BARNETS BEHOV I FOKUS EN LITTERATURSTUDIE OM MUNHÄLSA BLAND BARN MED FUNKTIONS-NEDSÄTTNING Det bör ligga mer fokus pĂ„ barn med funktionsnedsĂ€ttning, eftersom förhĂ„llanden under individens unga Ă„r har stor betydelse för individens hĂ€lsa under hela livet. Tidigare studier har pĂ„visat att hĂ€lsan bland barn med funktionsnedsĂ€ttning Ă€r sĂ€mre jĂ€mfört med övriga barn i Sverige. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att studera hĂ€lsan bland barn med funktionsnedsĂ€ttning, men framför allt stu-dera munhĂ€lsan bland denna samhĂ€llsgrupp. Sökningen efter vetenskapliga artiklar har utförts i databasen PubMed. Totalt 10 studier uppfyllde inkluderingskrite-rierna för denna studie; 9 studier utfördes i olika lĂ€nder runt om i vĂ€rlden och endast en studie Ă€r genomförd i Sverige.

Syftet med uppsatsen Àr att identifiera vilken ekonomisk information som en företagsledning i ett större tillverkande företag förmedlar, samt verifiera om detta stÀmmer överens med vad produktionspersonalen har vetskap om. Vi Àmnar Àven undersöka vad som inverkar pÄ produktionspersonalens vetskap om denna information. Slutsatser: Vad ledningen vill föra ut för ekonomisk information och vad produktionspersonalen har vetskap om stÀmmer generellt inte överens. De respondenter som har störst vetskap om den ekonomiska informationen Àr mer engagerade, kÀnner större samhörighet i gruppen och Àr mer insatta i företagets ekonomiska situation. Gemensamt för dessa Àr att de alla har kontinuerliga och tÀta möten med roterande ansvar för att hÄlla i dessa samt tillgÄng till vÀl uppdaterade anslagstavlor..

Sverige dömer idag personer med utvecklingsstörning till pÄföljden fÀngelse pÄ samma grunder som gÀller för andra lagövertrÀdare. Fram till 1992 kunde lagövertrÀdare med utvecklingsstörning dömas till placering pÄ specialsjukhus men numera sÀrbehandlas inte lÀngre denna grupp. 1999 tillkallade regeringen en kommitté och gav dem i uppdrag att utreda frÄgor om ansvar och pÄföljder för psykiskt störda lagövertrÀdare. Ett förslag som lades fram var en ny form för verkstÀllighet av fÀngelse, slutet boende, för vissa funktionshindrade, dÀribland utvecklingsstörda. Syftet med denna uppsats var att öka kunskapen om hur fÀngelsevÄrd ser ut för personer med utvecklingsstörning som vistas pÄ slutna anstalter, med fokus pÄ sociala och psykologiska aspekter.

BAKGRUND. I samarbete mellan vÄrd regionerna och stadsdelsförvaltningarna i Göteborg, har flera HÀlsotek bildats för att göra hÀlsoinformation tillgÀnglig och för att underlÀtta för allmÀnheten att ta ansvar för sin egen hÀlsa. Sedan tidigare utvÀrdering av HÀlsoteket i Angered 2008, som beskrev bilden av HÀlsoteket bland vÄrdpersonal och besökare, som en kvinnoverksamhet, sÄ har HÀlsoteket arbetat med aktiviteter sÀrskilt riktade till mÀn. Flera av aktiviteterna som var riktade till mÀn har sedan lagts ned. I utvÀrderingen frÄn 2008, uttryckte HÀlsotekets manliga besökare att de inte kÀnde sig bekvÀma pÄ HÀlsoteket, och att de kÀnde sig utanför.

Varje organisation Àr ett resultat av de individer som ingÄr i den, och dÀrför Àr det sjÀlvklart att organisationen och dess mÄl pÄverkas av den rÄdande motivationsnivÄn. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vad som motiverar medarbetarna i en organisation, och hur den motivationen yttrar sig i den dagliga verksamheten. SÀrskilt har vi intresserat oss för hur stor pÄverkan kommunikation mellan olika organisationsnivÄer har pÄ motivationen samt vilken effekt ansvarsfördelningen har pÄ arbetstillfredsstÀllelsen. För att uppnÄ det hÀr har vi valt ut ett fallföretag, ISS Landscaping i Linköping, och genomfört en kvalitativ fallstudie genom observationer och intervjuer. Baserat pÄ insamlad information och teori pÄ omrÄdet har vi kunnat dra en rad slutsatser om vilka faktorer som pÄverkar motivationen.

