Sökresultat:
6735 Uppsatser om Verksamhetsförlagd utbildning - Sida 22 av 449
Kockar och deras kunskaper. : Har de vad som krÀvs efter avslutad utbildning?
NĂ€r man kommer ut i arbetslivet efter avslutad utbildning sĂ„ finns det en del krav och uppfattningar om vad man bör kunna för att fungera vĂ€l i valt yrke. Kunskaper som man till största del bör ha fĂ„tt med sig frĂ„n den utbildning man gĂ„tt. Vad det gĂ€ller nyutexaminerade kockar som denna undersökning handlar om sĂ„ Ă€r kunskaper i grunder ett exempel pĂ„ nĂ„got som man behöver ha för att klara sig bra i inledningen av sitt nya yrkesliv.Genom att genomföra en undersökning med hjĂ€lp av att intervjua kockar som relativt kort tillbaka klarat sin utbildning samt Ă€ven med vĂ€l yrkeserfarna köksmĂ€stare, sĂ„ har jag försökt fĂ„ en bild av hur det ser ut med "nya" kockars kunskaper. Ăr uppfattningen hos bĂ„de dessa kockar och köksmĂ€stare att kunskaperna efter utbildningen rĂ€cker till för att klara yrket pĂ„ godtagbart sĂ€tt?I undersökningen tar jag Ă€ven upp tidigare forskning, som kan sĂ€ttas i relation till undersökningen och dess syfte, samt kort om vad lĂ€roplanen sĂ€ger om kunskaper och liknande.
Mer Àn bara fotboll
??fotboll Àr vÀrldens största lagsport? (elev pÄ fotbollsgymnasium).
Ungdomars val till gymnasiet baseras pÄ mÄnga saker bl.a deras bakgrund och olika pÄverkansfaktorer. Syftet med vÄr studie Àr att ta reda pÄ elevernas pÄverkansfaktorer inför sitt gymnasieval. Vi vill veta vilket kapital eleverna har nÀr de börjar sin utbildning och om de förvÀrvar nytt kapital under utbildningens gÄng. Vi vill undersöka likheter och skillnader som kan förstÄs ur ett kön, etnicitet och klassperspektiv.
VÄr studie har vi utfört pÄ en kommunal gymnasieskola med fotbollsinriktning.
Sjuksköterskors upplevelser i bemötandet med personer som skadar sig sjÀlv
Bakgrund: SjÀlvskadebeteende Àr ett samhÀllsproblem som ökar. Personer med sjÀlvskadebeteende kan ofta uppleva att de inte bemötts pÄ ett bra sÀtt av vÄrdpersonal. Beteendet kan vara svÄrt att begripa och provocerande för omgivningen. Personer som skadar sig sjÀlv gör det i syfte att lindra Ängest och smÀrta. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser i bemötandet av personer med sjÀlvskadebeteende.
Kontaktperson ? en avlönad vÀn i behov av stöd?
Denna uppsats har sitt ursprung i att Kontaktpersonsverksamheten LSS Majorna i Göteborg tog kontakt med institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet. De hade en önskan om att nÄgra studenter skulle ta pÄ sig uppgiften att undersöka om deras stödinsatser i form av handledning, feedback och utbildning var tillrÀckliga. Vi tyckte att uppdraget var intressant dÄ vi alla tre har erfarenheter frÄn mÀnniskobehandlande organisationer och pÄ nÀra hÄll sett hur viktiga dessa mellanmÀnskliga relationer Àr. Vi har genomfört en kvantitativ studie och vÄr datainsamlingsmetod bestod i att skicka ut enkÀter till 112 kontaktpersoner inom kontaktpersonsverksamheten LSS Majorna. Det övergripande syftet med denna studie har varit att undersöka om kontaktpersonerna fÄr de verktyg i form av handledning, feedback och utbildning de behöver för att utföra sina uppdrag pÄ ett bra sÀtt.
Skönlitteraturens roll i lÀrorummet
Elever ska lÀra av skönlitteratur. SÄ stÄr det beskrivet om skönlitteratur i kursplanen i svenska. Forskare och författare pÄtalar vikten av att lÄta barn lÀsa och bli lÀsta för. Mitt arbete kan ses som en strÀvan att kartlÀgga vilken roll skönlitteraturen spelar pÄ en skola, i Ären 1-6. Syftet har varit att fÄ fram pedagogernas syn pÄ skönlitteratur i undervisningen samt att fÄ en insikt om hur de konkret anvÀnder sig av skönlitteratur.
