Syfte: Att belysa nyblivna barnmorskors upplevelse av att börja arbeta inom yrket. Metod: Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Deltagare/urval: Sex barnmorskor i norra regionen i Sverige intervjuades och samtliga hade arbetat mellan ett och tre år som barnmorska, inom prenatal vård, förlossningsvård och/eller antenatal vård. Resultat: Sex kategorier hittades: Att pendla mellan glädje och osäkerhet, Att känna stöd, Att uppleva för lite handledning och mentorskap, Att uppleva arbetsmiljön hämmande, Att formas med tiden och Att ha förberett sig via utbildningen, samt nio subkategorier och det övergripande temat: Att befinna sig i en bergoch dalbana. Slutsats: Det är ett stort steg att börja arbeta som barnmorska.

Syfte: Syftet med studien är att ta reda på hur Lean passar i vården genom att studera framgångsfaktorer och kartlägga eventuella utmaningar samt att ge en ökad förståelse för vårdens Leanarbete.Metod: För att uppnå syftet med studien lämpar sig en kvalitativ metodinriktning bäst. För att öka förståelsen för hur Lean passar i vården har en fallstudie genomförts, där tio verksamheter inom Landstinget i Värmland har studerats. Ett sätt att samla in data för denna studie har varit att genomföra semistrukturerade intervjuer med respondenter inom varje verksamhet och detta ligger till grund för empirin. Referensramen har arbetats fram med hjälp av vetenskapliga artiklar och böcker.Slutsats: Studien visar, att Lean som ursprungligen konstruerades för den japanska bilindustrin, mycket väl kan användas i vården, men måste anpassas till vårdens behov. Gammal ledningsstruktur, invanda roller och oförutsägbarhet är hinder som måste överbryggas för att Leanarbetet ska fungera optimalt.

För att verksamheter som arbetar med Lean ska förbättras och utvecklas krävs det att de utför uppföljning av sitt arbete. Lean handlar bland annat om ständiga förbättringar och förändringsarbete för att minska slöseri och öka effektivitet. Efter implementeringen av Lean behöver man följa upp sitt arbete för att bibehålla sina förbättringar och fortsätta att utvecklas. Uppföljning är väsentligt för att Lean ska hållas kvar vid liv.Denna studie syftar till att undersöka de viktiga komponenterna i tillverkningsindustrins uppföljningsarbete av Lean för att se om de kan tillämpas inom sjukvården. Undersökningen avgränsar sig från att studera syftet bakom implementeringen av Lean och hur det kan ha påverkat uppföljningsmetoder.

BakgrundBakgrunden till idén till denna studie uppkom då vi under våra praktikperioder märkt av vissa negativa attityder kring arbetet med digitala verktyg samt PIM. Vi ville undersöka över användandet och de attityder som finns i förskolans verksamheter kring digitala verktyg ur ett kommunperspektiv.SyfteSyftet med studien är att belysa förskolors tillgång till digitala verktyg och om kompetensutvecklingen inom IKT inverkar på attityderna kring det digitala lärande i förskolan.MetodEn kvantitativ studie med enkät som redskap besvarad av pedagoger verksamma i Borås stads förskoleverksamhet.ResultatResultatet av studien visade att pedagogerna har en positiv attityd kring arbetet med digitala verktyg. Pedagogerna ansåg att PIM-utbildningen varit en bra kompetensutveckling, dock visade det sig att de bara till en viss del använde sig utav den nyförvärvade kunskapen. Pedagogerna lyfte att det i många fall beror på ålderdomliga datorer och brist på internetuppkoppling till iPad/lärplatta. Utifrån resultat kan vi utläsa att användningen av IKT i verksamheten till viss del är en generationsfråga..

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur pedagoger i förskolan bemöter barn med koncentrationssvårigheter. Är pedagogernas bemötande annorlunda om de arbetar på en traditionell förskola kontra en Montessoriförskola? Jag har även valt att undersöka om pedagogerna anser sig ha adekvat utbildning och kunskap för att hjälpa och stötta dessa barn.Undersökningen är av kvalitativ karaktär och baserad på intervjuer med fyra pedagoger på en traditionell förskola och fyra pedagoger på en Montessoriförskola. Frågorna är ställda för att rent konkret få reda på hur de går tillväga i sina verksamheter. Intervjusvaren har jag sammanställt och jämfört med litteraturen som belyser ämnet.Resultatet i undersökningen visar att det finns både likheter och skillnader i pedagogernas bemötande av barn med koncentrationssvårigheter.

