I takt med ökad globalisering och den teknologiska utvecklingen blir klimatet för organisationer allt mer instabilt och förÀnderligt. Det Àr dÀrför viktigt att kunna styra organisationen genom att fatta snabba beslut. PÄ grund av detta krÀvs en ekonomistyrning som inkluderar mÄnga viktiga delar för beslutsfattarna.Det har gjorts mÄnga studier om ekonomistyrning för vinstdrivande företag, men studier som behandlar den ideella sektorn Àr mer sÀllsynta. DÀrför har vi valt att studera ekonomistyrningen i en ideell organisation, HyresgÀstföreningen. De slutsatser som dragits i studien kan jÀmföras med liknande organisationer, dock kan slutsatserna inte ses som allmÀngiltiga.Syftet med studien Àr att öka förstÄelsen för ekonomistyrning i ideella organisationer genom att undersöka vilka styrmedel HyresgÀstföreningen anvÀnder sig av.

Bakgrund: Genom lÀkemedelsreformen överfördes kostnadsansvaret för lÀkemedel frÄn staten till landstingen med syfte att dÀmpa de skenande lÀkemedelskostnaderna. I dagslÀget Àr det patientavgifterna och förskrivningen av lÀkemedel som landstingen kan pÄverka. Om förskrivningen ska Àndras för att minska kostnaderna Àr det lÀkarna som mÄste pÄverkas till att Àndra sitt förskrivningsmönster. I studier av hur lÀkare möter krav pÄ ekonomistyrning har tre starka institutioner ? etiska regler, hög grad av autonomi samt ett kunskapsövertag gentemot andra grupper ? identifierats.

Bakgrund och problemdiskussion: Musikindustrin har gÄtt mot allt mer nÀtverksbaserade former. Detta har Àven forskningen inom omrÄdet för ekonomistyrning inom interorganisatoriska miljöer. Forskningen har dock frÀmst koncentrerats pÄ varuproducerande branscher. Musikindustrin karaktÀriseras av mÄnga relationer och samarbeten, varvid det uppstÄr ett behov av att förstÄ och utveckla ekonomistyrning för att hantera dessa. Det empiriska glapp som har konstaterats, tillsammans med möjligheten att studera nÄgra av Sveriges största artister, leder fram till frÄgestÀllningen: Hur utformar och anvÀnder artisten ekonomistyrning i det interorganisatoriska nÀtverk de verkar i?Syfte: Syftet med studien Àr förutom att kartlÀgga och analysera hur ekonomistyrningen utformas och anvÀnds, samt att etablera uttrycket artistorganisationen som ett begrepp för artistens nÀtverk.Metod: DÄ författarna ingÄende ska kartlÀgga hur ekonomistyrningen anvÀnds och utformas sÄ Àr studien av deskriptiv karaktÀr.

Bakgrund: Kaplan och Nortons modell Balanced Scorecard (BSC) introducerades i början av 1990-talet och Àr ett populÀrt resultatmÀtningssystem och strategiskt managementsystem inom ekonomi- och verksamhetsstyrning. BSC exemplifierar det RÞvik (2008) kallar ett organisationsrecept och Abrahamson (1996) ett organisationsmode som spridits pÄ en marknad för ekonomistyrningsmodeller. För att underlÀtta spridning av BSC samt minska motstÄndet pÄ lokala marknader kan komponenter inkluderas, till exempel som Ax och BjÞrnenak (2005) exemplifierar i Sverige avseende BSC och medarbetarperspektivet, ett budgetlöst företagande och det intellektuella kapitalet. Utöver modellens grundare, forskare, konsulter och massme-dia utgör studenter en aktörsroll som bÄde Àr mottagare av BSC under utbildningen och spridningsagenter i samband med uppsatsarbeten och sedermera i yrkesutövningen. Det Àr kategorin studenter som Àr huvudfokus i denna uppsats om BSC popularitet och livscykel.Syfte: Syftet med studien Àr att skapa förstÄelse för om och pÄ vilket sÀtt BSC kan uppfattas som ett populÀrt organisationsrecept.

De svenska fastighetsbolagen har under de senaste Ären haft stora svÀngningar i resultatet. Ett exempel pÄ detta Àr Hufvudstaden som andra kvartalet 2008 gjorde en vinst pÄ 200milj vilket pÄ endast ett kvartal utvecklade sig till en förlust pÄ 630 milj. Tidigare redovisningsregler i Sverige har haft sin grund frÄn försiktighetsprincipen. PÄ senare Är har redovisningsreglerna i Sverige utvecklats sÄ att de skall följa resten av EU och bli mer internationella. Detta harpÄverkat fastighetsbolagen att frÄngÄ anskaffningsvÀrde i balansrÀkningen till att anvÀnda verkligt vÀrde istÀllet.

