Vi vill beskriva och analysera hur mÄlstyrning med inslag av Balanced Scorecard anvÀnds inom sjukvÄrden Metod: För att uppfylla uppsatsens syfte anvÀnder vi oss av en kvalitativ undersökning. VÄr fallstudie har genomförts pÄ Universitetssjukhuset i Malmö. AngreppssÀttet Àr av deduktiv karaktÀr eftersom vi utgÄr frÄn befintlig teori som vi avser testa i vÄr fallstudie. Slutsatser: Vi finner att sjukvÄrdens styrning lider av mÄnga av de problem som tas upp inom teorin. Samtidigt finner vi stöd för att om problemen tas pÄ allvar kan en lyckad mÄlstyrning med inslag av Balanced Scorecard uppnÄs inom offentlig verksamhet.

Under 80-talet började den offentliga sektorn ta till sig modeller för ekonomistyrning som anvÀndes i den privata sektorn. En av de modeller som adopterades frÄn den privata sektorn var mÄlstyrning. En modifikation av mÄlstyrning Àr den balanserade styrningen som bygger pÄ det balanserade styrkortet (BSC), vilket utvecklades av Kaplan och Norton 1992. Det balanserade styrkortet Àr en mix av finansiella och icke finansiella mÄtt sett ur fyra olika perspektiv: finansiellt-, kund-, interna affÀrsprocess- samt lÀrande och tillvÀxtperspektiv. Syftet med studien Àr att kartlÀgga om förankringen av verksamhetsmÄl bland lÀrare och pedagoger i kommunala skolor skiljer sig Ät beroende pÄ kommunens styrmodell.

Bakgrund och problemdiskussion: I samband med att nya administrativa innovationer introducerats har intressetför hur innovationerna sprids och vad det Àr som motiverar organisationer till att adoptera innovationerna ökat. Fokus har dock endast varit att besvara vad det Àr som pÄverkar organisationers adoptionsbenÀgenhet, men inte hur och med vilka beslutsunderlag organisationer avgör vilka egenskaper hos innovationen som Àr avgörande för beslut om adoption. Med ovanstÄende redogörelse som bakgrund Àmnar denna uppsats att svara pÄ följande problemformulering;- HurutvÀrderas ekonomistyrningsinnovationers egenskaper vid beslut om adoption?Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att öka kunskapen om vad som driver förÀndring i organisationers ekonomistyrning. Med fokus pÄ ekonomistyrningsmodellers egenskaper Àmnar författarna att öka förstÄelsen för förÀndringars drivkrafter i fallet med ekonomistyrningsmodeller.

MÄnga patienter som fÄr cytostatikabehandling utvecklar pÄ nÄgot sÀtt besvÀr frÄn munnen.Oral mucosit Àr en biverkan av cytostatika och strÄlbehandling, dÀr hela munslemhinnan kanbli pÄverkad med rodnader eller sÄr.Syftet var att undersöka vilka omvÄrdnadsÄtgÀrder som Àr viktiga för att patienten ska taansvar för sin egen munvÄrd och dÀrmed lindra oral mucosit.Metod: C-uppsatsen genomfördes som en litteraturstudie.Resultat: OmvÄrdnadsÄtgÀrderna bör föregÄs av en utveckling av relationen mellansjuksköterskan och patienten innan patienten kan ta till sig ny kunskap. Patienten behöver enutförlig utbildning och information riktad mot egenvÄrd av munhygien för att förebygga ellerlindra symtom pÄ oral mucosit.Slutsatsen Àr att utbildning i munvÄrd fÄr patienten att ta ett större ansvar för sin egenvÄrd ibedömningen av sitt munstatus, vilket leder till en lindring av oral mucosit.Det behövs utbildning av vÄrdpersonal i god munvÄrd och dÀrmed en strategi för hurutbildning och information ska utformas för att utveckla patientens egenvÄrd..

