Med detta arbete har jag försökt skapa förstÄelse för vad dyslexi innebÀr. För att fÄ ett brett perspektiv pÄ arbetet har jag utgÄtt dels ifrÄn olika forskningsteorier, dels ifrÄn intervjuer med speciallÀrare och dyslektiker. Jag har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: Hur definierar man dyslexi? Hur yttrar sig dyslexi i praktiken? Varför har en dyslektiker svÄrare att lÀsa och skriva Àn andra? Hur kan man hjÀlpa dyslektiska elever i skolan? Vilka lÀs- och skrivinlÀrningsmetoder kan man anvÀnda sig av? Vilka hjÀlpmedel finns för dyslektiker? Hur arbetar Förbundet mot lÀs- och skrivsvÄrigheter, FMLS? Hur ser den aktuella dyslexiforskningen ut? Jag har funnit att dyslexi Àr en medfödd defekt i hjÀrnan, men att man kan göra mycket i skolan för att underlÀtta för dessa elever. De kan t ex fÄ hjÀlp genom bandspelare, datorer och muntliga prov.

Denna studie handlar om hur lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa uppfattade införandet av en ny lÀroplan i grundskolans tidigare Är. Studien riktade sig mot lÀrares uppfattningar om den nya kursplanen Lgr 11 i Àmnet idrott och hÀlsa samt vilka möjligheter och svÄrigheter lÀrare upplevde i samband med bedömning och betygsÀttning i Àmnet idrott och hÀlsa.Studien utgick frÄn en kvalitativ ansats, dÀr empirin insamlades med hjÀlp av semi-strukturerade intervjuer med fyra behöriga lÀrare som undervisar i Àmnet idrott och hÀlsa för grundskolans tidigare Är. LÀrarna var verksamma i södra delar av Sverige. Resultaten analyserades med hjÀlp av Lindes (2012) beskrivning av lÀroplansteori och ramfaktorteori samt lÀroplansteoretiska begreppet skolkoder. Resultaten i studien visade att lÀrarna i Àmnet idrott och hÀlsa tolkade formuleringsarenan genom olika skolkoder samt att fysiska ramar begrÀnsade lÀrarna vid transformeringsarenan.

Denna studie handlar om hur lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa uppfattade införandet av en ny lÀroplan i grundskolans tidigare Är. Studien riktade sig mot lÀrares uppfattningar om den nya kursplanen Lgr 11 i Àmnet idrott och hÀlsa samt vilka möjligheter och svÄrigheter lÀrare upplevde i samband med bedömning och betygsÀttning i Àmnet idrott och hÀlsa. Studien utgick frÄn en kvalitativ ansats, dÀr empirin insamlades med hjÀlp av semi-strukturerade intervjuer med fyra behöriga lÀrare som undervisar i Àmnet idrott och hÀlsa för grundskolans tidigare Är. LÀrarna var verksamma i södra delar av Sverige. Resultaten analyserades med hjÀlp av Lindes (2012) beskrivning av lÀroplansteori och ramfaktorteori samt lÀroplansteoretiska begreppet skolkoder. Resultaten i studien visade att lÀrarna i Àmnet idrott och hÀlsa tolkade formuleringsarenan genom olika skolkoder samt att fysiska ramar begrÀnsade lÀrarna vid transformeringsarenan.

Syftet med uppsatsen har varit att utifrĂ„n perspektivet att socionomer inom olika verksamheter Ă€r i behov av att veta hur ickeheterosexuella kvinnor kĂ€nner sig bemötta i samhĂ€llet ta reda pĂ„ just de subjektiva beskrivningarna av detta. Detta har gjorts genom intervjuer med sex stycken ickeheterosexuella kvinnor i Ă„ldern 20 till 45 Ă„r. Materialet har visat att synlighet i media kan spela roll för samhĂ€llets attitydförĂ€ndringar. De senare Ă„rens lagar har ocksĂ„ av mina intervjupersoner upplevts spela roll för attityderna. Även Ă„lder och generation verkar kunna spela roll nĂ€r det gĂ€ller öppenhet och attityder till ickeheterosexuella kvinnor..

