Denna uppsats behandlar kompetensplanering, kompetensanskaffning och intern kompetensutveckling i kunskapsföretag. Vi har sett pÄ kompetensutvecklingen ur tvÄ perspektiv. Dessa perspektiv Àr företagens omgivning och dess strategier. Beroende pÄ hur företagets struktur Àr formad skapas större eller mindre förutsÀttningar för den individuella kompetensutvecklingen. Den kompetensplanering företagen gör pÄverkas i olika stor utstrÀckning av företagets strategier och omgivning.

Det hÀr Àr en undersökning om studenters intresse för en omrÄdesfördjupning pÄ sjökaptensprogrammet pÄ Kalmar Sjöfartshögskola. Syftet var att undersöka intresset hos studenterna kring att introducera valbara kurser om 7,5 högskolepoÀng i programmets senare del. Den allmÀnna uppfattningen inom svensk sjöfart Àr att sjökaptensprogrammet pÄ Kalmar Sjöfartshögskola Àr en bred utbildning.  Utbildningen erbjuder inga valbara kurser eller inriktningar Àven om arbetet som styrman idag blir mer och mer specialiserat.Studien genomfördes genom intervjuer med tvÄ studenter som gick sista Äret 2013 och tre verksamma styrmÀn som tagit examen Är 2012. Alla intervjuade respondenter hade lÀst eller lÀste vid intervjutillfÀllet pÄ Sjökaptensprogrammet pÄ Kalmar Sjöfartshögskola.Studien visade pÄ en önskan hos respondenterna vad gÀllde ökad valbarhet i utbildningen, men samtidigt en ovilja att kompromissa utbildningens bredd. Respondenterna underströk vikten av möjligheten att fÄ lÀsa CCM och DP-Basic, dels för en förbÀttrad konkurrenskraft pÄ en anstrÀngd arbetsmarknad och dels för att de kurserna ofta krÀvs inom den arbetsmarknadssektor som ett stort antal studenter söker sig till. .

Verksamhetsstyrningens utformning och implementering har betydelse för att företag skakunna driva sina tillverkningsprocesser pÄ ett framgÄngsrikt och effektivt sÀtt.Utlandsetableringar Àr idag förhÄllandevis vanligt pÄ allt mer globaliserade marknader. Det vivill veta Àr om det finns variationer i verksamhetsstyrningen i en koncern som har produktioni Sverige och utlandet. I den mÄn variation finns försöker vi dessutom förklara den. Vi vÀljeratt fokusera ett antal styrmedel som Àr erkÀnt viktiga. VÄr uppsats fokuserar ett antal relevantafaktorer som kan pÄverka skillnader i verksamhetsstyrning mellan lÀnder.

Formativ bedömning Àr den process dÀr bedömningar anvÀnds för att fatta beslut och forma undervisningen. Att som lÀrare anvÀnda formativ bedömning i praktiken har visat sig ha goda effekter pÄ elevers lÀrande och resultat. Syftet med studien Àr att fÄ fördjupad förstÄelse för elevers erfarenheter av de metoder som anvÀnds inom formativ bedömning och elevernas förmÄga att uppfatta och vÀrdera sitt eget lÀrande i matematikundervisningen. Jag vill undersöka vilka elevernas erfarenheter Àr av metoderna som baseras pÄ de nyckelstrategier som finns inom formativ bedömning samt jÀmföra om det Àr nÄgon skillnad pÄ grupper som arbetat med lÀrare som utbildats i formativ bedömning och de elever som inte arbetat med en lÀrare som har fÄtt samma utbildning inom formativ bedömning. För att göra detta kommer jag anvÀnda mig av en enkÀtundersökning.

Inledning: I Sverige har alla blivande förÀldrar rÀtt till fri mödravÄrd. I stort sett alla kvinnor utnyttjar den förmÄnen. Barnmorskor vid MVC Àr ofta den första kontakten som de blivande förÀldrarna trÀffar under graviditeten, och har ocksÄ huvudansvaret för graviditeten Ànda fram till barnets födelse. Under de senare Ären har mödravÄrden alltmer fokuserat pÄ det ofödda barnets hÀlsa. Förutom de rutinmÀssiga undersökningarna och samtalen Àr barnmorskans uppgift ocksÄ att ge information kring olika fosterdiagnostiska metoder och genetiska avvikelser som kan upptÀckas.

