Detta examensarbete har varit inriktat pÄ att studera nyttan av att omstrukturera ett mjukvarusystem till ett moderniserat system.FrÄgan som skulle besvaras av detta projekt var: vad Àr fördelarna med komponentiseringen av ett legacysystem, med avseende pÄ utvecklingstid som krÀvs för vidareutveckling av systemet? Denna frÄga besvarades med hjÀlp av en analys av forskningsfronten över Àmnet samt att en fallstudie genomfördes. Det som framkom under analysen av forskningsfronten tydde vÀldigt mycket pÄ att detta var lönsamt att göra. Trots att fallet var för en specifik aktör var det vÀldigt relevant att genomföra det för detta projekt för att pÄ sÀtt fÄ ett praktiskt exempel som hjÀlpte till att besvara forskningsfrÄgan. Genom att genomföra dessa undersökningar besvarade vi forskningsfrÄgan.

Kurs: A?mnesfo?rdjupande arbete i logistik och ekonomistyrning, 2FE02E, 2FE20E Fo?rfattare: Therese Jakobsen och Matilda Magnussen Handledare: Petra Andersson Titel: Etiskt ansvarstagande ? Med avstamp i de gap som kan uppsta? mellan ett fo?retags uppfo?randekod och en underleveranto?rs arbetssa?ttBakgrund: I dagens samha?lle kra?vs det att fo?retag tar ett sto?rre etiskt ansvar och verkar fo?r en ha?llbar utveckling. Det ansvarsfulla fo?retaget a?r ett uttryck fo?r det fo?retag som aktivt arbetar med Corporate Social Responsibility. Ett verktyg i arbetet med det a?r att utveckla en uppfo?randekod, a?ven kallat Code of Conduct som dikterar riktlinjer och normer fo?retagets verksamhet ska genomsyras av.

Denna uppsats handlar om tvÄ fritidspedagoger som arbetar pÄ tvÄ olika skolor. Uppsatsen syfte Àr att se dessa tvÄ fritidspedagogers ansvar i skolan. Vidare Àr Àven syftet att jÀmföra fritidspedagogernas ansvar i skolan med vad som Àr skrivet i lÀroplanen och i de lokala arbetsplanerna pÄ skolorna för att se om det finns nÄgon koherens. Det resultat som framkommer i uppsatsen tyder pÄ att lite skrivs i lÀroplanen och i de lokala arbetsplanerna om vad som Àr fritidspedagogens ansvar i skolan. DÀremot skrivs att en samverkan mellan skola och fritidshem skall finnas, dock Àr det lÀrarnas och rektorernas ansvar att utforma denna samverkan och inte fritidspedagogernas.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera utformning och verkan av ekonomistyrningen pÄ Universitetssjukhuset i Lund.Metod: I uppsatsen har vi anvÀnt oss av en abduktiv forskningsansats. För att kunna besvara vÄra frÄgestÀllningar har vi genomfört en fallstudie av kvalitativ karaktÀr. Materialet i empirin har vi inhÀmtat frÄn de Ätta intervjuer vi har gjort pÄ USiL med personal i olika hierarkiska nivÄer. Intervjuerna har varit semistrukturerade. SekundÀrkÀllorna vi har anvÀnt har mestadels varit böcker av kÀnda forskare som t.ex.

Syftet med studien var att undersöka elevinflytande i gymnasieskolan. Den empiriska undersökningen kom att beröra nÄgra elevers upplevelser av sitt inflytande i skolan över lag, men ocksÄ elevinflytande över Àmnena psykologi, samhÀllskunskap och svenska samt de specifika omrÄdena innehÄll, lÀromedel, arbetssÀtt, lÀxor och prov inom dessa Àmnen. Fokus lÄg Àven pÄ elevernas syn pÄ eget ansvarstagande. Studien baserades pÄ följande frÄgestÀllningar: Hur yttrar sig eventuell variation mellan nÄgra elevers upplevelser av elevinflytande och ansvarstagande i skolan? Hur yttrar sig eventuell variation mellan dessa elevers upplevelser av elevinflytande över sin utbildning inom psykologi, samhÀllskunskap och svenska? Metodologiskt anvÀndes en semistrukturerad intervjumetod, och urvalet bestod av tre grupper (psykologi, samhÀllskunskap och svenska) med fem gymnasieelever i varje grupp.

Budgeten som styrmedel har kritiserats under lÄng tid. Kritiker till budgeten har pÄtalat budgets brister och felaktigheter, andra menar att kritikerna har lÀmnats alltför mycket tid i rampljuset och hÀvdar istÀllet att budgeten Àr lika anvÀndbar som problematisk. Det finns mycket befintlig forskning kring budgeten, men forskningen Àr dock nÄgot begrÀnsad vad gÀller erfarenheter av budgetavskaffanden. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva erfarenheter av budgetavskaffanden samt förstÄ varför dessa erfarenheter uppstÄr. SÄledes kommer denna uppsats fylla en mindre del av tomrummet pÄ omrÄdet.