I detta arbete har en studie om kunskapsutbytet mellan mentorer och adepter genomförts. De medverkande i studien Àr alla mentorer och adepter som har meverkat i ett mentorskapsprojekt som riktade sig till personalvetarstudenter. Studenterna parades slumpmÀssigt ihop med yrkesverksamma mentorer frÄn arbetslivet. Syftet med vÄr studie var att ta reda pÄ effekterna av ett mentorskapsprojekt i form av vilket kunskapsutbyte som skedde och kan ske mellan adepter och mentorer. Detta genom att ta reda pÄ mentorernas och adepternas egna uppleverlser kring deras kunskapsbidrag samt den kunskap de sjÀlva ha fÄtt genom mentorskapsrelationen.

Syftet med denna uppsats Àr att kritiskt granska leksaksreklam riktad till barn. Genom att anvÀnda oss av reklamklipp frÄn det sociala mediet YouTube vill vi undersöka hur manligt respektive kvinnligt samt heteronormativitet konstrueras i dessa. För att finna mönster som vi kan koppla till vÄrt syfte tittar vi ur ett genusperspektiv genom textanalys nÀrmare pÄ reklamklippen.Genom vÄr analys fann vi att leksaksreklam riktad till barn Àr pÄtaglig könsstereotyp och skapar förvÀntningar pÄ barn hur de ska se ut samt vilka egenskaper de förvÀntas inneha. Vi fann ocksÄ att reklamklippen reproducerar heterosexualiteten som den hegemoniska sexualiteten. Detta gör att heteronormativiteten blir stark i reklamklipen dÄ samtliga reklamklipp riktade till flickor vi tittat pÄ Àr byggda pÄ en parrelation mellan en man och en kvinna.Nyckelord: Genus, heteronormativitet, maskulinitet, könsroller, leksaker, den inre och yttre sfÀren, arbetsdelningen, passiv och aktiv, rosa..

SyfteSyftet med denna studie Àr att undersöka faktorer som kan pÄverka elever som bor pÄ inter-natskola under sin gymnasieutbildning, samt hur elever och lÀrare ser pÄ internatboendet i förhÄllande till studiesituation och studieresultat.TeoriFör att tolka empirin anvÀnds en abduktiv ansats, som ger möjlighet att analysera kvalitativa data tillsammans med egen kunskap och utifrÄn forskningsresultatet. Tidigare kunskap pÄ forskningsomrÄdet guidade analysen i syfte att skapa en empiriskt och teoretiskt grundad, sammanhÄllen tolkning pÄ abstraherad nivÄ. MetodSom huvudsaklig metod valdes samtalsintervjuer. Nio elever och sex lÀrare har intervjuats utifrÄn tvÄ frÄgeguider. FrÄgorna har utformats för att ge sÄ mycket information som möjligt.

Syftet med studien var att beskriva hur anhöriga upplevde att deras dagliga liv pÄverkades av att vara anhörigvÄrdare till en strokedrabbad person och vilken effekt riktade sjuksköterskeinterventioner hade för anhörigvÄrdarna. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Databaser som anvÀndes var PubMed, Cinahl och Scopus. Resultatet visade att mÄnga anhörigvÄrdare upplevde oro och stress i olika situationer och detta skapade begrÀnsningar i deras dagliga liv. AnhörigvÄrdarnas psykiska och fysiska hÀlsa pÄverkades av att vÄrda sin anhörig.

Uppsatsen handlar om hur förskoleklassen förÀndrats sedan införandet av lÀroplanen Lpo-94 (LÀroplan för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet). Den diskuterar mötet mellan förskola och skola samt lekens roll i dessa olika verksamheter. Studien baseras pÄ intervjuer och enkÀtundersökningar i Ätta förskoleklasser i en mindre kommun. Syftet var att undersöka hur verksamheten i förskoleklassen pÄverkats av införandet av lÀroplanen Lpo -94. Via litteratur och artiklar har det framkommit att leken Àr en avgörande del i barnens utveckling.

