I kommunallagen är det lagstadgat att kommuner och landsting årligen skall upprätta en budget som skall vara i balans, det vill säga, intäkterna skall överstiga kostnaderna. Trots detta överstiger de löpande kostnaderna för verksamheten de löpande intäkterna i ett flertal av landets kommuner vilket leder till konsekventa underskott. I teorin framkommer att det måste finnas en målmedveten styrningsprocess som syftar till att påverka organisationens beslut och beteende i riktning mot önskat resultat, effektivitet och ekonomisk ställning. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den kommunala organisationen och den ekonomiska styrningen i kommunerna fungerar, samt hur detta i sin tur inverkar på kommunernas förutsättningar för att uppnå en god ekonomi, det vill säga, att uppnå balanskravet. För att försöka besvara syftet med vår uppsats har intervjuer genomförts med ledande personer inom socialtjänsten i två kommuner.

Under de senaste åren har socialstyrelsen genomfört många omorganiseringar och implementerat en rad nya metoder och system i verksamheter som arbetar inom socialvården. Syftet med uppsatsen är att undersöka behandlingspersonals upplevelser av ledning uppifrån, implementering och omorganisering på behandlingshem. Vår frågeställning är sålunda: Hur påverkas personalens upplevelser av ledning uppifrån, implementering och omorganisering inom den offentliga verksamheten? Samt hur dessa faktorer påverkar personalens arbete med klienterna? För att få svar på vår frågeställning har vi valt att utföra observationer och intervjuer med personal från olika behandlingshem. De teoretiska begrepp som vi har inspirerats av är byråkrati och alienation samt komplexitetsteorin och förändringens fyra rum som är väsentliga för vår uppsats.

Det har sedan länge funnits en problematik kring att säkerställa barn och ungas välmående och rättssäkerhet i den sociala barnavården. År 2005 gjordes en dokumentär som fick namnet Stulen barndom. Dokumentären belyste hur vanvården i svenska barnhem sett ut historiskt samt hur det fortfarande kan se ut i dagens samhälle. Denna dokumentär kombinerat med olika utredningar och rapporter resulterade i att Socialstyrelsen år 2012 tillsatte nya riktlinjer för den sociala barnavården, med förhoppning att uppnå högre säkerhet för barn och ungdomar som är placerade i HVB (hem för vård eller boende).Syftet med studien är att undersöka i vilken omfattning de nya riktlinjerna implementerats i tre HVB-verksamheter inom Västerbottens län. Studien belyser hur föreståndare och personal upplever att det är att arbeta i en verksamhet efter de nya riktlinjernas tillkomst.

Hälso- och sjukvården står idag inför en betydande utmaning med krav på ökadkostnadseffektivisering samtidigt som service av god kvalitet ska erbjudas medborgarna.Patientsäkerhet identifieras som ett av de viktigaste kvalitetsområdena inom hälso- ochsjukvården, där behov av utvecklingsinsatser lyfts fram. Det finns en samstämmighet inomtidigare forskning om svårigheter med att förändra hälso- och sjukvården.I denna uppsats presenteras en studie om verksamhetsutvecklares förändringsarbete medpatientsäkerhet på sjukhus. Vi undersöker vilken funktion och roll verksamhetsutvecklarnahar, samt om de möjliggör förändringsarbete som sträcker sig över verksamheter, enhetersamt professioner inom sjukhuset. Grunden för studien är halvstrukturerade intervjuer medverksamhetsutvecklare på Sahlgrenska Universitetssjukhus. Vår teoretiska referensram utgörsav Glouberman och Mintzbergs förklaringsmodell av varför sjukhussystemet är svårt att styraoch förändra, samt teori om handlingsnätverk.Studien visar på att verksamhetsutvecklarfunktionen främst ska vara ett stöd tillverksamhetsområdeschefen och att verksamhetsutvecklarrollen innebär att varakommunikativ, samt ha en förmåga att fokusera på många skilda uppgifter samtidigt.

Det senaste decenniet har stadsplaneringen i Sverige till stora delar handlat om förtätning, särskilt i centrala och vattennära lägen. Området Vilan i Kristianstad är ett verksamhetsområde med dessa förutsättningar. Vilan ligger nära Kristianstads centrum, alldeles intill Helge å och i anslutning till ett våtmarksområde. Jag har i mitt examensarbete valt att arbeta med en del av Vilan, nämligen den nordöstra delen. Det är en stadsdel med dålig struktur och liten kontakt med den natur och våtmarksområde som området gränsar till.

