Syfte: Syftet med denna studie har varit att undersöka om och i så fall hur grundskolor, här avgränsat till en kommun, arbetar med handledning som redskap att nå skolutveckling samt hur skolledare i denna kommun talar om och ser på handledning respektive skolutveckling. Syftet har preciserats med följande frågeställningar; Vilka förutsättningar finns för handledning på skolorna och vilka konsekvenser får det? Vilken är handledningens fokus, funktion och syfte enligt skolledarna? Har handledningen potential att leda till utveckling på individ-, grupp- och/eller skolnivå och i så fall på vilket sätt anser skolledarna? samt På vilket sätt ses handledning som redskap för skolutveckling enligt skolledarna?Teori: Denna studie är inspirerad av ett sociokulturellt perspektiv. Inom ett sociokulturellt perspektiv ses språk som handling och mänsklig kunskap är i huvudsak diskursiv, det vill säga språklig. Språket och kommunikationens roll betonas vid mänsklig utveckling inom detta perspektiv och språket ses som handledningens centrala redskap.

I uppsatsen redovisas vårt examensarbete inom den kompletterande lärarutbildningen vid Södertörns högskola. Syftet med detta arbete är att göra en teoretisk studie med praktiska inslag för att få en klarare bild av vad dyskalkyli är och hur vi som lärare skall hantera elever med detta specialpedagogiska problem.Arbetet är en komparativ litteraturstudie där vi utgått från material kopplat till dyskalkyli och matematiksvårigheter samt en kvalitativ studie i form av intervjuer med tre specialpedagoger vid olika skolor för att få en inblick i hur arbetet med matematiksvårigheter bedrivs.Vår slutsats är att dyskalkyli är svårt att begripa och att det är svårt att avgöra när en elev har dyskalkyli och inte allmänna matematiksvårigheter. Trots detta är det viktigt att ställa en diagnos för att eleven skall kunna få rätt hjälp. Vi kan även konstatera att det finns kopplingar mellan dyskalkyli och dyslexi..

Sammanfattning  I examensordningen (SFS 2008:132) gällande speciallärare står det bland annat beskrivet att speciallärare ska vara kvalificerade samtalspartners och rådgivare i frågor som rör språk, - skriv och läsutveckling.   Därför är   syftet med den här studien att undersöka vad högstadielärare i So har för erfarenheter av att i sin undervisning undervisa elever med läs- och skrivsvårigheter och hur de bemästrar de svårigheter de möter i sin strävan att tillgodose dessa elevers behov.  I den här studien har jag använt mig av en fenomenologisk forskningsansats för att försöka fånga So-lärares upplevda erfarenhetsvärld av att undervisa elever i läs- och skrivsvårigheter. När man använder sig av en fenomenologisk ansats innebär det att försöka sätta sig in i och att försöka förstå de undersökta personernas upplevelser och erfarenheter utifrån deras perspektiv och den värld de befinner sig i. Det empiriska materialet är insamlat via intervjuer från sex So-lärare.Resultatet visade, för att upprätta hålla intresset och för att bemästra de svårigheter de möter med att undervisa elever i läs- och skrivsvårigheter varierar lärarna sitt arbetssätt, det blir då möjligt för eleverna att ta till sig kunskaperna på olika sätt. För att eleverna i läs- och skrivsvårigheter ska kunna förstå textmassan i So, läser lärarna högt för eleverna och de anpassar textmaterialet till dem på olika sätt.Resultatet i den här studien visade också att inte någon av respondenterna hade erfarenhet av stöd i klassrummet av speciallärare. Det som visat sig i studien är att specialpedagogiska resurser även behövs i samhällsorienterade ämnen på högstadiet.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka kunskaper en grupp pedagoger utvecklat, genom att delta i learning study i matematik. Svenska elevers kunskaper i matematik har blivit sämre. För att vända trenden har regeringen utlyst projektbidrag för att förändra undervisningen och förbättra resultaten. I uppsatsen studeras hur ett projekt i form av learning study, kan bidra till en skol- och specialpedagogisk utveckling i matematik. Utifrån användandet av fokusgrupper, parintervju och enskilda intervjuer studeras pedagogernas uppfattningar av learning study i matematik.Resultatet av uppsatsen visar att pedagogernas kunskaper består av redskap, bland annat i form av vikten av att fokusera det som lektionen handlar om.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka arbetssätt förskollärare på en språkförskola och förskollärare på traditionella förskolor använder för att främja, stödja och stimulera barn med språksvårigheter, samt att undersöka hur förskollärare ser på sin yrkesroll i arbetet med språkutveckling. Vi avsåg även att betrakta och knyta an vårt resultat till ämnet specialpedagogik. Vi hade med oss två frågeställningar där den ena kan likställas med syftet, d.v.s. första frågan är vilka arbetssätt använder förskollärare i en språkförskola och förskollärare i traditionella förskolor för att främja, stödja och stimulera barn med språksvårigheter? Likheter och skillnader.