PÄ senaste tid har fler och fler företag börjat utrusta sin personal med elektroniska verktyg för beslutsstöd i mobila sammanhang. Laptops (bÀrbara datorer) har lÀnge dominerat marknaden för det anvÀndningsomrÄde som i uppsatsen kallas "mobil business intelligence". I takt med att mobiltelefoner har fÄtt bÀttre prestanda och utökad funktionalitet har idén om att göra mobiltelefoner touchskÀrm-baserade gett upphov för begreppet "smartphones". Efter den stora succén med touchskÀrm-baserade enheter i fockformat har större varianter introducerats och marknadsförts som bÄde pek- och lÀsplatta (eng. Tablet computer).

HÄlningsprocessen Àr det inledande bearbetningssteget vid varmvalsning av sömlösa rör. Det Àr en tvÀrvalsningsprocess i vilken ett cylindriskt Àmne valsas mellan tvÄ dubbelkoniska valsar över en plugg. Valsarna Àr snedstÀllda med en viss matningsvinkel, vilken ger upphov till en axiell drivkraft genom verket. Hela denna process Àr roterande. Detta i kombination med bl.a.

Syfte: Syftet med f?religgande studie ?r att ?ka kunskapen om journalisters upplevelser av m?tet med den offentliga sektorns organisationer, och vad som ?r de bakomliggande orsakerna till deras upplevelser. Teori: Teorier av Lundquist (2001) om tj?nstem?nnens lojalitetsdilemman samt agerande vid oegentligheter p? arbetsplatsen. ?ven tidigare forskning inom intraorganisatorisk tystnadskultur i offentliga organisationer anv?nds.

Destilleri, saluhall och destilleri.Arkitketurskolans verksamhet ska flytta och uppgiften var att rita om nuvarande arkitekturskolan till Kontor, bostÀder och offentliga/kommersiella verksamheter i gatauplan. MÄlet med projektet har varit att öppna upp den befintliga bygganden och fÄ in en mer offentlig, öppen verksamhet i gatuplan. Byggnaden rymmer efter ombyggnad en saluhall som tar upp största delen av gatuplanet. Gatuplanets utfackningsvÀggar byts ut mot glaspartier som öppnar upp fasaden runt om hela kvarteret. Saluhallen verkar tillsammans med ett eget destilleri för brÀnnvinstillverkning och ett bageri för knÀckebrödstillverkning. PÄ kvarterets innergÄrd och tak finns Äkermark dÀr det odlas rÄg som förÀdlas pÄ plats till brÀnnvin och knÀckebröd..

År 2008 drabbades vĂ€rlden av en finanskris. Följderna blev framförallt konkurs och stigande arbetslöshet i mĂ„nga lĂ€nder. I Sverige finns det olika verksamheter som har sĂ€rskilda roller i att motarbeta ekobrott och en av dem Ă€r Ekobrottsmyndigheten som varje Ă„r genomför en analys av den ekonomiska brottsligheten i Sverige. Rapporten visar att lĂ„gkonjunkturen medför stora risker för att ekobrotten ökar i mĂ„nga branscher. AnmĂ€lningarna har ökat kraftigt de senaste Ă„ren.

Syftet med studien var att undersöka attityden till verkligt vÀrde och hur fastighetsbolag i VÀstra Götaland skulle gÄ tillvÀga vid framtagandet.1 januari 2014 kommer det nya regler för svensk redovisning vid namn K-regelverket.  Det nya regelverket Àr framtaget av bokföringsnÀmnden som har influerats av det globala regelverket IFRS. Studien riktade in sig mot större onoterade fastighetsbolag i Sverige, dessa bolag berörs av huvudregelverket K3 som Àr principbaserat. Regelverket saknar tydliga definitioner och praxis, dÀrför finns det en osÀkerhet bland bolagen. Hittills har förvaltningsfastigheter enbart bokförts med anskaffningsvÀrde, K3 regelverket krÀver att fastighetsbolagen Àven skall redovisa verkliga vÀrdet i not.För att ta reda pÄ vad fastighetsbolagen tyckte, utfördes bÄde en intervju- och enkÀtundersökning.