Det senaste decenniet har användandet av Internet ökat och är nu bland de mest populära formerna av kommunikation. Det har också blivit en allt mer använd metod för att köpa och sälja produkter och tjänster. Frågan är hur ett företag med hjälp av kundkunskap kan utveckla sina marknadsförings-strategier och köpprocesser för att underlätta köp för kunderna och där-igenom öka sin e-handelsförsäljning. Uppsatsens syfte är att, genom att undersöka hur respondenterna uppfattar företagets webbplats samt gör ett verkligt köp från den samma, kunna föreslå olika direktmarknadsförings-strategier som kan användas av företaget för att underlätta köpprocessen samt förbättra helhetsintrycket av webbplatsen, för kunden. För att besvara det har vi bestämt oss för två forskningsfrågor: 1: Hur kan företaget utforma sin webbplats utifrån ny kunskap om köpprocessen samt upplevelsen av webbplatsen? 2: Hur kan direktmarknadsföringsstrategier förenkla köpprocessen för kunden och samtidigt öka företagets försäljning? För att besvara dessa frågor har vi använt oss av den kvalitativa metoden och gjort djupintervjuer och observationer med kunder och potentiella kunder, samt även studerat relevant litteratur och forskningsartiklar i ämnet.

Då företagets årsredovisning inte enbart riktar sig mot det egna företaget utan också dess intressenter såsom aktieägare, långivare, investerare samt blivande investerare, är det vikigt att de ger en rättvisande bild av företagens verksamhet. IFRS 2 infördes bland annat för att företagens kostnader för optionsprogrammen skulle framgå beloppsmässigt, att informationen kring dem skulle bli mer detaljerad och att värderingen av optioner skulle göras till verkligt värde. Syftet för uppsatsen är att ta reda på om de börsnoterade företagen följer IFRS 2 och därmed hur måna företagen är om att effekterna av deras optionsprogram förstås av årsredovisningarnas läsare. Fokus för uppsatsen är att undersöka om företagen följer de upplysningskrav som anges av IFRS 2. Dessutom har uppsatsen två delfrågor där den ena handlar om det värde som företagen anger för riskfri ränta och därmed påverkar värderingen av optioner.

Rambeslutet om en europeisk arresteringsorder var ett av de f?rsta r?ttsliga EU-instrumenten p? det straffr?ttsliga omr?det som bygger p? principen om ?msesidigt erk?nnande, vilken bygger p? principen om ?msesidigt f?rtroende mellan medlemsstaterna. Principerna syftar till att uppr?tth?lla fri r?rlighet av domar och beslut och motiveras av behovet av effektivitet i samarbetet. Rambeslutet antogs ?r 2002 i syfte att utg?ra ett f?renklat system f?r ?verl?mnande av efters?kta personer mellan medlemsstater.

Denna uppsats behandlar införandet och implementeringen av IFRS/IAS reglerna i två globala företag, Scania koncern som är ett industriföretag med mycket materiella anläggningstillgångar och lite immateriella tillgångar jämfört med WSP group, som är ett konsultföretag med lite anläggningstillgångar och mycket immateriella tillgångar. Vidare redogörs för hur Scania och WSP värderar och avskriver sina materiella anläggningstillgångar enligt den nya IAS 16. I uppsatsen undersökts även om företagens finansiella rapportering enligt IAS 16 motsvarar de kvalitativa egenskaperna det vill säga; begriplighet, relevans tillförlitlighet och jämförbarhet enligt IASB:s föreställningsram.Metoden som används i undersökningen är en kvalitativ fallstudie. För att genomföra studien har författarna läst de senaste teorierna om IFRS/IAS, samt skriftliga källor om Scania och WSP. Dessutom har tre intervjuer och en mailinterjvu med nyckelpersoner inom IFRS/IAS utförts.Uppsatsen utmynnar i ett resultat som säger att införandet av IFRS /IAS inte påverkade Scanias och WSP:s räkenskaper så mycket, eftersom Sverige och England tidigare hade anpassat sina rekommendationer till IAS.

