Bakgrund: Drogmissbrukare blir en allt vanligare patientkategori och de blir ofta illa bemötta av vĂ„rdpersonal. Ett bemötande frĂ„n vĂ„rdpersonalen innehĂ„llande mĂ€nsklig vĂ€rme och omtanke kan bidra till att förbĂ€ttra patientens hĂ€lsa och vĂ€lbefinnande och kan vara en avgörande faktor för behandlingsresultatet av dessa patienter.Syfte: Syftet var att belysa attityder och bemötande hos vĂ„rdpersonalens gentemot patienter med drogmissbruk i vĂ„rden.Metod: Studien utformades som en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Åtta vetenskapliga artiklar, bĂ„de kvalitativa och kvantitativa, utgjorde grunden för resultatet.Resultat: VĂ„rdpersonalens attityd och bemötande upplevs som negativ av bĂ„de vĂ„rdare och patienter. Sjuksköterskor hade en pessimistisk och stereotypisk syn pĂ„ patienter med drogmissbruk. Patienter med drogmissbruk bemöts ofta med en dömande och fientlig attityd.Slutsatser: Mer utbildning och kunskap behövs inom vĂ„rden av patienter med drogmissbruk.

Syftet med arbetet Àr tredelat. Inledningsvis Àr syftet att ta reda pÄ hur SO-lÀrare för grundskolans senare Är utbildas. Andra delen gÀller hur rektorer resonerar kring anstÀllningen av SO-lÀrare. Tredje och sista biten Àr att se hur lÀrare bedriver SO-undervisning.För att fÄ svar pÄ mina funderingar har jag anvÀnt mig av litteratur som bland annat studerar lÀrares utbildningsnivÄ och Àmnen jÀmfört med vilken nivÄ och vilka Àmnen de undervisar i. Andra rapporter studerar hur undervisningen gÄr till och om undervisningen Àr integrerad eller inte.

Denna studie har syftat till att granska policydokument som producerats av EU i samband med Utbildning 2020. DÄ dagens nationella utbildningspolitik starkt pÄverkas av internationella instanser dÀr skolan successivt blivit en transnationell angelÀgenhet Àr det vÀsentligt att undersöka vilka utbildningsvisioner EU har. Genom en sÄdan granskning kan upptÀckter göras gÀllande vilken slags grundskola som skapas. Mer specifikt har fokus i analysen varit att urskilja ifall distinktioner mellan olika utbildningsnivÄer skrivits fram och vilken position skolans tidigare Är i sÄ fall fÄr. Studien har huvudsakligen utgÄtt frÄn en textanalys med inspiration frÄn diskursteorin och kritisk diskursanalys.

Bakgrund: Drogmissbrukare blir en allt vanligare patientkategori och de blir ofta illa bemötta av vĂ„rdpersonal. Ett bemötande frĂ„n vĂ„rdpersonalen innehĂ„llande mĂ€nsklig vĂ€rme och omtanke kan bidra till att förbĂ€ttra patientens hĂ€lsa och vĂ€lbefinnande och kan vara en avgörande faktor för behandlingsresultatet av dessa patienter.Syfte: Syftet var att belysa attityder och bemötande hos vĂ„rdpersonalens gentemot patienter med drogmissbruk i vĂ„rden.Metod: Studien utformades som en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Åtta vetenskapliga artiklar, bĂ„de kvalitativa och kvantitativa, utgjorde grunden för resultatet.Resultat: VĂ„rdpersonalens attityd och bemötande upplevs som negativ av bĂ„de vĂ„rdare och patienter. Sjuksköterskor hade en pessimistisk och stereotypisk syn pĂ„ patienter med drogmissbruk. Patienter med drogmissbruk bemöts ofta med en dömande och fientlig attityd.Slutsatser: Mer utbildning och kunskap behövs inom vĂ„rden av patienter med drogmissbruk.

Bakgrund:SjÀlvmord och sjÀlvmordsförsök Àr ett folkhÀlsoproblem som förekommer ialla kulturer runt om i vÀrlden. Enligt WHO Àr det uppemot en miljon mÀnniskor somtar sitt liv varje Är. I Sverige tar cirka 1400 mÀnniskor sitt liv varje Är medan antaletsjÀlvmordsförsök berÀknas vara 10 till 20 gÄnger högre.Syfte: Syftet med studien varatt beskriva sjuksköterskors attityder gentemot patienter som vÄrdas efter ettsjÀlvmordsförsök.Metod: En litteraturstudie gjordes dÀr 10 vetenskapliga artiklargranskades.Resultat: Sjuksköterskor har generellt sett positiva attityder till att vÄrdadenna patientgrupp men det visade sig att religionsutövning ibland kan leda till merafördömande attityder.Slutsats: För att vÀnda negativa attityder till att bli positiva Àrutbildning och handledning sÀrskilt viktig. Genom utbildning fÄr sjuksköterskan merkunskap, mer förstÄelse och motivation till arbeta med patientererna och derasproblematik. Med hjÀlp av handledning kan egna tankar och kÀnslor analyseras ochvÀndas i positiv riktning och ge en personlig utveckling och ökad motivation..

