt Àmne i dagens samhÀlle. Tidigare forskning har pÄvisat en koppling mellan stress, personlighet och kön. Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns nÄgot samband mellan upplevd stress och karaktÀrsdraget neuroticism, med hÀnsyn till kön bland studenter. PSS och SGC-1 formulÀren delades ut till 109 studenter, varav 62 mÀn och 47 kvinnor. Resultatet av studien visade att det fanns ett positivt samband mellan upplevd stress och neuroticism, nÀr det kontrollerades för kön.

Denna undersökning Àr en kritisk textanalys av fem nyhetsartiklar skrivna av Nathan Shachar, Dagens Nyheters utrikeskorrespondent i Mellanöstern. Analysen Àr en undersökning av hur ansvar, hÀr undersökt i termer av ergativitet, fördelas mellan parterna Hamas och Israel. Syftet med analysen Àr att ta reda pÄ om en part tillskrivs mer ansvar Àn den andra för den pÄgÄende konflikten i omrÄdet. Resultatet visar att Hamas i texterna Àr en drivande och pÄverkande deltagare, dubbelt sÄ ofta som Israel. Hamas Àr ocksÄ utsatt för pÄverkan dubbelt sÄ mÄnga gÄnger som Israel.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om den nya tilldelningsmodellen ha lett till de effekter man önskade uppnÄ med det förÀndrade systemet. Avsikten Àr ocksÄ att i de fall effekterna inte uppnÄtts finna förklaringar till detta. Metod: Jag har gjort en fallstudie av Blekinge Tekniska Högskola. Personliga samtal och insamlat internt material har tillsammans med teorin legat till grund för slutsatserna. Slutsats: De önskade effekterna har inte i helhet uppnÄtts.

En central dimension i teorin om mÄlstyrning Àr att fÄ en koppling mellan mÄl och resurser, dÀremot finns det ingen vÀgledning i hur dessa tvÄ kan integreras. Uppsatsens syfte Àr att göra en jÀmförelse av hur sammanlagt fyra myndigheter integrerar mÄl och resurser i planeringsarbetet och utifrÄn denna kartlÀggning komma med förslag för hur VÀgverket kan förbÀttra kopplingen mellan mÄl och resurser i sitt arbete.För att undersöka detta har en kvalitativ studie utförts med stöd av intervjuer samt interna dokument frÄn berörda myndigheter, vilka Àr förutom VÀgverket: Arbetsförmedlingen, Polismyndigheten i Stockholms lÀn och FörsÀkringskassan. Informationen Àr strukturerad pÄ följande sÀtt: inledningsvis beskrivs hela planeringsprocessen och dÀrefter följer beskrivning av mÄlutformningsprocessen samt resursfördelningsprocessen. Alla processer studeras för sig vartefter deras förhÄllande sinsemellan diskuteras. Slutligen har det framkommit att alla dessa myndigheter har likartade planeringsprocesser och nÄgon form av koppling mellan mÄl och resurser, dock Àr det endast VÀgverket som gör en berÀkning av resursÄtgÄngen per mÄl.

FullstÀndig version Syftet med undersökningen Àr att redogöra för generationsskifte utifrÄn ett explicit identitetsperspektiv. Vilken roll spelar individers identitet i generationsskiftet inom ett svenskt familjeföretag? Familjeföretaget utgör en förlÀngning av familjen sjÀlva och dÀrmed en stor del av deras individuella identiteter. Att tillhöra Àgarfamiljen medför att individerna upplever ett ansvar gentemot företaget pÄ samma sÀtt som förÀldrar kÀnner ett ansvar gentemot sina barn. Det skapas frÄn omgivningen förvÀntningar pÄ familjemedlemmar som pÄverkar individens beslut.

Syftet med vÄrt arbete Àr att fÄ en uppfattning om hur nÄgra lÀrare anvÀnder sig av lÀxan i undervisningen, samt vilken betydelse de anser den har för lÀrandet. Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie med sex lÀrare pÄ högstadiet. Resultatet av vÄr studie visar att lÀrare anvÀnder sig av lÀxor, och att repetition och innötning Àr de frÀmsta skÀlen till att sprÄklÀrare ger lÀxa, men Àven den tidsbesparande aspekten Àr ett starkt skÀl. Att eleverna fÄr trÀna sig i eget ansvar verkar dessutom ligga i fokus. LÀrarna kÀnner Àven press frÄn förÀldrar att de ska ge lÀxor.