I Gammalkils kyrka p? ?stg?tasl?tten finns en orgel byggd 1806 av orgelbyggm?stare Pehr Schi?rlin. Instrumentet st?r efter n?stan 220 ?r kvar i n?ra originalskick. Att p? orgeln i dess ursprungliga milj? spela musik som redan existerade vid tiden f?r instrumentets tillkomst och dess m?nniskor som verkade d?, ger fog f?r att tala om instrumentet som en tidsspegel.

Studien belyser begreppet tal?ngslan, som ?r en generell obehagsk?nsla av att tala inf?r andra. Av olika anledningar finns det barn i f?rskolan som befinner sig i tal?ngslan och har behov av s?rskilt st?d i sin kommunikation. Tal?ngslan hos ett barn kan f?rekomma b?de i stora och sm? grupper, samt i vardagliga samtal med andra. F?r att f? en vidare f?rst?else f?r inneb?rden av tal?ngslan beskrivs fenomenet i relation till blyghet och selektiv mutism som ocks? ?r tv? kommunikationsrelaterade tillst?nd. Studiens syfte ?r att synligg?ra hur tal?ngslan hos barn i f?rskolan beskrivs av f?rskoll?rare, specialpedagoger och psykologer.

Ett utvecklingssamtal innehÄller aspekter som kan anses ganska enkla att kvantitativt mÀta. Men en mer komplicerad sida av utvecklingssamtalet Àr att mÀta de aspekter som kan hÀrröras till kvalitet dit exempelvis kompetenser, medarbetarnöjdhet och vÀrdering av ledarskap kan rÀknas. Problemet med att mÀta dessa aspekter Àr framförallt att de till stor del beror av subjektiva vÀrderingar i flera led, frÄn dem som genomgÄr samtalet och av dem som skall tolka resultatet av samtalet. FrÄgan Àr huruvida det Àr möjligt att koppla utvecklingssamtalet till verksamhets-styrningen, vilket dÄ innebÀr att resultatet av utvecklingssamtalet dÀrmed skulle tjÀna pÄ att kunna mÀtas. Syfte: Syftet Àr att beskriva och analysera förutsÀttningar för hur utvecklingssamtal kan kopplas till verksamhetsstyrningen.

Denna studie handlar om molnbaserad ekonomistyrning i smÄ och medelstora företag och hur en existerande ekonomistyrningsmodul kan utvecklas i ett molnbaserat redovisningssystem. Fallföretaget i studien Àr Fortnox AB som vid uppsatsens början hade en ekonomistyrningsmodul som ansÄgs bristfÀllig. Prototyping kommer vara en stor del av studiens ansats och den efterliknas med en utvecklingsstudie inom systemutveckling. Den prototyp som utformas och förÀdlas genom studiens gÄng ska bidra med att Fortnox fÄr ett bÀttre redovisningsprogram att erbjuda samt att revisionsbyrÄer och slutanvÀndare kan utvinna en bÀttre ekonomistyrning ur deras redovisningssystem. En sÄdan hÀr systemutveckling förutspÄs ocksÄ fÄ ett par effekter hos smÄ och medelstora företag vilka studien Àven ska kartlÀgga.Resultat: En ekonomistyrningsmodul anses enligt denna studie behöva erbjuda anpassningsbarhet, anvÀndarvÀnlighet, enkelhet, överskÄdlighet, vitalitet, grafisk och designmÀssig attraktivitet samt interaktion för att fÄ genomslagskraft.