Uppsatsen behandlar det osĂ€kra rĂ€ttslĂ€get betrĂ€ffande ansvar för och rĂ€ttigheter till vilt som rymt ur vilthĂ€gn. Ett vilthĂ€gn Ă€r ett hĂ€gn för djur vilka juridiskt sett betraktas som vilt. Enligt svensk rĂ€ttsuppfattning föreligger ingen Ă€ganderĂ€tt till vilt i Sverige, men författaren Elin Gustavsson konstaterar att nĂ„gon slags rĂ€ttighet, exempelvis Ă€ganderĂ€tt, de facto kan föreligga till vilt i vilthĂ€gn. Ägaren till dessa djur har att rĂ€tta sig efter reglerna i jakt- och djurskyddslagarna. En hĂ€gninnehavare kan Ă„lĂ€ggas lĂ„ngtgĂ„ende ansvar för förrymda djur, under förutsĂ€ttning att culpa kan bevisas.

I dagens globala ekonomi sÄ vÀxer de multinationella företags makt, men med makten följer Àven ansvaret. Under mitten av 1990 ? talet sÄ vÀxte det fram idéer om CSR (Corporate Social Responsibility) dvs. idéer om företagens sociala ansvar. CSR Àr ett koncept som vill integrera sociala och miljöfrÄgor in i företagens verksamhet med mÄlet att bidra till den hÄllbara utvecklingen.

Denna skrift Àr en deskriptiv studie av studenters kunskap om grundskolans sekretesslag. Belysningspunkterna Àr grundskolans sekretesslag utifrÄn pedagogens yrkesetiska ansvar. Den metod som anvÀnds i undersökningen Àr frÄgeformulÀr som skickats ut till 255 lÀrarstuderande. 77 av de tillfrÄgade deltog i undersökningen. Undersökningen gav resultatet att det finns en övervÀgande brist i lÀrarstudenters kunskaper.

Diabetes typ 2 Àr idag en stor vÀlfÀrdssjukdom i vÀrlden som förvÀntas öka. Med livsstilsförÀndringar hos patienter med typ 2 diabetes kan sjukdomen förhindras och motverkas sÄ att medicinering och komplikationer kan minska. Kunskap finns om allmÀnnyttan av hÀlsosammare kost-och motionsvanor men trots denna kunskap finns det personliga omstÀndigheter som hindrar patienter till att genomföra dessa förÀndringar. Syftet Àr att belysa hur patienter med eller i hög risk för typ 2 diabetes upplever livsstilsförÀndringar med fokus pÄ kost och motion. Studien Àr en litteraturstudie som bygger pÄ analys av nio kvalitativa artiklar.

SammanfattningStudiens syfte Àr att försöka förstÄ uppfattningarna om det professionella pedagogiska arbetet fritidspedagogerna har, utifrÄn berÀttelserna pedagogerna uttalar. Hur rektorerna ser pÄ sitt ansvar och ledarskap i sin roll inom fritidshemsverksamheten. Samt fÄ ta del av hur de upplever att samspelet mellan rektor och fritidspedagog fungerar, utifrÄn de berÀttelser de ger. Vilket följande frÄgestÀllningar blir: vad Àr rektorns ansvar kring sin ledarroll i fritidshemsverksamheten? Hur ser de intervjuade rektorerna pÄ sin roll gentemot fritids-hemmen? Hur ser de intervjuade fritidspedagogerna och rektorerna pÄ profession och fritids-pedagogens yrkesstatus? Hur ser de intervjuade rektorerna och fritidspedagoger pÄ kompetensutveckling och det professionella arbetet inom fritidshemsverksamheten? Hur uttrycker de intervjuade fritidspedagogerna sin kompetens inom fritidshemmet? Hur uppfattar de intervjuade rektorerna och fritidspedagogerna samspelet mellan rektor och pedagog i den vardagliga fritidshemsverksamheten?Den hÀr undersökningen bygger pÄ tre rektorers tankar, upplevelser och erfarenheter kring ansvar, kvalitet, kompetens och profession.