Syftet med det här arbetet är att behandla hur människan uppfattar egenskaper hos perspektivbilden i ett gestaltningsförslag. Med bakgrund av vår utbildning som framhåller vikten av goda perspektiv undersöker vi hur olika utvalda bilder uppfattas av personer som skulle kunna ingå i en tävlingsjury. Detta är intressant bland annat för att reda ut om det finns egenskaper i bilderna som på olika sätt är uppskattade eller föredras, för att framöver veta om man kan anpassa sitt perspektiv efter de mottagare som bedömer förslaget. Vi för samtal om nio olika bilder med två kommunalråd, en kommunal gatu- och parkchef samt en landskapsarkitekt. Informanternas åsikter grundar sig i deras personliga smak och yrkesmässiga bakgrund i varierande grad.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka kunskaper en grupp pedagoger utvecklat, genom att delta i learning study i matematik. Svenska elevers kunskaper i matematik har blivit sämre. För att vända trenden har regeringen utlyst projektbidrag för att förändra undervisningen och förbättra resultaten. I uppsatsen studeras hur ett projekt i form av learning study, kan bidra till en skol- och specialpedagogisk utveckling i matematik. Utifrån användandet av fokusgrupper, parintervju och enskilda intervjuer studeras pedagogernas uppfattningar av learning study i matematik.Resultatet av uppsatsen visar att pedagogernas kunskaper består av redskap, bland annat i form av vikten av att fokusera det som lektionen handlar om.

The purpose of this paper is to find more understanding for pupils in compensatory educational situations and get an idea about how they place themselves in the social hierarchy. In my study I have interviewed four pupils with different experiences from school with the common denominator of being placed in a special class during some hours of the week. The purpose of this placement is to get them to achieve better results in various subjects depending on their grade but this also means a social separation from friends in the ordinary class and this doesn't correspond well with the democratic idea of "one school for all".What I found was that these pupils categorize themselves different from each other and while two of the pupils find themselves very included in the school's social network the remaining two had problems functioning satisfactory in a social matter according to their own liking. The feeling of exclusion though can not be connected to their participation in the special class but rather to their earlier social experiences..

Studiens syfte har varit att undersöka hur nyanlända elever upplever sin skolsituation och sitt lärande efter en första introduktion i förberedelseklass och sedan efter övergången till ordinarie klass. För att undersöka detta har kvalitativa intervjuer med fyra (tre flickor och en pojke) nyanlända elever i år 4-5 gjorts. Två av eleverna tillhör en mångkulturell skola och två av eleverna en skola där majoriteten har svenska som modersmål. Utifrån ett sociokulturellt- och specialpedagogiskt perspektiv har resultatet av intervjuerna sedan analyserats. Studien visar att de nyanlända eleverna upplevde tiden i förberedelseklass som positiv. De utvecklade sitt svenska språk och att kände tillhörighet och gemenskap i gruppen.

Syfte: Syftet med uppsatsen var att genom intervjuer med föräldrar till extremt prematura barn, klargöra hur dessa barns skolsituation gestaltat sig. Studien avsåg att lyfta fram hur förutsättningarna sett ut såväl socialt som kognitivt i skolan för dessa barn, vilka behov och vilka svårigheter de har eller har haft, vilket eventuellt stöd de har eller har fått samt hur bemötandet ifrån skolan varit.Teori: Denna specialpedagogiska uppsats har en livsvärldsfenomenologisk teori som grund.Metod: Metoden består av kvalitativa djupintervjuer och utgår från en hermeneutisk ansats. Uppsatsen bygger på intervjuer med mödrar till extremt prematura barn. Kriteriet för att delta i studien var att barnet, dels hade fötts före graviditetsvecka 29, dels hade hunnit börja i grundskolan. Studien behandlar hur mödrarna till barnen upplevt sina barns skolgång.

