Bakgrund: Business Intelligence Àr ett avancerat IT-verktyg och BI-branschen Àr glödhet.Företag konsolideras och nyligen Àntrade Microsoft, det enda företaget i vÀrlden som anses haen monopolposition, marknaden. Aktörerna pÄ BI-marknaden slÄr sig för bröstet och hÀvdaratt de Àr bÀst pÄ att leverera dessa lösningar till företag. BI-verktygen har fleraanvÀndningsomrÄden bland annat prestationsmÀtning. En effektiv prestationsmÀtning krÀveren stark koppling mot företagets strategi men studier har identifierat problem i relationenmellan strategi-prestationsmÀtning-avancerad IT. Det faktum att fÄ studier ha gjorts berörandedet relativt nya begreppet BI och att fler studier behöver göras kring strategiprestationsmÀtning-avancerad IT-relationen, formulerade vi frÄgestÀllningarna: Hur arbetar ettföretag med prestationsmÀtning och anvÀnder de ett BI-verktyg för detta?Syfte: Vi har valt att dela in vÄr studie i delsyften.Delsyfte 1: Beskriva hur företaget arbetar med ekonomistyrning i allmÀnhet ochprestationsmÀtning i synnerhet.Delsyfte 2: Undersöka de bakomliggande faktorerna kring vilken roll Business Intelligence (isamverkan med ERP) spelar i företaget.Metod: Vi anvÀnde oss av en kvalitativ forskningsmetod baserat pÄ fem separata intervjuer.Intervjuerna var nÀrmare bestÀmt av formen kvalitativa, icke-standardiserade, strukturerare,mÄlinriktade Àmnesintervjuer.

Dagens standardiserade revisionsberÀttelse har kritiserats för att den innehÄller alltför knapphÀndig information. Dessutom presenterar den enbart att revisorn tagit ett passivt ansvar i sitt granskningsarbete och ger inte revisorn möjlighet att ta ett aktivt ansvar vid författandet av revisionsberÀttelsen. För att fo?rbÀttra detta har IAASB beslutat att införa ett nytt avsnitt, Key Audit Matters, dÀr revisorn förvÀntas redogöra för vÀsentliga risker och svÄrigheter i revisionen. Genom att undersöka vilka omrÄden som utgör Key Audit Matters idag och hur dessa kommuniceras bÀst i revisionsberÀttelsen förvÀntas studien analysera relationen mellan revisorers ansvar och deras instÀllning till revisionsberÀttelsen.

Den sociala pÄverkan som företag har pÄ sin omgivning har blivit mer och mer uppmÀrksammad av samhÀllet. Intressenterna Àr idag medvetna om vilket socialt ansvar företagen tar och de har högre förvÀntningar pÄ vad företagen bör ta ansvar för. Problematiken ligger i sjÀlva utförandet av redovisningen av det sociala ansvaret. Det omfattar nÀmligen mÄnga olika aspekter vilket kan medföra svÄrigheter för företagen att redovisa sitt sociala ansvar. Intressenterna har fÄtt en betydande roll vid redovisningen av det sociala ansvaret varför det Àr viktigt att företagen tillgodoser intressenternas förvÀntningar.

Bakgrund och problemformulering: Revisions-­ och konsultbyrÄn Grant Thornton genomförde i september 2008 en undersökning med 400 VD:ar i svenska företag. Resultatet visade att svenska företag Àr tÀmligen duktiga pÄ att kunna fo?rutspÄ omvÀrldsförÀndringar men att det alltför sÀllan leder till nÄgon form av strategisk planering och handling. Företagets Chief Financial Officer (CFO), som ansvarig för ekonomifunktionen och som den med bÀst insyn i företagets finansiella stÀllning, har en nyckelroll i företagets förmÄga att hantera omvÀrldsförÀndringar. Det Àr dÀrför vitalt att CFO arbetar strategiskt och kan vidta snabba ÄtgÀrder vid behov och dÀrmed inte bedriver en reaktiv styrning dÀr ÄtgÀrder vidtas först nÀr problem redan har hunnit uppstÄ.

En trend inom hela den svenska detaljhandeln Àr att den blir allt mer koncentrerad till ett mindre antal, men större, aktörer. Detta visar pÄ att det stora inslag av konkurrens som annars har varit detaljhandelns tydliga attribut sakta men sÀkert minskar. Uppsatsen syftar till att utifrÄn butikschefens perspektiv identifiera hur den strategiska ekonomistyrningen kan se ut i större dagligvarubutiker, identifiera hur butikschefen upplever sig styrd av sitt huvudkontor samt att identifiera hur Àgarskapet pÄverkar styrningen av butikschefen. Uppsatsen behandlar den strategiska ekonomistyrningen utifrÄn Simons styrmodell samt betydande Àgandeformer av dagligvarubutiker. Studien utfördes genom en fallstudie vid tre olika dagligvarubutiker.

