Det moderna samhÀllet styr mot ökad konkurrens, globalisering och en högre affÀrskomplexitet. Detta medför att behovet av snabb tillgÄng till önskvÀrd information bland verksamheter stÀndigt ökar. För att mÀtta denna typ av behov anvÀnder sig fler och fler verksamheter av datalager. Att utveckla och hantera ett datalager Àr dock inte problemfria processer.I detta arbete kommer framgÄngsfaktorer för hela datalagrets livscykel att studeras. Först genomförs en litteraturstudie dÀr framgÄngsfaktorer för datalager tas fram.

Bakgrund: I takt med att befolkningen ?ldras, och andelen patienter med demenssjukdomar ?kar, uppst?r utmaningar i h?lso- och sjukv?rden. En utmaning ?r att sm?rta ofta blir odiagnostiserad och underbehandlad inom denna patientgrupp. Syfte: Syftet ?r att unders?ka sjuksk?terskors erfarenheter av att identifiera och lindra sm?rta hos patienter med demenssjukdom.

Social media is used widely around the world by millions of people every day. In this report an analysis has been made of how organisations that are directed towards marginalized adolescents and young adults, are using social media in their working processes. The data has been gathered through qualitative interviews and case studies of three organisations, which are in different stages in their use of social media. The results from the study indicates that every chosen organisation wants to use social media applications for the same purpose, which is to be available where their target audience is situated, but their progress is reduced by elements such as priority, lack of knowledge and time..

SAMMANFATTNINGHedersrelaterade frÄgor har fÄtt allt mer utrymme i media och staten ökar sina insatser kring problematiken kontinuerligt. Jag har valt att utvÀrdera projektet ?samordning av kommunala verksamheter i kampen mot hedersrelaterat vÄld?. Förtryck i hederns namn existerar pÄ grund av mÄnga olika faktorer. De jag har valt att belysa Àr kvinnans underordning i patriarkala samhÀllen, heder som nÄgot kulturbundet samt heder som maktmedel över den kvinnliga sexualiteten.

?Syftet med vÄr forskning Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse av förskollÀrares förestÀllningar om övergÄng mellan förskola och förskoleklass. De frÄgor vi söker svar pÄ genom vÄra empiriska studier i förhÄllande till vÄr forskningsbakgrund Àr: GÄr det att urskilja likheter och skillnader i förskollÀrares förestÀllningar om övergÄngen mellan förskola och förskoleklass? och Vad kan dessa likheter och skillnader bero pÄ? Forskningens empiri bygger pÄ en kvalitativ, halvstrukturerad intervjumetod. Det innebÀr att vi har intervjuat sex förskollÀrare verksamma i förskola och förskoleklass.

Studiens syfte Àr att utveckla storbankernas Retail Banking verksamheter genom att studera detaljhandeln, de nya bankaktörerna och storbankerna. Det empiriska materialet baseras pÄ Ätta semistrukturerade intervjuer med chefer inom bank- och detaljhandelsbranschen Studien konstaterar att storbankerna mÄste utveckla sina Retail Banking verksamheter för att bemöta konkurrensen frÄn andra bankaktörer. Genom förbÀttrade CRM-system, bÀttre nyttjande av distributionskanaler och mer försÀljningsinriktade organisationer Àr storbankerna redo för framtidens Retail Banking..

Syftet med denna studie Àr att fÄ en grundlÀggande kunskap kring begreppet bring your own device. Eftersom Àmnet Àr vÀldigt nytt och att det finns en viss okunnighet kring begreppet Àr det intressant att ta reda pÄ varför BYOD Àr en uppgÄende trend, hur svenska verksamheter tÀnker inför tillÄtandet, vilka krav som stÀlls och vilka problem som följer. För att komma fram till dessa slutsatser har intervjuer genomförts pÄ tre olika verksamheter. Varav en verksamhet har tagit sig an BYOD och de andra tvÄ planerar inför tillÄtandet av BYOD. Det har Àven genomförts intervjuer pÄ bÄde unga studenter, unga i arbetslivet samt en jurist för att fÄ en tydligare bild av företeelsen.

Dagens samhÀlle krÀver att organisationer anpassar sig efter nya lagar, ny teknik och förÀndrade ekonomiska förhÄllanden för att överleva och vara konkurrenskraftiga, vilket i sin tur krÀver att verksamheter stÀndigt arbetar med kompetensutveckling. TillvÀgagÄngssÀttet kan skilja sig Ät mellan verksamheter, beroende pÄ deras mÄl och struktur. Syftet med vÄr undersökning Àr dÀrför att jÀmföra kompetensutvecklingsprocessen hos fyra olika organisationer, varav en kommunal-, en statlig- och tvÄ privata verksamheter. De frÄgestÀllningar som ligger till grund för studien Àr om, och i sÄ fall hur, kartlÀggningen av kompetens ser ut? Hur planeras och genomförs kompetensutvecklingen samt huruvida kompetensutvecklingen utvÀrderas och följs upp? Det empiriska materialet samlades in genom fyra intervjuer, en i vardera verksamhet.