IT - systemen har blivit en del i samhället. IT -system används inom olika områden och verksamheter i och med detta så har användbarhets faktorer i IT -system blivit sådan som inte går att bortse ifrån. Det finns många användbarhetsfaktorer som alla skiljer sig mer eller mindre åt. Gemensamt för dem alla är att ett system bör innehålla visa kriterier för användbarhet för att godkännas av användaren då de använder sig av ett IT -system.Det finns en vilja att skapa användbara system för att underlätta för användaren. Visa faktorer i användbarhet i ett IT -system är genom tänkta medan andra behöver förbättras för att anpassa till beslutfattande och ta hänsyn arbetsmiljöaspekter.

Uppdraget från Cirkus Cirkör var att samla cirkushjärtat. Tidigare hade Cirkörs verksamheter varit utspridda och efter skilsmässan med Dans och Cirkushögskolan blev det än viktigare att samla Cirkörs olika delar och att öka transparensen mellan gymnasister, kontorister och cirkusartister. Det blev tid att knyta samman dagens verklighet med cirkushjärtats historia ? och tid att blicka mot framtidens alla utvecklingsmöjligheter.Cirkus Cirkör i Alby Kulturby är en öppen byggnad, både till verksamhet och utformning. Den vänder sitt ansikte mot övriga Subtopia och den bjuder ut sig och den bjuder in.

Syfte:Elektronisk handel är ett växande fenomen i affärsvärlden. Att förstå företagens avsikt med e-handelsanvändning är viktigt för både akademiker såväl som praktiker. Företag, organisationer och till och med kommuner har börjat bedriva e-handel för att automatisera, effektivisera och på sikt spara pengar i sina verksamheter. Syftet med denna studie är att empiriskt beskriva e-handelns utveckling och användning i Sverige och specifikt inom den teknologiska industrin som arbetar med automation. Metod:Denna studie behandlar e-handel i automationsföretag. Respondenterna ombads att validera betydelsen av e-handel genom webbaserade enkäter.

Syfte: Syftet är att beskriva och analysera riskhantering av projektrisker och finansiella risker i infrastrukturprojektet Varbergstunneln under planeringsfasen där två aktörer har studerats, Trafikverket och Varbergs kommunala verksamhet, och deras perspektiv på riskhantering och hur dessa aktörers perspektiv skiljer sig åt för att få förståelse för hur olika typer av risker och aktörer riskhanterar utifrån deras perspektiv i ett infrastrukturprojekt.Bakgrund och problem: Trafikverkets uppgift är att se till att tågen kommer i tid, transporter sker så säkert som möjligt och med minsta möjliga miljöpåverkan. Tillsammans med andra aktörer ska de se till att den bästa möjliga samhällsnyttan skapas för pengarna. Den 21 mars 2013 kom regeringens tillåtlighetsbeslut för delprojektet genom Varberg för att bygga ut järnvägen från enkelspårig till dubbelspårig. Detta är en av de största utmaningarna i Varbergs kommun där den kommunala och den statliga planeringen måste gå hand i hand. Det finns stora risker kopplat till infrastrukturprojekt men det finns också stor möjlighet till samhällsekonomisk lönsamhet.

Den ökande konkurrensen inom fordonsindustrin har tvingat företag att öka flexibiliteten samt att använda resurser och information mer effektivt. Fordonsindustrin är förknippad med linjetillverkning och det är vanligt att modula system används för att hantera djupa produktsortiment. CKD-verksamheter hanterar komponenter och moduler som levereras till internationella kunder där de monteras ihop till slutprodukter. CKD-verksamheter är i behov av likadana komponenter och moduler som tillverkningslinjerna och detta leder till att komplexa materialflöden uppstår. Studien har genomförts på Scania i Södertälje som bland annat tillverkar bussar och lastbilar.