Syftet med studien Àr att förstÄ varför medarbetarna pÄ avdelningen Capital Goods, DeLaval, trots rörlig ersÀttning som motivationshöjare, har svÄrt att uppnÄ de mÄl som Àr uppsatta i deras balanserade styrkort. Syftet Àr vidare att komma med förbÀttringsförslag till ledningen om hur de ytterligare kan motivera sina medarbetare. Varför har medarbetarna pÄ Capital Goods, DeLaval svÄrt att uppnÄ de utsatta mÄlen pÄ deras balanserade styrkort? Vad motiverar medarbetarna pÄ Capital Goods till att uppnÄ mÄlen som Àr uppsatta pÄ de balanserade styrkorten?Studien Àr kvalitativ karaktÀr dÀr intervjuer med chefer har genomförts för att fÄ en bÀttre förstÄelse av problemet. Studien Àr ocksÄ kvantitativ karaktÀr, dÀr en enkÀtundersökning genomfördes för att komplettera de kvalitativa intervjuerna och stÀrka reliabiliteten i vÄr studie. I vÄr undersökning framkom att de flesta orsakerna till lÀgre mÄluppfyllelse Àr sammanlÀnkade med varandra.

Föreliggande uppsats har utförts under vÄren 2007 och utgör examensarbete pÄ magister programmet i socialt arbete. Vi som skrivit den Àr bÄda verksamma som enhetschefer inom Àldreomsorgen i Göteborgs Stad. Syftet med arbetet Àr att beskriva hur 1:a linjeschefer i Àldreomsorgen inom Göteborgs Stad upplever sitt arbete med Balansen. Vi har studerat hur styrningen med Balansen fungerar i det dagliga arbetet. Vidare har vi undersökt hur implementeringen av styrkortet har gÄtt till.

Bakgrund och problem: Digitaliseringen har haft en stor effekt p? samh?llet och arbetsmarknaden. I takt med att digitaliseringen utvecklas f?rv?ntas arbetsuppgifter f?r?ndras eller tas ?ver helt. En bransch d?r ekonomistyrning och controllerns roll ?r viktig f?r f?retagen ?r just i detaljhandeln.

Finck, Louise (2005). Elevers ansvar och inflytande. En undersökning om elever och lÀrares uppfattning om elevers ansvar och inflytande i utbildningen. Pupils? responsibility and influence.

Sammanfattning Titel: Balanserat styrkort ? vad skulle det kunna tillföra verksamhetsstyrningen i smÄ och medelstora företag? NivÄ: Kandidatuppsats Författare: Johan Björk                    Tommy Granath Handledare: Stig Sörling och Tomas KÀllquist Datum: 2014 - Maj  Problem: Tidigare forskning tyder pÄ att verksamhetsstyrningen i smÄ och medelstora företag kan behöva kompletteras och att ett balanserat styrkort skulle kunna vara ett lÀmpligt verktyg för detta. Trots det anvÀnds inte ett balanserat styrkort i nÄgon större utstrÀckning i smÄ och medelstora företag vilket medfört att flertalet forskare efterlyst mer forskning kring hur ett balanserat styrkort skulle kunna pÄverka verksamhetsstyrningen i smÄ och medelstora företag. Syfte: Syftet med studien Àr att belysa vad ett balanserat styrkort skulle kunna tillföra verksamhetsstyrningen i smÄ och medelstora företag. Metod: Studien har genomförts med en hermeneutisk forskningsansats. En kvalitativ ansats har anvÀnts dÀr data samlats in genom fjorton semistrukturerade intervjuer med respondenter som representerar olika företag. Dessa har sedan analyserats inom ramen för tre stycken teoretiskt framarbetade teman. Bidrag: Studien belyser att ett balanserat styrkort skulle kunna tillföra verksamhetsstyrningen i smÄ och medelstora företag följande aspekter: helhetsbild ur fyra perspektiv, kontroll över viktiga faktorer, som verktyg för strategi implementering, komplettera budgetarbetet samt ge underlag för vÀlgrundade beslut. Förslag till fortsatt forskning: Vi har genom vÄr studie tagit fram tvÄ förslag pÄ vidare studier:-       Det vore intressant med en studie som studerar vilka specifika karaktÀrsdrag ledare i smÄ och medelstora företag anser att de karakteriseras av för att med den utgÄngspunkten resonera kring vad ett balanserat styrkort kan tillföra verksamhetsstyrningen i smÄ och medelstora företag.-       NÀsta studie som vore intressant Àr en studie som fokuserar pÄ hur generation tre av ett balanserat styrkort skulle kunna anpassas för att stÀmma överens med de för smÄ och medelstora företag specifika karaktÀrsdragen. Nyckelord: SMEs, balanserat styrkort, verksamhetsstyrning, prestationsmÀtning.