WhatŽs New?: 1978-2010 : Tre rytmiska sÄngpedagogers personliga berÀttelser kring sina upplevelser av studietiden, den första anstÀllningen och den egna yrkesverksamheten
Under 1980- och 1990-talet examinerades musiklÀrare med rytmisk sÄng som huvudinstrument i en svensk reformerad utbildning som ansÄgs motsvara samhÀllets krav pÄ en ?modern? musiklÀrare. Hur formades studenter, lÀrare och traditioner i denna reform? Denna kvalitativa studie fokuserar sÄngpedagogisk verksamhet med inriktning mot afroamerikansk tradition med syfte att undersöka rytmiska sÄngpedagogers upplevelser av sin verksamhet, kompetens och kunskapsutveckling i relation till sin egen utbildning och yrkespraktik. Tre sÄngpedagogers unika och personliga berÀttelser ligger till grund för studien vars resultat visar pÄ att den mÄngfacetterade sÄngpedagogiska verksamheten bÀr pÄ utmaningar som gÄr att koppla till bland annat traditioner kring undervisning i högre utbildning, kompetens och sjÀlvinsikt.
OrdinlÀrningsstrategier hos vuxna andrasprÄksinlÀrare av svenska.
Syftet med studien var att undersöka vuxna elevers inlÀrningsstrategier vidandrasprÄksinlÀrning. En kvantitativ undersökning genomfördes som baserades pÄenkÀter i pappersform vilka delades ut till eleverna. EnkÀterna syftade till att Àven tareda pÄ om faktorer som utbildning, antal sprÄk och motivation pÄverkar valet avordinlÀrningsstrategier för inlÀrningen av svenska sprÄket. Resultaten visade att utbildningsnivÄn bland vuxna inlÀrare inte Àr betydelsefull föranvÀndning av ordinlÀrningsstrategier. DÀremot tyder enkÀternas svar pÄ attmotivationen och antalet sprÄk som respondenterna talar, förutom modersmÄlet ochsvenska, Àr avgörande för valet av ordinlÀrningsstrategier..
?Nog Àr det sÄ att bratsen i Danderyd har det lÀttare?? : En komparativ intervjustudie om uppfattningar om utbildning och vÀlfÀrdspolitik i Sverige, Tyskland och USA
Syftet med uppsatsen var att undersöka individers attityder till och uppfattningar av deras lands vÀlfÀrdspolitik; i USA, Tyskland och Sverige. Vidare undersöktes om och hur respektive individ tror att deras tillgÄng till vÀlfÀrdstjÀnster skulle ha sett annorlunda ut i ett annat vÀlfÀrdspolitiskt system. Upplevelsen av tillgÄngen till och kvaliteten pÄ vÀlfÀrdstjÀnstomrÄdena ?sjukvÄrd?; ?inkomsttrygghet ? arbetslöshets- och sjukförsÀkring?; ?utbildning? samt ?Älderdom ? pensionsförsÀkring och vÄrd? undersöktes, med fokus pÄ utbildning. Samt hur individerna sjÀlva ansÄg att det borde vara.
AnvÀndning av folsyratillskott bland gravida i första trimestern
Folat Àr ett B-vitamin som behövs för vÄr blodbildning och cellens ÀmnesomsÀttning. En brist pÄ folat ger anemi och har ett samband med risken för missbildningar av ryggmÀrgen, neuralrörsdefekter (NRD). Folat finns bland annat i gröna bladgrönsaker, fullkornsprodukter samt frukt och bÀr. Syntetiskt framstÀllt kallas det för folsyra och dÄ har det en större biotillgÀnglighet. Ett tillskott med folsyra pÄ 400 ?g rekommenderas av Livsmedelsverket och Socialstyrelsen till alla kvinnor i barnafödande Älder och för gravida under graviditetens första trimester för att minska risken för ryggmÀrgsbrÄck hos foster.Enligt Riksmaten 2010- 2011 Àr intaget av folat genom kosten lÄgt i Sverige, speciellt bland unga kvinnor upp till 30 Är.
Sjuksköterskans upplevda kunskap, ansvar och utbildning avseende malnutrition inom allmÀn omvÄrdnad : En litteraturstudie
Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskan upplever sin kunskap, ansvar och utbildning avseende malnutrition inom allmÀn omvÄrdnad. Malnutrition Àr en vetenskaplig term för undernÀring. UndernÀring Àr ett tillstÄnd som uppkommer dÄ kroppens behov av energi och nÀringsÀmnen inte tÀcks under en lÀngre tidsperiod. Sjukdom medför ofta nedsatt aptit och mÄnga sjukdomstillstÄnd ger ökad energiomsÀttning. Malnutrition Àr ett vanligt förekommande tillstÄnd bland inlagda patienter, i synnerhet bland Àldre.
NÀr gör hjÀlpinformation mest nytta-vid urval eller estimering?