Denna uppsats behandlar fenomenet och begreppet Corporate Social Responsibility (CSR). Begreppet anvÀnds synonymt med företags samhÀllsansvar och innebÀr att företag frivilligt vill medverka till ett bÀttre samhÀlle. UtgÄngspunkten Àr Carroll och Buchholtz mÄngciterade modell The Pyramid of Corporate Social Responsibility, som förklarar CSR utifrÄn fyra ansvar: ekonomiskt-, legalt-, etiskt- och filantropiskt. Fokus ligger pÄ CSR som en del i ett företags marknadsföringsstrategi, med betoning pÄ det ekonomiska-, etiska- och filantropiska ansvaret. Problemformuleringen lyder: Hur ser chefers uppfattningar om Corporate Social Responsibility, som en del i marknadsföringsstrategin, i ett brittiskt respektive svenskt fastighetsbolag ut? Syftet Àr att ta reda pÄ svaret pÄ problemformuleringen samt att se om det finns likheter och skillnader i de bÄda studerade företagens chefers uppfattningar om CSR.

En ny trend inom internethandeln Àr företeelsen av sÄ kallade rabatt- och upplevelsesajter. PÄ den svenska marknaden Àr Groupon marknadsledande rabattsajt samtidigt som LiveIt anses störst inom upplevelseförmedling. AffÀrskonceptet ? att marknadsföra priserbjudanden eller upplevelser och sedan hÀnvisa konsumenter vidare till leverantörer ? har tagits efter av en rad aktörer och den nya trenden fÄr antas fortsÀtta en tid framöver.Det faktum att den aktuella typen av förmedling Àr relativt ny har lett till en osÀkerhet kring vilket ansvar rabatt- och upplevelseföretagen har gentemot konsumenter. Inte sÀllan anvÀnder de sig av varierande affÀrsupplÀgg vilket bidragit till ytterligare oklarhet.Det saknas direkt tillÀmplig tvingande lagstiftning och företagen begrÀnsar ofta, genom mer eller mindre lÄngtgÄende friskrivningar, sitt civilrÀttsliga ansvar.Syftet med förevarande uppsats Àr att undersöka vilket civilrÀttsligt ansvar som företagen har gentemot konsumenter vid dröjsmÄl och fel i vara och tjÀnst.I uppsatsen, som inledningsvis diskuterar innebörden av termerna kollektiv shopping och gruppköp, redogörs för de tre affÀrsmodeller som det marknadsledande rabattföretaget Groupon anvÀnder sig av.

Introduktion: I vÄrt land Àr det förbjudet att krÀnka barn sÄvÀl fysiskt som psykiskt, men ÀndÄ hÀnder det. Eftersom alla barn har skolplikt frÄn sju Ärs Älder trÀffar skolsköterskan alla barn pÄ ett naturligt sÀtt. Hennes uppgift Àr att frÀmja barnens hÀlsa och dÀrmed hitta de barn som far illa. Det finns en begrÀnsad mÀngd forskning om skolsköterskors upplevelser nÀr de misstÀnker att en elev far illa vilket författarna skulle vilja undersöka vidare. Syfte: Att beskriva skolsköterskors upplevelse vid misstanke om att en elev far illa.

Det traditionella styrmedlet, budgeten, har under de senaste Ären blivit starkt ifrÄgasatt. Den största anledningen till detta Àr att företag har svÄrt att konkretisera sina lÄngsiktiga mÄl via budgeten. Företaget som författarna kommit i kontakt med fokuserar starkt pÄ tre finansiella mÄl, och risken finns dÄ att de förbiser de icke finansiella mÄtten, som Àr lika viktiga för att bibehÄlla de goda resultat de haft de senaste Ären..

Bakgrund: Ekonomistyrning inkluderar alla verktyg, system, regler, praxis, vÀrderingar och övriga aktiviteter som chefer anvÀnder för att försÀkra sig om att de anstÀlldas beteenden och beslut Àr förenliga med organisationens mÄl och strategier. En typ av styrsystem som har anvÀnts lÀnge Àr mÄlstyrning, dÀr mÄl anvÀnds som ett medel för att förbÀttra prestationen. MÄlstyrning kan anvÀndas pÄ alla nivÄer i en organisation, en viktig nivÄ Àr första linjens chefer eftersom de Àr en kritisk lÀnk mellan högre chefer och de anstÀllda. Trots detta Àr det relativt okÀnt hur första linjens chefer uppfattar mÄlstyrning som styrmedel.Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att beskriva och förklara relationen mellan första linjens chefers uppfattning av mÄlstyrning och deras prestation. Avsikten Àr Àven att skapa en modell som visar parametrar som pÄverkar första linjens chefers uppfattning av mÄlstyrningen.TillvÀgagÄngssÀtt: Denna studie har genomförts genom en fallstudie av ett enda fall.