Syftet med denna uppsats Àr att öka kunskapen om idrottslÀrares arbetssÀtt med fokus pÄ delaktighet för inkluderade grundsÀrskolelever i den kommunala grundskolan.En kvalitativ halvstrukturerad intervjuform har anvÀnds med ett systematiskt urval av informanter baserat pÄ grundsÀrskolelevers deltagande i undervisningen samt en spridning över flera kommuner.Resultatet visar att resurser i form av elevassistenter och specialgymnastik saknas i högstadiets idrott och hÀlsa, enligt lÀrarna, vilket leder till att en lyckad inkludering för alla grundsÀrskoleelever i undervisningen inte kan genomföras. IdrottslÀrarnas arbetssÀtt för att möjliggöra delaktighet uppgavs bestÄ av nivÄanpassning av aktiviteter, olika aktiviteter att vÀlja bland, fokus pÄ struktur i undervisningen samt konkreta och upprepade instruktioner.Slutsatser Àr att förutsÀttningarna till delaktighet för grundsÀrskolelever i högstadiets idrottsundervisning Àr begrÀnsad. Kommunens resurstilldelning till den enskilda skolan, anses enligt lÀrarna, avgöra om rÀtt förutsÀttningar kan ges till enskilda grundsÀrskoleelever och till de aktiva idrottslÀrarna. I och med detta lÀggs ett stort ansvar pÄ idrottslÀrarna och deras kunskaper för att utföra inkluderande undervisning och möjliggöra delaktighet..

RÄdgivning förekommer pÄ mÄnga olika marknader och i lika mÄnga olika former. Med rollen som rÄdgivare kommer ett ansvar, ett ansvar som Àr till för att skydda den som Àr mottagare av rÄdet. RÄdgivning pÄ de finansiella marknaderna, avseende finansiell rÄdgivning och investeringsrÄdgivning, Àr med god anledning föremÄl för en omfattande reglering pÄ grund av det skyddsintresse kunden anses ha.Regleringen Àr uppbyggd bÄde genom stadgande av skyldigheter i lag och i föreskrifter som kompletteras genom sjÀlvreglering av marknadens aktörer. Eftersom de finansiella marknaderna Àr föremÄl för stÀndig förÀndring och utveckling anvÀnds begrepp som god rÄdgivningssed för att sÀkerstÀlla att lagstiftningen följer den takt som utvecklingen pÄ marknaden gÄr i. För att bedöma om en rÄdgivare har brutit mot de skyldigheter han eller hon har att efterleva kan vÀgledning inte endast hÀmtas ur lag, utan det blir till stor del relevant vad god rÄdgivningssed visar.Vad som i varje given situation Àr att bedöma som vÄrdslöst lÄter sig inte lÀtt göras.

Studiens syfte var att undersöka hur utvalda grundskollÀrare i de tidigare Ären arbetar med andrasprÄkselever i matematikundervisningen med fokus pÄ problemlösning. Detta dÄ vi visste att sprÄket har en betydande roll i matematiken och Àr en kritisk aspekt för andrasprÄkselever. Data samlades in genom fem intervjuer med verksamma lÀrare och en observation av en matematiklektion som hade fokus pÄ problemlösning. Detta resulterade i att vi upptÀckte att lÀrare inte anpassar sin matematikundervisning specifikt för andrasprÄkselever. De tog dock upp exempel pÄ svÄrigheter som kan uppstÄ för andrasprÄkselever i problemlösningsuppgifter.

ERP-implementeringar a?r ofta fo?rknippade med la?nga anpassningsperioder som tenderar att bli resurskra?vande. En bakgrund till den problematiken ligger i att medarbetarnas interaktion med systemet inte motsvarar den fo?rva?ntade interaktionen, vilket pa?verkar utfallet. Implemen- teringar som fa?r ett ova?ntat utfall leder ofta till missno?je bland medarbetarna.

Syftet med studien Àr att ur ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv analysera hur fenomenet mobbning, Àven kallat krÀnkningar, mellan lÀrare och elever konstrueras diskursivt pÄ tre arenor. Dessa arenor Àr forskning om mobbning, lÀroplaner och skollagen samt fokusgruppssamtal mellan lÀrarvikarier. Studien utgÄr ifrÄn ett diskursanalytiskt perspektiv dÀr man menar att sprÄket konstruerar vÄr bild av vÀrlden och inte endast ?avbildar den som den Àr?. SÄ fort vi anvÀnder sprÄket tolkar vi Àven vÄr omvÀrld.