Denna studie unders?ker samverkan mellan l?rare i fritidshem och klassl?rare och utforskar huruvida det finns en balans i utbytet av st?d mellan de b?da verksamheterna. Genom att analysera de semistrukturerade intervjuerna vi gjort med l?rare fr?n b?da grupperna med hj?lp av relevant litteratur och tidigare forskning, unders?ks olika aspekter av samverkan mellan de olika yrkesrollerna. Intervjuerna som pekar p? bristande samverkan kan ha att g?ra med brist p? gemensam planeringstid, samt att l?rare i fritidshem ofta f?r fungera som resurspedagoger i klassrummet, vilket m?nga g?nger ing?r i deras tj?nster. Detta kan j?mf?ras med L?roplanen f?r grundskolan, f?rskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22, 2022, s.16) som betonar vikten av samverkan mellan olika akt?rer f?r att fr?mja elevernas utveckling och l?rande.

Generellt sett tog det storskaliga miljöarbete sin början på 1970-talet. För ridsportens del startades ett klimatprojekt 2010 av flera stora branschorganisationer, med en klimatpolicy som följd året efter. Då ridsportföretags miljöarbete skiljer sig väsentligt åt mellan olika företag, syftar den här uppsatsen till att undersöka vilka drivkrafter och barriärer som kan identifieras utifrån ridsportföretagares uppfattningar kring miljöarbete. I studien har verksamheter som har, respektive saknar ett dokumenterat miljöarbete intervjuats och det empiriska materialet har analyserats med hjälp av teorier kring drivkrafter och barriärer. De slutsatser som kan dras är att främst de sociala och de marknadsbaserade drivkrafterna ligger till grund för företagens miljöarbete.

Syftet meduppsatsen var att undersöka huruvida valet av datainsamlingsmetod, i synnerhetwebbenkäter, pappersenkäter och telefonintervjuer, påverkar svaren vilkarespondenterna ger i kvantitativa IT-supportrelaterade undersökningar. Eftersomi princip alla verksamheter idag styrs av utvärderingars resultat är detviktigt att resultaten är sanningsenliga. Därför gjordes denna undersökning föratt se huruvida datainsamlingsmetoderna påverkar utvärderingars resultat iIT-supportsammanhang och i IT-sammanhang i stort. För att besvara syftet har enkvantitativ undersökning uppdelad på de tre datainsamlingsmetoderna gjorts hosVäxjö kommuns IT-supports kunder. 180 potentiella respondenter vilka nyligenvarit i kontakt med IT-supporten valdes ut och tilldelades varsindatainsamlingsmetod.

Syfte: Studiens syfte har varit att utifrån en socialpedagogisk modell bestående av fyra teman; relation, läroprocesser, genus och praktisk handling, undersöka tre verksamheter inom socialt arbete. Vidare handlar det om att försöka förstå och förklara hur de yrkesverksamma handlar och reflekterar i arbetet, utifrån den socialpedagogiska modellen.Metod: Kvalitativ metod har använts vid materialinsamlingen, bearbetningen och analysen av data, genomgående under hela forskningsprocessen. Genom fem halvt strukturerade intervjuer har det empiriska materialet samlats in. Intervjuerna har kompletterats med deltagande observationer av de yrkesverksamma i arbetet.Slutsatser: Studiens slutsatser är att de professionella arbetar utifrån den socialpedagogiska modellen när de; skapar relationer med vardaglig och informell prägel, utformar läroprocesser i syfte att främja social förändring, synliggör genusstrukturer genom reflektion och handling, samt använder aktiviteter och samarbetsövningar i organiseringen av arbetet. Resultatet visar ytterligare hur modellen formas till en socialpedagogisk spiral, utvecklad ur teori och praktik..

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskolelärare i förskolan och i förskoleklassen ser och reflekterar på sitt arbete med estetiska uttrycksformer och i vilket syfte de använder dessa i sina verksamheter. Genom tio intervjuer med förskolelärare i förskolan och i förskoleklassen har vi försökt att synliggöra deras tankar, uppfattningar och erfarenheter med arbetet med de estetiska uttrycksformerna. Litteraturen som vi har använt oss av har handlat om estetikens framväxt, estetik som begrepp, teorier och tidigare forskning som berört vårt ämne. Några slutresultat som vi har kommit fram till är att många av pedagogerna som vi har intervjuat har använt sig av estetiska uttrycksformer mer medvetet som en metod för att lära barn andra färdigheter än att utveckla de enskilda estetiska uttrycksformerna. Vi har även sett att pedagogerna i förskolan och förskoleklassen tycker olika vad gäller möjligheter och hinder i arbetet med de estetiska uttrycksformerna.