Diabetes Àr en av de stora folksjukdomarna ivÀrlden och cirka 300 000 personer i Sverige har diabetes mellitus typ 2. Tidigare forskningar har visat att olika diabetesrelaterade faktorer pÄverkar den upplevda livskvalitén negativt. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilka faktorer som pÄverkar den upplevda livskvalitén hos indi- vider med diabetes mellitus typ 2. Identifierade faktorer var bland annat egenvÄrd, utbildning, komplikationer, depression, biverkningar samt behandlingar. Resultatet visade att egenvÄrd och utbildning i sjukdomshantering hade en stark po- sitiv inverkan pÄ livskvalitén.

LÀrare i dagens svenska skola kommer att möta flera elever i behov av olika slags stöd. Densvenska skolan idag ska vÀlkomna alla elever och majoriteten ska fÄ gÄ i den skola som liggernÀrmast hemmet Àven om eleven Àr i behov av sÀrskilt stöd. Det gör att lÀraren behöverkunskaper om att möta elever med olika slags behov pÄ bÀsta sÀtt. Syftet med den hÀrundersökningen Àr att se vilka förutsÀttningar lÀrare har för att möta en hörselskadad elev som gÄri en klass med hörande klasskamrater. Undersökningen visar vilket stöd lÀraren fÄr före denhörselskadade eleven börjar i klassen och vilket stöd lÀraren fÄr nÀr eleven gÄr i klassen.

Vem vÀnder vindarna Àr en intervjustudie av Annika Sundström och Hedvig Enmark. Studien belyser frÄgor om utbildning utifrÄn intervjuer med fem elever pÄ gymnasiet. Utbildning och lÀrande Àr en viktig byggsten i samhÀllet som förbereder mÀnniskor för framtiden. Tidigare forskning visar att socioekonomisk bakgrund Àr en stor grund till varför det finns skillnader i utbildningsresultat mellan olika individer. Andra faktorer som har visats i tidigare forskning Àr effekter av kön, nÀrmare bestÀmt att pojkar tenderar att ha lÀgre betyg eller hoppa av skolan tidigt i större utstrÀckning, jÀmfört med flickor.Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka faktorer som gör att vissa elever har lyckats vÀnda trenden och presterar bÀttre efter deltagande i introduktionsprogrammet, Individuellt alternativ pÄ gymnasiet.

Persson, E. (2014). IKT-verktyg vid lÀrande och kommunikation. C-uppsats i Pedagogik. Högskolan i GÀvle, akademin för utbildning och ekonomi Denna undersökning syftar till att undersöka anvÀndandet och det upplevda stödet av IKT-verktyg i kommunikation med och undervisning av studenter bland lÀrare vid Högskolan i GÀvle.

För att minska smittspridning av sjukvÄrdsrelaterade infektioner Àr den viktigaste förebyggande ÄtgÀrden de basala hygienrutinerna.Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskans följsamhet till handhygien som basal hygienrutin samt att se vilka faktorer som pÄverkar att sjuksköterskan följer/inte följer angivna rutiner.Metoden som anvÀndes i studien var en systematisk litteraturstudie dÀr 16 vetenskapliga artiklar inkluderats.Resultatet visade att följsamheten till handhygien bland sjuksköterskor sammantaget vid all vÄrd var ganska lÄg. I situationer dÀr sjuksköterskorna hade bÀttre följsamhet var nÀr de kommit i kontakt med kroppsvÀtskor. Utbildning, kunskap och tillgÀngligheten till hygienartiklar förbÀttrade följsamheten.Faktorer som försÀmrade följsamheten var handhygien före patientvÄrd, torra hÀnder och hög arbetsbelastning samt felanvÀndning av handskar.Diskussion: Det Àr flera faktorer tillsammans som pÄverkar hur följsamheten till handhygien ser ut. För att upprÀtthÄlla god följsamhet bör sjuksköterskor samt övrig vÄrdpersonal fÄ möjlighet till kontinuerlig utbildning och tillgÄng till adekvat handhygienutrustning. Trots kunskap och motivation Àr det svÄrt att förbÀttra följsamheten till handhygien pÄ lÄng sikt dÄ beteenden Àr svÄra att förÀndra..