Distriktssköterskans roll Àr av stor betydelse vid införandet av ett empowerment baserat förhÄllningssÀtt gentemot den Àldre individen med diabetes typ 2. Empowerment Àr ett begrepp som uppkommit i samband den humanistiska mÀnniskosynen och anvÀnds i syfte att öka patienternas egenvÄrdsförmÄga och sjÀlvstyre i skötseln av sin diabetes. Livskvalitén ökar av individens delaktighet och sjÀlvbestÀmmande, att sjÀlv kunna ansvara för sin sjukdom med stöd av distriktssköterskan. Empowerment baserad utbildning i grupp vid Äterkommande trÀffar för att fÄ riklig kunskap om diabetes typ 2, med möjlighet till individuella trÀffar dÀr individerna skapar sina egna mÄl Àr av största vikt för att bedriva egenvÄrd. Lagar och författningar som styr distriktssköterskans arbete genomsyras av humanism.

Strömbackaskolan i PiteÄ har en unik undervisningsmetod nÀr det gÀller byggprogrammet, skolan har tillsammans med kommun och nÀringsliv ett pÄgÄende projekt. I projektet fÄr elever under skoltid lÀra sig hur ett bygge fungerar, eleverna fÄr delta nÀr man bygger hyreshus. Syftet med denna studie Àr att beskriva elevers och före detta elevers uppfattningar om elevbygge som en del av utbildningen till byggnadsarbetare. Syftet har begrÀnsats till följande tre frÄgestÀllningar: Vilka uppfattningar har elever och före detta elever om elevbygge: 1:a som del av utbildningen till byggnasarbetare 2:a i relation till arbetslivet 3:e vad gÀller socialisering och sociala relationer. Undersökningen har gjorts via en kvalitativ/kvantitativ studie med intervjuer/enkÀter och har genomförts pÄ hösten 2010.

För att pÄ ett bra sÀtt förbereda elever för en övergÄng frÄn skola till arbetsliv ska samhÀllets snabba utveckling och förÀndring ocksÄ speglas inom skolans vÀrld. Merparten av de svenska ungdomarna gÄr idag en gymnasieutbildning, innan de kommer i kontakt med arbetsmarknaden utanför skolan. Syftet med detta arbete Àr att ge en bild av hur skola och företag kan samarbeta kring APU, den arbetsplatsförlagda utbildningen, som ska förbereda ungdomarnas möte med arbetslivet. Att ur ett arbetsplatsperspektiv förmedla intryck av APU som en fruktbar lÀnk mellan skola och arbetsliv. APU Àr ett instrument för gymnasieskolan att bygga broar till arbetsmarknaden. Tidigare forskares syn pÄ utbildning och kunskap har gett mig en bild av hur olika komponenter kan pÄverka den arbetsplatsförlagda utbildningen.

Studiens syfte var att bidra med kunskaper kring kollegial observation av nÀtbaserad undervisning genom att beskriva och analysera hur detta har anvÀnts och upplevts vid UmeÄ universitet. Data samlades in genom intervjuer med 6 universitetslÀrare som deltog i en vidareutbildning om kollegial observation pÄ nÀtet. En kvalitativ analys genomfördes och resultaten visar att kollegial observation pÄ nÀtet i huvudsak upplevdes som nÄgot positivt. Samtliga deltagare var positiva till kollegial observation av nÀtbaserade kurser och de tyckte att metoden uppmuntrade reflektion och lÀrande. Resultatet visade ocksÄ att lÀrarna till stor utstrÀckning utgick i frÄn egna erfarenheter nÀr de bedömde kollegornas undervisning.

Syfte och frÄgestÀllningar: Uppsatsens syfte var att undersöka fysiska aktivitetsformer med utgÄngspunkt i Pierre Bourdieus kapitalbegrepp. Aktivitetsformerna utgörs av Egenutövad, Ledarledd/I grupp samt I lag/förening. Kapitalbegreppet kommer frÄn Pierre Bourdieus teori och innefattar kulturellt, socialt och ekonomiskt kapital. De frÄgestÀllningar vi anvÀnde oss av var: Vilka skillnader kan ses i kulturellt kapital beroende pÄ fysisk aktivitetsform, Vilka skillnader kan ses i socialt kapital beroende pÄ fysisk aktivitetsform? samt Vilka skillnader kan ses i ekonomiskt kapital beroende pÄ fysisk aktivitetsform samt upplever fysiskt aktiva att ekonomisk situation pÄverkar deras utövande av fysisk aktivitet? Metod: Vi sökte upp arenor för olika typer av fysisk aktivitet och enkÀter delades dÀr ut.