 Syftet med min undersökning var att ta reda på vilken typ av underlag som används i förskolors och skolors utvärderings- och analysarbete och se i vilken utsträckning det arbetet är kopplat till det utvecklingsarbete enheten väljer att fokusera på. Jag ville också veta i vilken utsträckning det är förskolechef/rektor som beslutar om utvecklingsområde, om de upplever att det är huvudmannen som gör det eller om det sker ett samarbete.    Enkätundersökningen genomfördes i två grupper från rektorsutbildningen på Karlstads universitet.   Mitt resultat visar att det i verksamheter som har nationella prov och betyg så blir detta en stor del av underlaget, både för enheten och huvudmannen. I förskolan används till största del intervjuer och personalens självvärderingar. Det som i högst grad ligger till grund för valet av utvecklingsarbete är nya bestämmelser från riksdag och regering och huvudmannens prioriteringar, inte de egna analyserna.

Detta arbete är en studie av konstpedagogikens funktion på svenska länsmuseer. Bakgrunden till frågeställningen är dels min egen erfarenhet och nyfikenhet kring konstpedagogikens verksamheter, samt vetskapen om att konstpedagogiken i Sverige är ett relativt outforskat område. Syftet med denna studie har varit att undersöka konstpedagogiken med fokus på dess vidare begrepp, och på så sätt därigenom spegla dess kulturella kontexter, och anställdas attityder på länsmuseerna.Undersökningens huvudsakliga material är insamlat genom intervjuer med anställda på länsmuseer, samt från platsobservationer. Intervjuer och platsobservationer har gjorts på Stockholms, Örebro, samt Jönköpings läns museum. Resultatet belyser konstpedagogikens funktion på länsmuseerna i förhållande till länet, utställningsrummen, publiken och anställda. Resultatet pekar på många likheter i konstpedagogikens funktioner på länsmuseerna, men också på många olikheter. Vad som förorsakar dessa likheter och olikheter har däremot inte kunnat fastställas i denna studie.

Organisationsförändringar såsom omorganisation eller avveckling av verksamheter är idag en del av vardagen. I en sådan process är det många parter som måste enas och samarbeta vilket i stort sett gör konflikter ofrånkomligt. För en fortsatt god relation mellan inblandade parter är hanteringen av uppkomna konflikter av en avgörande roll. Syftet med denna uppsats är därför att studera hanteringen av de intressekonflikter som uppstått mellan fackförbund och arbetsgivaren. Mer precist vill vi studera vilken eller vilka strategier som använts vid konflikthanteringen, vem som hade ansvaret för den samt om konflikthanteringen blev konstruktiv eller destruktiv.

Studien handlar om unga vuxnas skuldsättning. Med unga vuxna menas individer mellan 20 ? 30 år. Syftet har varit att undersöka myndighets- och verksamhetshandläggares upplevelser av skuldsatta unga vuxnas inställning till sin ekonomi samt hur dessa verksamheter arbetar för att hjälpa dem. Studiens empiri bygger på data från sex semistrukurerade intervjuer som har analyserats och tolkats med hjälp av tematisk analys.

Denna uppsats behandlar målstyrning i högskolan. Målstyrning i den privata sektorn och den offentliga sektorn skiljer sig åt av flera orsaker. Bland annat har verksamheter i dessa båda sektorer väldigt olika förutsättningar med hänsyn till till exempel vinstintresse. På en högskola finns det dessutom mer specifika förutsättningar som gör att det kan vara problematiskt att använda målstyrning på samma sätt som i ett företag. Syftet med denna uppsats är att belysa hur målstyrningen upplevs fungera på en högskola genom att beskriva hur målstyrning används i en styrmix.