Detta arbete har som syfte att jÀmföra olika anlÀggningsföretag angÄende hur de jobbar med tidsplanering och uppföljning av tid inom företaget samt vad de anvÀnder för verktyg till denna arbetsuppgift. Metod för studien Àr en kvalitativ studie innebÀrande ett fÄtal intervjuer. Anledningen till att författarna till detta arbete tycker att Àmnet Àr intressant att studera Àr bland annat för att svenskar byter jobb relativt ofta och till största delen Àr det unga som byter arbete i större utstrÀckning Àn de Àldre. Detta gör att det blir svÄrare att samla pÄ sig en erfarenhetsbank dÄ det krÀvs lÄng tid att samla pÄ sig en sÄdan. Trots detta Àr erfarenhet ett viktigt redskap vid arbetet med tidsplanering inom anlÀggningsbranschen. Uppföljning en viktig del av ekonomistyrningen och vi vill ta reda pÄ hur och om företagen jobbar med detta. Ekonomistyrning handlar om att sÀtta upp mÄl för att styra verksamheten eller företget framÄt, för att se om detta har lyckats Àr uppföljning nÄgot som företagen bör jobba med. För att nÄ syftet med arbetet och för att kunna konstatera hur de olika företagen jobbar gjordes intervjuer med respondenter frÄn sex stycken företag, alla verksamma inom anlÀggningsbranschen. Företagen valdes ut med fokus pÄ hur mÄnga anstÀllda de har.

VÄr undersökning syftar till att klargöra hur gymnasielÀrare med olika Àmneskombinationer förhÄller sig till elevers sprÄkutveckling. Undersökningen beaktar Àven kursplanernas formuleringar kring sprÄk samt hur lÀrare i vÄr undersökning förhÄller sig till detta i sin undervisning. Fokus ligger pÄ elevers muntliga sprÄkutveckling. BÄde kvantitativa och kvalitativa metoder anvÀnds för att uppnÄ vÄrt syfte. Kursplanerna behandlas initialt utifrÄn en kvalitativ nÀrlÀsning för att sedan redovisas i dels en sammanfattning och dels i en kvantifierande tabell.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka lÀrares uppfattningar om sitt ansvar för att upptÀcka elever med dyslexi och hur undervisningen kan bedrivas för att underlÀtta för dessa elever att nÄ kunskapskraven. För att fÄ svar pÄ studiens syfte och frÄgor har en kvalitativ forskningsintervju genomförts. FrÄgestÀllningarna som Àr kopplade till syftet Àr; vilka hinder och möjligheter kan lÀrare se i verksamheten och vilken roll samt hur arbetar lÀrare med att stÀrka sjÀlvförtroendet hos eleverna? Resultatet visar att lÀrare har ett stort ansvar i upptÀckandet av dyslexi. Resultatet visar ocksÄ att den generella uppfattningen Àr att dyslexi inte Àr sÄ vanligt förekommande, utan det betecknas istÀllet som lÀs- och skrivsvÄrigheter.

Examensarbete, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, ekonomistyrning (avancerad nivÄ), 4FE90E, 4FE91E:2, VT 2013Författare: Emely Forsberg och Morgan OlofssonHandledare: Elin FunckTitel: Arbetsmiljöaspekter i ekonomistyrningssystemBakgrund: Den hÀr studien handlar om hur organisationer uppfattar arbetsmiljö som konkurrensmedel och framgÄngsfaktor, hur företagen mÀter arbetsmiljö och hur arbetsmiljö kan integreras i prestationsmÀtnings- och ekonomistyrningssystem. Den svenska regeringen vill synliggöra arbetsmiljö som framgÄngsfaktor och konkurrensmedel. Tidigare studier ger dock ingen samstÀmmig bild av huruvida arbetsmiljö Àr lönsam. DÀrtill pekar de studier som menar att arbetsmiljö Àr lönsam pÄ svÄrigheter att visa upp sambanden mellan arbetsmiljöÄtgÀrder och konsekvenser av dessa.Svenska regler och tidigare forskning krÀver respektive pekar pÄ vikten av att arbetsmiljö integreras i en organisations styrning pÄ samma sÀtt som finansiella aspekter. Samtidigt visar tidigare forskning att det saknas arbetsmiljöindikatorer som kan ingÄ i en sÄdan styrning för att styra, följa upp och utvÀrdera utifrÄn.