UNDERVISNING I EGENVÅRD VID KRONISK OBSTRUKTIV LUNGSJUKDOM EN SYSTEMATISK LITTERATURSTUDIE ELISABETH NILSSON Nilsson, E. Undervisning i egenvĂ„rd vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom. Examensarbete i omvĂ„rdnad 15 högskolepoĂ€ng, D-nivĂ„. Malmö högskola: HĂ€lsa och samhĂ€lle, UtbildningsomrĂ„de omvĂ„rdnad, 2008. I Sverige finns över 700 000 personer med sjukdomen KOL. Sjukdomen har ofta ett lĂ„ngt förlopp och fĂ„r en stor inverkan pĂ„ det dagliga livet.

De sista 90 Ären har omkring 35 poliser dödats i tjÀnsten i Sverige, varav 2 stycken de sista Ären. De flesta av dessa har skjutits ihjÀl, 2006 beslagtog polisen 1243 vapen. FrÄn Är2000-2006 var 7344 poliser borta frÄn jobbet en dag eller mer p.g.a. vÄld eller hot om vÄld. Detta har i sin tur gett ett intresse för hur poliser frÄn utryckningsenheten och elever frÄn polisutbildningen ser pÄ ett av det materiella skydd som ska skydda dem frÄn en del av detta nÀmligen polisens skyddsvÀst.

Bakgrund: Studier har visat att sjuksköterskor hade bristande kunskap om psykisk hÀlsa, bristande fÀrdigheter att vÄrda patienter med sjÀlvskadebeteende och fÄ eller inga möjligheter att utveckla dessa fÀrdigheter. Sjuksköterskor ansÄg att det fanns behov av utbildning och trÀning inom detta omrÄde. Ett holistiskt synsÀtt innebar att sjuksköterskor ser patienten ur alla perspektiv. Syfte: Syftet var att beskriva hur interventioner pÄverkar sjuksköterskors bemötande av sjÀlvskadande och suicidala patienter inom somatisk sjukvÄrd, samt att översiktligt beskriva vilka interventioner som anvÀnts. Metod: Litteratursökning gjordes i databaserna PubMed och PsycINFO.

I dagens samhÀlle stÀlls det höga krav pÄ den enskilde individen att följa arbetsmarknadens villkor och svÀngningar. Varje individ förvÀntas skapa sin framtid genom att konstruera personliga mÄl. Skolan Àr den plats som ansvarar för elevens utveckling och enligt lÀroplanerna ska skolan förmedla arbetslivets villkor. Syftet med undersökningen Àr att undersöka gymnasieelevers förvÀrvande av omvÀrldskunskaper, med sÀrskild hÀnsyn tagen till yrken, utbildning, utbildningsvÀgar och arbetsliv. Studien syftar vidare till i vilken utstrÀckning elever anser att omvÀrldskunskaper Àr viktigt vid studie- och yrkesval.

Nyutexaminerade studenter inom samma utbildning gÄr alla ut med samma teoretiska kunskap, men vad Àr det som gör att en student skiljer sig frÄn mÀngden och utmÀrker sig i ett hav av studenter med samma utbildning? Med denna frÄga i huvudet valdes Àmnet personal branding, eller personligt varumÀrkesbyggande, i syfte att fÄ bÀttre kunskap vad en student kan göra för att bli mer attraktiv pÄ arbetsmarknaden efter examen. Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en bÀttre förstÄelse för hur en student kan utveckla det egna personliga varumÀrket för att bli mer konkurrenskraftig pÄ arbetsmarknaden. Studien Àr en fallstudie av kvalitativ karaktÀr dÀr vi genom intervjuer utfrÄgat tvÄ respondenter kunniga inom Àmnet men som ocksÄ innehar en god insyn för just studenters perspektiv.Slutsatsen av studien visar pÄ att med ett starkt personligt varumÀrke blir man som student mer konkurrenskraftig pÄ arbetsmarknaden och stÄr ut över sina konkurrenter vid sökande av jobb efter examen. Et annat fynd Àr att det krÀvs mÄnga egenskaper och finns mycket att ha Ätanke som student vid utvecklandet ett personligt varumÀrke som ska ses som starkt.