Idag Àr det fÄ som motsÀger sig att mÀnniskan Àr ansvarig för de klimatförÀndringar vi börjat uppleva. Globala överenskommelser visar sig vara svÄra att formulera men regioner sÄsom EU har infört handeln med utslÀppsrÀtter och allt fler enskilda nationer och verksamheter sÀtter nu upp egna mÄl för reduktioner av skadliga utslÀpp. Vissa verksamheter gÄr steget lÀngre och har skapat interna kompensationssystem för sina aktiviteters klimatkonsekvenser. Studien har med hjÀlp av kvalitativa intervjuer undersökt sex verksamheter i Sverige som frivilligt valt att klimatkompensera internt. HÀr presenteras bakgrunderna till det interna valet, hur arbetena utformats liksom vilka lÀrdomar som kan dras frÄn deras erfarenheter.

Syftet med uppsatsen Àr att analysera vilka faktorer som pÄverkar bedömningen avom hÀstverksamhet ska beskattas som inkomst av tjÀnst eller som inkomst av nÀringsverksamhet. Med anledning av att rÀttspraxis i viss utstrÀckning Àr in casubetonad och saknar utförligare motiveringar Àr det emellertid omöjligt att tÀcka allatÀnkbara faktorer. Uppsatsen omfattar verksamheter med inriktning pÄ ridsporthÀstar, d.v.s. ridsportverksamheter. Med begreppet ridsportverksamhet avserjag alla ridsportens grenar, sÄsom hoppning, dressyr, fÀlttÀvlan, körning och distansritt, och Àven andra hÀstrelaterade verksamheter som exempelvis ridutbildning, hÀstuppfödning, inackordering och hingsthÄllning.

Syftet med studien Àr att undersöka hur samtalsledare och medarbetare upplever utvecklingssamtal i grupp jÀmfört med individuella utvecklingssamtal. Den har genomförts med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer i nÄgra olika kommunala verksamheter och visar att deltagarna upplever skillnader mellan de olika samtalsmetoderna och att olika frÄgor behandlas i respektive samtal. De Àr positiva till utvecklingssamtal i grupp men anser samtidigt att de individuella utvecklingssamtalen inte helt kan ersÀttas av utvecklingssamtal i grupp. Individuella utvecklingssamtal, mellan chefen och den anstÀllde, ska vara personliga och handla om individen medan grupputvecklingssamtal handlar om verksamheten, arbetsmiljön, mÄlen och arbetsrelaterade frÄgor. Att kÀnna trygghet i gruppen framhÄlls som viktig för att kunna genomföra utvecklingssamtal i grupp..

Titel: Mötas, gynnas och utvecklas ? En studie om samverkan mellan kommunala verksamheter Handledare: Hans BengtssonInstitution: Sektionen för hÀlsa och samhÀlle Typ av arbete: MagisteruppsatsAntal sidor: 50Syfte: Uppsatsen syfte tar sin grund dels i att undersöka hur centrala direktiv implementeras pÄ lokal nivÄ, dels i att studera för- respektive nackdelar samt hinder och möjligheter kring en samverkan mellan sÀrvux och daglig verksamhet.Metod och material: I uppsatsen har samtalsintervjuer samt dokumentstudier anvÀnts som metod vid insamling av material. Mot bakgrund av de valda metoderna utgör dÀrmed intervju-sammanstÀllningar, tidigare forskning samt centrala och lokala dokument grunden för det material som presenteras i uppsatsen. Sammanfattning: Resultatet frÄn genomförda intervjuer visar att mÄnga Àr positiva till samverkan mellan ovan nÀmnda verksamheter. Dock har flera intervjupersoner nÀmnt olika hinder för samverkan, exempelvis organisatoriska skillnader och svÄrigheter att i att applicera teoretiska mÄl i praktiken.Nyckelord: samverkan, implementering, daglig verksamhet, sÀrvux.

Patienter har enligt lag ra?tt till att vara delaktiga i va?rd och behandling, trots detta upplever patienter brist pa? delaktighet i va?rden. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av hinder och mo?jligheter fo?r delaktighet i va?rden. Studien genomfo?rdes som en systematisk litteraturstudie och 15 vetenskapliga artiklar ligger till grund fo?r resultatet.

För att förÀndra behövs tillgÄng till kompetenser. Olika verksamheter har olika behov av kompetensutveckling för att nÄ sina mÄl. Att finna behov av kompetenser i förhÄllande till verksamhetens mÄl, kan vara en början pÄ att rÀtt kompetens hamnar pÄ rÀtt plats utifrÄn de satsningar som görs. En utvÀrdering kan göras för att utvisa om verksamheten Àr pÄ rÀtt vÀg mot förÀndring. Uppsatsens syfte Àr att skapa förstÄelse för kompetensutvecklingens betydelse för att verksamheten ska kunna förÀndras.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur personal pÄ dagliga verksamheter i södra Sverige gör för att arbeta för att frÀmja deltagarnas empowerment. Studien tar sin utgÄngspunkt ur ett personalperspektiv. Metoden för insamling av material bestÄr av sju kvalitativa intervjuer med personal pÄ dagliga verksamheter som samtliga har olika utbildningar. Personalen arbetar pÄ fyra olika dagliga verksamheter som kan kategoriseras som samhÀllsintegrerade respektive traditionella dagliga verksamheter. Studiens resultat baseras Àven pÄ en observation som utfördes pÄ en av de dagliga verksamheterna.