Syftet med studien är att identifiera framgångsfaktorer, samt att påvisa hinder för att uppnå en fungerande elevhälsoorganisation, samt att visa hur Elevhälsans olika yrkeskompetenser bidrar till ett framgångsrikt elevhälsoarbete på en skola.Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa djupintervjuer av Elevhälsans personal i åk 6-9 på en skola i en mellansvensk kommun, som enligt Skolverket anses ha en väl fungerande Elevhälsa. Resultaten grundar sig även på samtal med annan personal på skolan, samt på observationer i olika klassrum. Data från intervjuer, samtal och observationer har analyserats utifrån aktivitetsteorin, där fokus ligger på beskrivning av Elevhälsans olika yrkeskategoriers mål, handlingar och operationer.Undersökningen visar hur Elevhälsans olika yrkeskompetensers individuella arbete, samt samarbete sinsemellan bidrar till en fungerande elevhälsoorganisation. Elevhälsans arbete med eleverna kretsar kring hälsofrämjande arbete och arbete för att eleverna ska nå kunskapskraven. Detta bygger på värdegrundsarbete där det satsats mycket kraft på relationsbyggande och gott bemötande mellan elever, samt mellan personal och elever på skolan.

Det här arbetet är en kvalitativ studie som handlar om pedagogers förhållningssätt till leken sett ur barns perspektiv. Syftet är att få en större inblick i barns uppfattningar om pedagogernas förhållningsätt till leken. I forskningsbakgrunden lyfts tidigare forskning inom ämnesområdet fram och begrepp tydliggörs. Bland annat ges en förklaring av skillnaden mellan barnperspektiv och barns perspektiv.Insamling av materialet till studien har skett genom filmade barnintervjuer som sedan har transkriberats och bearbetats med analysredskapet barns perspektiv. Studien vill lyfta barns tankar och se världen genom deras ögon, vilket synliggörs i resultatdelen.

Syfte: Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur matematikläxor utformas och används i undervisningen för att bidra till en ökad måluppfyllelse gentemot läroplanens kunskapskrav för elever generellt och mer specifikt för elever i matematiksvårigheter. För att belysa detta har fyra centrala forskningsfrågor formulerats som berör hur matematikläxor utformas, hur de används och hur de bidrar till en ökad måluppfyllelse gentemot läroplanens kunskapskrav. Även förekomsten av en gemensam policy vad det gäller matematikläxor på skolorna finns med som en forskningsfråga.Teori: Examensarbetet tar sin utgångspunkt i ett kommunikativt relationsinriktat perspektiv knutet till Vygotskijs inlärningsteori där kommunikation, delaktighet och samspel är grundläggande faktorer för barns lärande. Begreppen utgör grunden för att eleven ska ha möjlighet att uppleva att de pedagogiska och didaktiska insatser som görs i skolans praktik är stödjande för deras lärande.Metod: Insamlingen av data genomfördes med hjälp av en enkät som till största delen bestod av strukturerade flervalsfrågor. Personliga intervjuer med fyra elever, samtliga i matematiksvårigheter, genomfördes som ett komplement för att få en inblick i hur elever ser på matematikläxor.

Examensarbetet ger läsaren en inblick i förhållningssättet och verktyget Human Dynamics. I arbetet jämförs annan forsknings syn på en gynnsam lärandemiljö för barn med koncentrationssvårigheter med Human Dynamics teori.Syftet har varit att undersöka om förhållningssättet är fördelaktigt för elever med koncentrationssvårigheter.Undersökningen, som är baserad på intervjuer med kvalitativ inriktning, visar exempel på hur pedagoger använder verktyget i praktiken samt hur de uppfattar barn med koncentrationssvårigheter och deras behov. Respondenterna är positiva till Human Dynamics och menar att förståelsen för olikheter och insikter om sig själv har hjälpt dem att se olika individers behov på ett annat sätt än tidigare.Slutsatsen är att Human Dynamics teori är förenlig med annan forskning och gynnsam för alla individer, men kunskapen löser inte alla svårigheter utan specialpedagogiska åtgärder är nödvändiga i vissa fall..

Syftet med föreliggande studie är att kartlägga, belysa och granska hur pedagoger i förskolan och specialpedagoger arbetar med att stimulera barns språkutveckling i förskolan, vilket arbetssätt, metoder och material de använder. Syftet är också att undersöka om pedagoger i förskolan har tillgång till specialpedagogiskt stöd i sitt arbete, och hur detta eventuella stöd ser ut. Studien tar upp en översikt av tidigare forskning i ämnet, och med hjälp av intervjuer och frågeformulär sökte vi svar på våra problemformuleringar. Vi ville se hur pedagoger och specialpedagoger arbetar med att stimulera barns språkutveckling i förskolan. Även förekomsten av specialpedagogiskt stöd undersöktes.