Den hÀr studien handlar om coaching inom ridsporten. Den beskriver ryttares uppfattningar, genom intervjuer, om coaching utifrÄn aspekterna relation, medvetenhet och ansvar. Syftet Àr att beskriva ryttares uppfattningar om coaching inom ramen för ridsport. Ridsport och coaching Àr ett omrÄde som inte Àr vÀl forskat inom och denna studie hoppas pÄ att tillföra till ökad forskning. Coaching har olika definitioner i olika sammanhang.

The overarching aim of this essay is to analyze, from a feminist point of view, the moral responsibility for the structural oppression of women. In this discussion I focus on the issue of moral responsibility for sexual violence against women, such as rapes. I claim that a feminist theory of moral responsibility has to be based on a collectivist approach. I argue that men should be considered as collective moral responsible for the structural oppression of women. However, it is important that we analyze the interaction between actor and structure.

Situationsteorin inom ekonomistyrning vÀxte fram pÄ 1970-talet. Tanken som föddes var att vad som Àr en effektiv organisation bestÀms av situationen. Styrningen skulle anpassas efter organisationens egenskaper och omgivning, för att bli sÄ effektiv som möjlig. Situationsteorin Àr en reaktion mot tanken att det finns ett bÀsta sÀtt att styra alla företag. Teorin vÀxlar tyngdpunkt frÄn betoningen pÄ denna rÀtta vÀg till det beror pÄ.

Den traditionella ekonomistyrningen har kritiserats för att ge ett bristfÀlligt beslutsunderlag med schablonmÀssiga kostnadsfördelningar. ?Activity Based Costing? - ABC har lösningen som ÄtgÀrdar bristerna med en alltför aggregerad information. Stark kritik har Àven riktats mot de finansiella nyckeltalens sÀrstÀllning och alltfler företag har dÀrför börjat komplettera den finansiella redovisningen med nyckeltal som grundas pÄ andra Àn rent ekonomiska vÀrden. De immateriella tillgÄngarnas betydelse har i allt större grad accepterats.

The purpose of our study is to provide a deeper understanding of the organization at alive concert. We want to identify and bring together different agents implicit knowledge and make it explicit. We contribute to the theoretical discussion by examining how liveconcerts are organized and why, what goals there are to participate in the organizationof the concerts as well as how the organization manage and control towards these goals.Our study is based on 15 interviews with different agents involved in the creation of liveconcerts. The study has shown that the organization of live concerts is similar to atemporary, imaginary organization because there is a temporary and implicit structure.Relationships are created by the agents? cooperation and customer relations with thesubcontractors.

Bakgrund: Corporate Social Responsibility, vars nÀrmaste svenska översÀttning Àr samhÀllsansvar eller socialt ansvarstagande, Àr ett begrepp som har kommit att fÄ en allt större betydelse i företagssammanhang. Numera stÀlls det högre krav pÄ företagen att ta ett större ansvar utöver det som lagen krÀver. Motiven till att tillmötesgÄ dessa krav kan dock se olika ut, vissa företag tycks anvÀnda det som en legitimering för sin verksamhet medan andra vill vara ett föredöme och marknadsledande pÄ omrÄdet.Syfte: Den hÀr studien syftar till att studera hur hÄllbarhetsredovisningarna ser ut i etiskt klassificerade företag respektive företag som verkar i en oetisk bransch samt identifiera, beskriva och analysera skillnader och likheter dem emellan.Metod: Studien har genomförts med hjÀlp av en abduktiv metod, dÀr forskarna har pendlat mellan teori och empiri. BÄde primÀr- samt sekundÀrdata har anvÀnts dÀr primÀrdata samlades in genom intervjuer med respondenter pÄ fyra olika företag och sekundÀrdata samlades in genom en innehÄllsanalys av tio företags hÄllbarhetsredovisningar.Slutsats: Studien visar endast smÄ skillnader i hÄllbarhetsredovisningarnas omfattning och innehÄll mellan etiska företag och företag i oetiska branscher. Det gÄr dÀremot att identifiera en skillnad i motivet bakom hÄllbarhetsredovisningen mellan de etiska företagen och företagen i en oetisk bransch, dÀr de senare till stor del anvÀnder den för att legitimera sin verksamhet..