Syftet med undersökningen var att identifiera det upplevda behovet och nyttan av mental trÀning under tÀvlingssammanhang, för golf- och tennisgymnasieelever. En webbaserad enkÀt skickades till 258 elever och 154 svar inkom. Resultaten visade att eleverna som inte hade mental trÀning pÄ utbildningen önskade i stor omfattning att det skulle ingÄ i deras utbildning och de ansÄg att de skulle ha nytta av det under tÀvling för att förbÀttra sina prestationer eller resultat. Detsamma gÀllde för eleverna som hade mental trÀning pÄ sin utbildning. FÀrdigheterna koncentration, uppmÀrksamhet, kontroll av kÀnsloreaktioner, kontroll av laddning, upphetsning och vaksamhet, samt sÀtta upp mÄl skattades högre de gÄngerna eleverna tÀvlade och lyckades Àn de gÄngerna dÄ de misslyckades.

Felaktig lÀkemedelshantering Àr vanligt förekommande och orsakar lidande hos patienter samt stora kostnader för samhÀllet. Trots att problemet Àr kÀnt ses ingen minskning av prevalensen samtidigt som lÀkemedelsanvÀndningen ökar. Sjuksköterskan Àr till stor del inblandad i lÀkemedelshanteringen pÄ sjukhusen och ansvarar för att den Àr patientsÀker. Syftet med studien var att belysa de risker och förbÀttringsomrÄden som finns i sjuksköterskans lÀkemedelshantering samt hur felaktig lÀkemedelshantering kan förebyggas. Litteraturstudiens ansats var induktiv och 18 artiklar med bÄde kvalitativ och kvantitativ metod anvÀndes.

Sverige stÄr nu inför en ny industriell revolution som innebÀr att allt fler yrkessektorer blir berörda, speciellt vissa service- och tjÀnsterelaterade yrken. Den teknologiska utvecklingen skapar större möjligheter för företag att dela upp tillverkningsprocessen och pÄ sÄ sÀtt kan företagen utnyttja komparativa fördelar i de omrÄden dÀr dessa finns. Konsekvenserna kan bli att företag vÀljer att placera tillverkningen i andra lÀnder vilket skapar oro för att arbetstillfÀllena ska minska i lÀnder som Sverige. Hur mÄnga arbeten som kan pÄverkas av företagsflytt Àr ett Àmne som har förekommit i medier den senaste tiden och buden Àr mÄnga.Genom att utföra en undersökning, som ger en uppskattning av hur mÄnga arbetstillfÀllen detta kan pÄverka, bedömer vi att 27 procent av den totala sysselsÀttningen i Sverige potentiellt kan vara utflyttbar. Ett vanligt antagande Àr att de arbetare som berörs av företagsflytt har en lÀgre utbildning och att högutbildade stÄr pÄ sÀker mark.

Bakgrund: Abort Àr en kÀnslomÀssigt laddad frÄga som vÀcker starka kÀnslor vÀrlden över. FrÄgan om abort Àr ofta fylld med etiska och moraliska vÀrderingar och stÀllningstaganden för alla som Àr inblandade. För att en god och sÀker vÄrd samt ett bra bemötande ska kunna ges till kvinnor som genomgÄr en abort Àr det viktigt att vÄrdpersonalen handlar pÄ ett etiskt och moraliskt riktigt sÀtt.Syfte: Syftet med studien var att belysa vÄrdpersonalens bemötande av kvinnor som genomgÄr en abort.Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie. Tretton artiklar motsvarade studiens syfte.Resultat: Resultatet av litteraturstudie visade att vÄrdpersonal i vÀstlÀnder till stor del var positiva till abort. VÄrdpersonalen upplevde etiska dilemman vilka för det mesta berodde pÄ kvinnornas orsaker till abort och hur lÄngt in i graviditeten kvinnorna var dÄ de genomgick en abort.

MÀnniskan som Àr i behov av vÄrdande inom omvÄrdnad behöver pedagogiskt lÀrande i form av stöd frÄn sjuksköterskan inför de frÄgor och utmaningar de stÀlls inför. Hur pedagogiskt lÀrande utformas i olika vÄrdsituationer Àr Ànnu inte tillrÀckligt vetenskapligt utforskat, vilket gör att det Àr viktigt att kartlÀgga problematiken kring bristen pÄ pedagogiskt lÀrande i omvÄrdnad. Syftet var att identifiera vad pedagogiskt lÀrande Àr inom omvÄrdnad. Metoden som anvÀnts Àr en litteraturstudie med 8 vetenskapliga artiklar som lades till grund för resultatet. Resultatet visade sex olika underteman; pedagogiska brister, pedagogisk innovation, sjuksköterskan, patientens livsvÀrld, pedagogisk ömsesidighet samt pedagogisk omvÄrdnad och som bildade huvudtemat ?Med andras ögon?.