Syfte: Syftet med denna studie är att bidra med förståelse för hur privatiseringen av Apoteket har förändrat verksamheten.Metod: Detta är en kvalitativ studie, där primärdatan har bestått av intervjuer med åtta apotekschefer i Stockholm. Dessa intervjuer har kompletterats med sekundärdata från Apoteket AB:s årsrapporter, samt artiklar.Teori: Studien grundar sig på teorier om privatisering av det offentliga, verksamhetsstyrning, strategi och ledning samt en tidigare studie.Slutsats: Apoteken har förändrats till målstyrande verksamheter där man motiverar de anställda på olika sätt för att kunna uppnå resultatmålen. Det har resulterat i att butikschefer tvingats arbeta operativt för att uppnå målen då antalet anställda per butik har minskats, vilket har lett till en platt organisationsstruktur. Antalet kunder per apotek har minskat då antalet apoteksbutiker har ökat, vilket har gjort att kunden har fått en mycket viktigare betydelse. Apoteken har vidgat sina vyer och fokuserar utöver läkemedelsförsäljning på skönhets- och idrottsartiklar, detta har resulterat i mindre lagerutrymme för receptbelagda läkemedel..

Denna utvärdering är skriven som en C/D- uppsats inom företagsekonomi med inriktning motekonomistyrning på Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet och är gjord på uppdrag avVästra Götalandsregionen och CFK (Centrum för konsumtionsvetenskap).Olika miljöproblem är ett centralt problem i dagens samhälle och en ohållbar produktion ochkonsumtion av produkter utgör en stor del av detta och bidrar till att miljön försämras. Ett sätt attminska den negativa påverkan som sker på miljön är genom ekologisk produktion. VästraGötalandsregionen har sedan dess bildande 1999 haft som en del i sin miljöpolicy ett mål om attöka andelen ekologiska livsmedel i regionens verksamheter. Som ett led i att uppnå det tillkom 7-miljonersprojektet 2002 för att fungera som ett hjälpmedel för regionens 27 verksamheter sominnefattar sjukhus, folkhögskolor, naturbruksgymnasier med flera. Projektet har inneburit attverksamheterna fått ersättning för den merkostnad ekologiska livsmedel medför.

Chefers värdering av medbestämmande på arbetsplatsen- Hur viktigt är det och varför?Emelie SkälhammarMedbestämmande är en väsentlig del av dagens organisationer, vars syfte äratt engagera personalen i arbetsprocesserna. Chefer står ständigt mellan atttillfredsställa anställdas behov och organisationens krav. Tidigare forskninghar främst fokuserat på medbestämmande ur anställdas perspektiv (Knoop,1991). Syftet med föreliggande studie var därför att öka förståelsen förmedbestämmande ur chefers synvinkel, hur de jobbar med detta samteventuella hinder i arbete.

Distribution av temperaturkänsliga livsmedel går ut på att lagra, hantera och transportera varor till så låg kostnad som möjligt med bibehållande av så stor del som möjligt av ursprunglig kvalitet och hållbarhet. För att klara detta krävs att alla aktiviteter sker under temperaturkontrollerade former, vilket benämns kylkedja.Denna rapport behandlar de aktiviteter som sker i flödet från grossist till detaljist, restaurang och storhushåll samt de aktiviteter som dessa aktörer ansvarar för. Målet med rapporten är att redogöra för hur dagens distributionssystem fungerar för kylda och frysta livsmedel i detta flöde, med särskild inriktning på temperaturhållning och hållbarhet. Kontroller, kvalitet, svinn, reklamationer och problem är områden som studerats särskilt.Väldigt få av de intervjuade aktörerna inom livsmedelsbranschen anser att det är något problem med temperaturhållningen. Intervjuer med myndigheter och studier av rapporter och resultat från dessa ger dock en helt annan bild.

Sammanfattningsvis kan sägas att insamlingsorganisationernas arbete med fördelning av kostnader är en viktig del i deras arbete med att skapa legitimitet gentemot omgivningen. Tyvärr är dock reglerna de har att utgå ifrån något subjektiva vilket kan försvåra deras möjligheter till att vara tydliga och transparanta. Vi har sett att alla organisationers verksamheter påverkas av många olika faktorer i omgivningen och det medför att det blir extra viktigt för dem att lyfta fram och vara medvetna om detta i sitt strategiska arbete. Avsaknaden av effektiva mått påverkar insamlingsorganisationernas möjligheter att på ett tydligt sätt mäta sina prestationer och kunna besluta var deras insatser bäst behövs. Detta i sin tur kan leda till att de får svårt att visa upp för omgivningen allt de egentligen åstadkommer.