Bakgrund: Företagens sociala ansvar, eller CSR, Àr ett begrepp som anvÀnds allt oftare i det svenska nÀringslivet. Men vad Àr egentligen företagens sociala ansvar? Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att genom en empirisk belysning av företagens sociala ansvar bidra till kunskapen om det sociala ansvaret ur ett företagsetiskt perspektiv. Genomförande: Vi har genomfört tretton intervjuer med representanter för svenska företag och deras intressenter. Slutsatser: Vi har funnit en i mÄnga avseenden homogen syn bland svenska företag samt deras intressenter pÄ vad företagens sociala ansvar Àr.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur medvetna yrkesverksamma lÀrare Àr om sin ledarroll, hur de arbetar för att utveckla ledarrollen och hur de anvÀnder den för att nÄ ut till sina elever. Fokus ligger pÄ ledarrollen och det ansvar detta för med sig, och Àven hur lÀrarna ser pÄ sin egen roll i skolan. Min undersökning baseras pÄ kvalitativa intervjuer gjorda med tre verksamma lÀrare i olika delar av landet. Lgr 11 fastslÄr att lÀrarens ansvar ligger bland annat i att kunna leda en klass och att utveckla individerna i denna klass. Resultatet visade att begreppet ledare kan vara svÄrtolkat och att man jobbar som ledare olika beroende pÄ vilken klass man har framför sig och varierade beroende pÄ om man var ÀmneslÀrare eller klasslÀrare, det visade sig ocksÄ att lÀrarna hade olika uppfattningar om hur mycket man skulle diskutera lÀrarrollen och hur man kan utveckla den i skolan..

Denna studie undersöker de förÀndringar som följt av att den svenska apoteksmarknaden har omreglerats. FörÀndringar vi undersöker Àr avgrÀnsade till omrÄdet verksamhetsstyrning med inriktning pÄ strategier, arbetsmetoder samt ledning & organisation. Vi har anvÀnt oss av New public management och teori om privatiseringar som behandlar organisatoriska förÀndringar som grund för undersökningen. Datainsamlingen har gjorts genom intervjuer med nio apotekschefer samt insamling av sekundÀrdata frÄn Ärsrapporter. Resultaten visar att reformen har lett till en konkurrensutsatt marknad karaktÀriserad av lÄga marginaler och ökat kundfokus.

I detta examensarbete har vi försökt ta reda pÄ hur eleverna ser pÄ sitt ansvar att nÄ upp tillkunskapsmÄlen i matematik. Vi studerar Àven vilken betydelse och effekt mÄlen har pÄ eleveroch lÀrare idag.Vi diskuterar ansvar ur olika perspektiv och genom en enkÀtundersökning har vi försökt tareda pÄ hur lÀrare och elever ser pÄ sitt eget ansvar och motpartens.För att man ska ta ett personligt ansvar Àr det av stor vikt att man kÀnner att det man gör harnÄgon betydelse. Med andra ord mÄste eleverna förstÄ att det Àr för de sjÀlva de lÀr sig.Vill man inte ta ansvar, har man valet att förskjuta ansvaret till nÄgon annan och istÀlletunderkuva sig auktoritÀra bestÀmmelser. Detta finner vi stöd för i den litteratur vi tillÀgnatoss.De resultat vi kom fram till pekar pÄ att eleverna Àr medvetna om att de har ett stort ansvarvilket Àven lÀrarna hÄller med om, men att vissa elever vÀljer att inte ta detta ansvar.Det finns mÄnga svÄrigheter med att ta ansvar i Àmnet matematik och för att underlÀtta eleversansvarstagande sÄ har lÀraren en viktig uppgift att minimera de hinder som finns.Undersökningen visar Àven pÄ stora brister nÀr det gÀller förklaringen och förstÄelsen av denationella mÄlen. MÄlen verkar inte idag som det Àr tÀnkt att de ska göra.

Bakgrund: Att ?ldras ?r en naturlig process som kan leda till f?r?ndringar i meningsfulla aktiviteter, vilket kan p?verka ?ldre personers h?lsa och delaktighet. Arbetsterapeuter m?ter ?ldre personer i sin vardag f?r att delvis uppr?tth?lla h?lsan genom aktivitetsbaserade insatser, samt fr?mja sj?lvst?ndighet och deltagande i aktiviteter. Tidigare studier har visat att aktiviteten dans, som meningsfull aktivitet, har bidragit till ett aktivt och h?lsosamt liv, samt skapa en k?nsla av samh?righet hos ?ldre personer.

Background: Ambiguity and confusion of ideas within the area of social responsibility have led to that companies not really know how to work with these types of questions. One way for companies to deal with their social responsibility is to affiliate to an initiative that exists and through this show their standpoint. One of these is Globalt Ansvar, a Swedish governmental initiative that is based on Global Compact?s principles and the guidelines of OECD. What does it mean for the companies when showing their point of view? Is this a way to gain legitimacy?Purpose: The purpose with the thesis is to judge if organisations? work with Corporate Social Responsibility gains more legitimacy by affiliating to Globalt Ansvar.Research method: A survey made through telephone interviews with representatives from all of the fifteen Swedish companies which today are affiliated to Globalt Ansvar.Conclusions: In order to give the affiliated companies more legitimacy, Globalt Ansvar has to be a legitimate initiative.