Vi har valt att undersöka om elevinflytande pÄverkar elevers motivation och eget ansvar för inlÀrning. Detta har vi gjort genom att lÄta elever i Ärskurs sju pÄ ett demokratiskt sÀtt vÀlja arbetsomrÄde, arbetssÀtt och examinationsform. Undersökningen gjordes i en Ärskurs sju genom att eleverna sjÀlva fick vÀlja utifrÄn ett begrÀnsat antal ÀmnesomrÄden. Valen de fick göra gÀllde ÀmnesomrÄde, arbetssÀtt och hur de ville presentera resultaten. I början av praktiken lÀmnade vi ut en enkÀt som eleverna fick svara hur de upplevt sin skolgÄng.

SammandragAgneta Nylund GuhrénVarför har mÄnga tvÄsprÄkiga elever svÄrt att nÄ mÄlen skolan stÀller pÄ dem?En studie av situationen i en internationell gymnasieklass.Why Do Many Bilingual Students Have Difficulties in Achieving School Targets?A study of an International Class at a Swedish Upper Secondary School.VT 2011 Antal sidor: 55En lÀgre andel av andrasprÄkseleverna nÄr mÄlen för grundskolan Àn de som Àr födda i landet.Forskning och kunskap finns inom omrÄdet om hur framgÄngsrik andrasprÄksinlÀrning skabedrivas. Varför bestÄr och till och med ökar andelen andrasprÄkselever som inte nÄr mÄlen?För att uppnÄ syftet att urskilja faktorer som avviker frÄn dem som enligt forskningen leder tillgoda studieresultat har styrdokument och forskningsrön studerats, en kvalitativ intervjuundersökningbland elever och lÀrare genomförts samt observationer gjorts i en internationell klassvid en gymnasieskola i Mellansverige.Resultatet visar att vissa andrasprÄkselever kommunicerar i lÀgre grad Àn vad som Àr nödvÀndigtför att utveckla sprÄket. I textproduktionen finns krav pÄ elevernas abstraktionsförmÄgamen i muntliga situationer utmanas inte sprÄknivÄn.

Syftet med denna studie var att studera ungdomars upplevelse av delaktighet, ansvar och demokrati utifrÄn ett ungdomsperspektiv. I denna studie intervjuades sex informanter om sina upplevelser. Dessa intervjuer analyserades utifrÄn en hermeneutisk tradition och arbetades fram genom meningskategorisering. Denna studie bidrar till att spegla ungdomars förhÄllanden till delaktighet, ansvar och demokrati pÄ 2000-talet. Resultaten visar pÄ att vissa informanter upplevde delaktighet som diffus i denna kommun i en mellanstor stad i Sverige nÀr det gÀller ungdomsfrÄgor.

Den sociala pÄverkan som företag har pÄ sin omgivning har blivit mer och mer uppmÀrksammad av samhÀllet. Intressenterna Àr idag medvetna om vilket socialt ansvar företagen tar och de har högre förvÀntningar pÄ vad företagen bör ta ansvar för. Problematiken ligger i sjÀlva utförandet av redovisningen av det sociala ansvaret. Det omfattar nÀmligen mÄnga olika aspekter vilket kan medföra svÄrigheter för företagen att redovisa sitt sociala ansvar. Intressenterna har fÄtt en betydande roll vid redovisningen av det sociala ansvaret varför det Àr viktigt att företagen tillgodoser intressenternas förvÀntningar.

Det svenska landskapet har under det senaste Ärhundradet förÀndrats. Detta har lett till att det finns en efterfrÄgan efter naturupplevelser och rekreationsomrÄden. Sedan den första nationalparken bildades i Sverige, har skyddandet av vÀrdefull natur varit ett uppdrag som utförts av staten. Alltsedan dess har kommunerna fÄtt mer ansvar för natur- och kulturvÄrd. Tidigare studier visar pÄ att det behövs mer kunskap om den samhÀllsekonomiska potentialen som den tÀtortsnÀra skogen har för kommunerna. NaturvÄrdsverket och Naturskyddsföreningen rapporterade 2010 att det varierar hur kommunerna tar ansvar för att det ska finnas tÀtortsnÀra skog. I detta kandidatarbete har en studie utförts som försöker ta reda pÄ hur kommuner i VÀsterbottens lÀn hanterar den tÀtortsnÀra skogen i översiktlig planering och hur den praktiska skötseln genomförs.