Uppsatsens undersökningsomrÄde Àr den vÀrldsomspÀnnande idé eller rörelse som gÄr under beteckningen Corporate Social Responsibility (CSR), företags samhÀlleliga ansvar. En viktig del i CSR-rörelsen Àr den internationella avtalskonstruktion som benÀmns Global Compact. Med FN som plattform har ett globalt samarbete mellan företag och intressegrupper upprÀttats dÀr frÄgan om företags samhÀlleliga ansvar behandlas med hjÀlp av tio principer. Undersökningen har tvÄ delsyften; A) att beskriva och undersöka bolags samhÀlleliga ansvar enligt Global Compact, sÀrskilt enligt principerna 1 och 2, samt B) att kritiskt pröva frÄgan om det ansvaret Àr förenligt med bolags legala vinstsyfte. Först följer en deskriptiv redogörelse av CSR och Global Compact för att visa pÄ grunder, struktur och terminologi.

Syftet med denna studie var att utröna de aspekter medarbetarna ser som vÀsentliga i utvecklingsprocessen mot ett utökat medarbetarskap. Studien baserades pÄ teorier om förutsÀttningar och utveckling av medarbetarskap samt dess effekter. Dessutom beskrivs ledarskapets historiska utveckling samt olika teorier om ekonomistyrning. Studien fokuserade pÄ medarbetarnas uppfattning, men verksamhetschefen gav ocksÄ sin syn pÄ Àmnet. Det empiriska materialet i denna fallstudie samlades in genom fyra personliga intervjuer.

Bakgrund: PenningtvÀtt har under de senaste Ären ökat och fÄtt mycket uppmÀrksamhet. Nya lagar och regleringar med syfte att förebygga och bekÀmpa penningtvÀtt har tagits fram. För att uppnÄ mÄlen har ett flertal organisationer skapats pÄ nationell och international nivÄ. Flera tillsynsmyndigheter har fÄtt uppdraget att medverka i bekÀmpning av penningtvÀtt. Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka revisorns förhÄllnings- sÀtt till lagen om penningtvÀtt.

Syftet med vÄr studie Àr att ta reda pÄ hur demokratibegreppet anvÀnds i skolan i form av elevinflytande och ansvar. I styrdokumenten finns direktiv om elevinflytande och ansvar, vi vill med den hÀr studien se hur lÀrarna gÄr tillvÀga för att omvandla retoriken till praktiken.För att ta reda pÄ detta har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer, dÀr vÄra respondenter har varit lÀrare pÄ tvÄ olika grundskolor. För att synliggöra skillnaden mellan styrdokumentens retorik och skolans praktik, har vi valt att anvÀnda oss av en analysmodell dÀr vi stÀller dessa mot varandra. De begrepp vi valt att forma vÄr analysmodell utefter Àr de teoretiska utgÄngspunkter tagna frÄn Robert A. Dahls Demokratin och dess antagonister.UtifrÄn vÄr analysmodell har vi kommit fram till om begreppen effektivt deltagande, lika röstrÀtt, upplyst förstÄelse och kontroll över dagordningen endast Àr retorik, finns inte med överhuvudtaget eller om det finns pÄ ett konkret sÀtt..

Idag brottas Sveriges hĂ€lso- och sjukvĂ„rdsorganisationer med en ökande kostnadsbörda avseende lĂ€kemedel. Ökningen kan till stor del förklaras av introduktionen av nya dyra lĂ€kemedel. Dessa kan mĂ„nga gĂ„nger trots sitt höga pris vara vinstgivande för sĂ„vĂ€l patient som samhĂ€lle. Till följd av kostnadsökningen efterfrĂ„gas ett strukturerat introducerande av nya dyra preparat och metoder som ser till en sĂ€kerstĂ€lld patientnytta. Flera landsting runt om i Sverige har de senaste Ă„ren infört modeller för att kontrollera nya lĂ€kemedels introduktion, men ocksĂ„ för att nya lĂ€kemedels anvĂ€ndning ska styras av sjukvĂ„rdshuvudmannen.