Syftet med denna studie Àr att beskriva vilka natursyner som förmedlas i barnfilmerna Happy Feet (2006) och Wall-e (2008). Detta för att undersöka om de kan anvÀndas inom utbildning för hÄllbar utveckling i förskolan. Det har utförts en ekokritisk studie av materialet med ett idé- och ideologikritiskt perspektiv. Denna studie har utförts i strÀvan efter att bidra med ny forskning för omrÄdet utbildning för hÄllbar utveckling inom förskolan, dÄ det Àr ett tunt utforskat omrÄde.Resultatet av studien Àr att den antropocentriska natursynen dominerat i bÄda filmerna, men att de samtidigt ifrÄgasÀtts mellan raderna. Slutsatsen av studien Àr att innehÄllet i filmerna gÄr att anvÀnda som underlag för undervisning, till exempel för att kunna föra en diskussion i barngrupp om natursyner..
Hög lön eller hög anstÀllningsbarhet? : Hur utrikes födda och inrikes födda vÀljer eftergymnasial utbildning
Utbildning Àr nÄgot som de flesta mÀnniskor behöver och Àr intresserade av att skaffa sig. SamhÀllet utvecklas genom att individer utbildar sig och att resurser och begÄvningar pÄ sÄ sÀtt tas till vara. Dessutom Àr utbildning en av de fÄ metoder som individer kan anvÀnda för att flytta sig uppÄt i social stÀllning. Det finns mÄnga teorier och mycket forskning som visar hur social klass pÄverkar individens beslut angÄende utbildningsval. Dessa studier visar Àven att individers etnicitet kan resultera i ett negativt utfall pÄ arbetsmarknaden.Det verkar dock finnas begrÀnsat med studier som undersöker utbildningsval vad gÀller inrikes respektive utrikes födda pÄ högre nivÄ (eftergymnasial utbildning).
Uppva?xtfamilj och barns utbildning : En studie av fo?ra?ldrars skilsma?ssa och dess betydelse fo?r barns utbildningsa?r
Allt fler barn i Sverige upplever en skilsma?ssa eller separation, vilket medfo?r ett va?xande ja?mlikhetsproblem da? tidigare forskning visat att fo?ra?ldrars skilsma?ssa eller separation kan ha negativ inverkan pa? barns skolprestationer och utbildningsniva?. Utbildning anses vara fundamental fo?r ma?nniskors livschanser senare i livet och vid en skilsma?ssa eller separation minskar fo?ra?ldrarnas mo?jligheter att sto?dja sina barn i deras utbildning. Med detta som utga?ngspunkt a?r syftet att underso?ka om barn med skilda eller separerade fo?ra?ldrar tenderar att ha fa?rre utbildningsa?r ja?mfo?rt med barn i intakta ka?rnfamiljer.
Vad Àr viktigast inom historieÀmnet? : En undersökning om historieundervisningen pÄ gymnasiet ur elevperspektiv med fokus pÄ social bakgrund
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad eleverna pÄ gymnasiet anser vara viktigast att lÀra sig inom historieÀmnet samt att se vilken skillnad det finns mellan de elever som har förÀldrar med förgymnasial utbildning, förÀldrar med gymnasial utbildning och förÀldrar med eftergymnasial utbildning. Undersökningen har genomförts med hjÀlp av en enkÀtundersökning i fyra olika klasser; en barn- och fritidsklass, en naturvetenskaplig klass och tvÄ samhÀllsvetenskapliga klasser. En jÀmförelse har sedan gjorts med andra liknande undersökningar, t.ex. Youth- and history-undersökningen frÄn 1995 och Sture LÄngströms undersökning frÄn 2000. Resultaten frÄn min undersökning och de andra pekar pÄ att eleverna anser att det Àr viktigast och mest intressant med nutidshistoria i Europa och Sverige.
Finansiell förmĂ„ga och utbildning : Hur ekonomistudier pĂ„verkar finansiell förmĂ„ga och privatekonomi.Â
Finansiell förmÄga Àr kunskap om finansiella koncept och produkter, samt förmÄgan att kunna applicera den i verkligheten. MÄnga studier, sÄvÀl nationella som internationella, har visat att flertalet individer har bristande kunskaper inom omrÄdet. Problemet som uppstÄr Àr den direkta pÄverkan det har pÄ ekonomiskt och finansiellt beslutsfattande. I studien undersöks om ekonomiutbildning pÄ universitetsnivÄ ökar den finansiella förmÄgan och dÀrmed bidrar till mer vÀlgrundade ekonomiska beslut. Vidare studeras Àven rÀknefÀrdighet och dess koppling till utbildning och finansiell förmÄga dÄ tidigare forskning behandlat dessa faktorer tillsammans.