AbstractBachelor thesis G3 in Business Administration, Linnaeus University School of Businessand Economics, Financial Control, 2FE90E, Spring Semester 2010Authors: Kennerth Eriksson and Leo H KochAdvisor: Lars-Göran AidemarkTitle: Balanced Scorecard in governmental organizations ? About, how and its meaning.Background:  The Balanced Scorecard is a Control System that includes both financial andnon-financial measures which intend to link the short-term business management with the long term vision and strategy. Businesses in the public sectors are different fromthe private sector on several levels and they often seek to reach multiple targets.Therefore, their choice of Control System becomes interesting. According to the SwedishNational Financial Management Authority (Ekonomistyrningsverket) among others, thereis no clear knowledge of how widespread the Balanced Scorecard is in governmentalorganizations. The lack of that knowledge is one of the questions at issue with this thesis.Is it only a few organizations that are using the Balanced Scorecard or parts of the model?Another question at issue is about how the Balanced Scorecard is used in the point ofcontrolling in the organizations we chose to investigate further.Purpose: The purpose of this thesis is partly to investigate the existence and use of theBalanced Scorecard in governmental organizations and partly to describe the design ofthe Balanced Scorecard in the studied organizations and explain why they have chosen towork with the Balanced Scorecard and what impact it has on them.Demarcation: The first part of this study has been demarked to only look at the existenceof the Balanced Scorecard in governmental organizations.

Förlusten av biologisk mÄngfald Àr ett stort miljöproblemen som Sverige stÄr inför idag. Detta pÄverkar framförallt de svenska skogarna dÀr mycket av den biologiska mÄngfalden i vÄrt land finns. En anledning till att den biologiska mÄngfalden minskar i skogarna sÀgs vara att ansvaret för denna Àr uppdelat pÄ mÄnga olika aktörer. PÄ grund av detta har jag genomfört en intervjuundersökning med 16 aktörer inom den svenska skogssektorn för att försöka fÄ svar pÄ hur de ser pÄ ansvar för biologisk mÄngfald. Aktörerna representerar olika delar av Sverige, olika branscher och olika intressen inom den svenska skogsnÀringen.

 Problem: Debatten kring vilket ansvar ett företag har pÄgÄr omkring oss just nu men intresset för företagsansvar Àr inte nÄgot nytt. NÀringslivets roll i samhÀllet har varit ett bekymmer under lÄng tid och det gÄr att finna bevis för nÀringslivet intresse för samhÀllet i Ärhundraden tillbaka. Idag har vi nÄtt en punkt dÀr vi stÄr inför mÄnga globala hot och hoppet om att övervinna dessa Àr en kraftfull och gemensam anstrÀngning. Detta har i sin tur medfört att det stÀlls stora krav pÄ företag idag vad gÀller deras ansvarstagande sett ur ett ekonomiskt, socialt och miljömÀssigt perspektiv. Samtidigt som det stÀlls höga krav pÄ företag menar vissa att det enda ansvar ett företag har Àr att betala skatter, löner och erbjuda arbetstillfÀllen inom ramen för gÀllande lagstiftning.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera Skanskas nyckeltalsanvÀndning och utveckla en modell för att identifiera relevanta nyckeltal som organisationen bör fokusera givet en VÄr uppsats grundar sig pÄ en fallstudie av Skanska. Vi har med kvalitativ metodik, i huvudsak baserad pÄ ett antal intervjuer med regionekonomer pÄ Skanska, fÄtt fram den information vi behövt för att uppfylla vÄrt syfte. Vi har Àven anvÀnt oss av sekundÀrdata frÄn Skanskas intranÀt och andra företagsspecifika dokument. Vi har tagit hjÀlp av nyckeltalsteori för att skapa oss en grund inom detta omrÄde. Sedan har vi anvÀnt oss av PESTEL som Àr en modell för omvÀrldsanalys.

Bakgrund: Globalisering har skapat ett ökat behov för företag att förbli konkurrenskraftiga. Att hantera kostnader effektivt blir allt viktigare i organisationer. MedutgÄngspunkt i ett fallföretag sÄ har problem kring mÀtning och jÀmförbarhetmellan hanteringen av lagerkostnader i geografiskt spridda lager identifierats. I nulÀget finns det ingen metod som jÀmför hur vÀl hanteringen av lagerkostnader görs i olika lÀnder. De landspecifika egenskaperna skapar olikheter och för att Ästadkomma en jÀmförbarhet sÄ krÀvs anpassad ekonomistyrning.Syfte: Syftet Àr att utveckla en kalkylmodell som möjliggör en homogen mÀtning för olika lÀnders hantering av lagerkostnader.