Syftet med denna studie är att undersöka och förklara vilka nya utmaningar som uppstått för revisionen i samband med fastighetsbolags övergång till K3 med avseende på förändrade redovisningsregler, revisionsprocessen samt om detta anses påverka revisorernas tillämpning av god revisionssed. Med studiens syfte som grund har denna undersökning genomförts utifrån en kvalitativ deduktiv ansats. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av en webbenkät som skickades ut till de auktoriserade revisorer som utfört revision på de fastighetsbolag som tillämpar K3. Denna information hämtades från årsredovisningar som publicerats i databasen Retriever. Det empiriska materialet har sedan analyserats tillsammans med studiens referensram som utgörs av vedertagna teorier samt tidigare forskning. Studiens resultat visade att majoriteten av de auktoriserade revisorernas förväntningar var att regelverket K3 skulle påverka revisionsprocessen innan regelverket införts. Motsatsvis visar resultatet att hälften av revisorerna ansåg att fastighetsbolagens tillämpning av K3 i efterhand inte har påverkat revisionsprocessen i stort.

Denna uppsats är en kandidatuppsats med inriktning mot externredovisning påHandelshögskolan vid Göteborgs Universitet. Författarna till denna uppsats är Philip Forsbergoch Karl Wallengren. Vi har haft Thomas Polesie, professor inom redovisning, somhandledare.Den problemformulering som ligger till grund för vår studie är på vilka grunder man tar framdet verkliga värdet på en förvaltningsfastighet och hur rättvisande detta värde är. Det finnsväldigt många olika sätt att ta fram det verkliga värdet på. Detta beror på att standarden IAS40 som behandlar förvaltningsfastigheter är väldigt bred så det är svårt för de olikafastighetsbolagen att veta exakt hur de ska gå tillväga vid värdering av sinaförvaltningsfastigheter.Syftet med vår studie är att granska de olika fastighetsbolagen som behandlas i vår uppsatsoch gå djupare in på vilka parametrar som är viktigast när dessa fastighetsbolag värderar sinaförvaltningsfastigheter till verkligt värde.De avgränsningar som har gjorts i vår studie är att vi har valt att granska tre fastighetsbolag,två börsnoterade och ett onoterat, för att kunna se likheter och olikheter för att kunna fokuseramer på respektive bolags värderingsprocess och således få en bättre inblick i hur derasvärderingsprocess ser ut.

? Mitt syfte med denna uppsats är att pröva förhärskande luftmaktsteori på ett verkligtskeende. I uppsatsen prövas därför giltigheten av John Boyds och John A. Warden III teorier påSlaget om Storbritannien. Min avsikt med detta är inte att ställa Warden mot Boyd för attdärigenom pröva vilken av teorierna som framstår som bättre än den andra, utan metoden attpröva dessa på ett verkligt skeende syftar endast till att pröva dem var för sig.

Författaren John Ajvide Lindqvist väckte stor uppmärksamhet med debutromanen Låt den rätte komma in, som när den utkom 2004 blev starkt kritikerrosad. Efter debuten har han även haft framgångar med böckerna Hanteringen av odöda (2005) och Pappersväggar (2006). Ajvide Lindqvist har placerat sig i en genre som visat sig vara av sällsynt karaktär i Sveirge, nämligen skräckgenren. I en intervju av med författaren presenterar Lina Kalmteg hans egna kommentarer om romanen Låt den rätte komma in:? Jag ville skriva en alternativ vampyrhistoria.

Bakgrund: Redovisningsprinciper gällande goodwill kräver att börslistade företag nedskrivnings prövar redovisad goodwill årligen. Prövningen ska enligt normgivarna IASB och FASB baseras på framtida ekonomisk försämring av kassaflöden. Således bör de nedskrivningar som görs i enlighet med regelverken reflekteras i framtida kassaflöden. Olikheter i regelverk mellan länder kan tillsammans med kulturella och institutionella skillnader ge upphov till att nedskrivningar av goodwill avspeglas annorlunda i framtida kassaflöden i olika länder.Syfte: Uppsatsen ämnar undersöka om nedskrivningar av goodwill utförda av amerikanska och svenska börsbolag avspeglas i förväntade framtida kassaflöden i enlighet med rådande regelverk om finansiell redovisning av goodwill. Rapporten studerar även om det finns skillnader gällande hur nedskrivningar av goodwill reflekteras i kassaflöden i företag listade i USA respektive SverigeAvgränsningar: Undersökningen fokuserar enbart på den amerikanska och svenska marknaden.

Den 19 februari 2004 presenterade IASB IFRS 2. IFRS 2 innebär att företagen skall hantera personaloptioner som en kostnad i resultaträkningen. I författningen regleras ej vilken värderingsmodell som skall användas vid värderingen av optionerna. På grund av detta kan redovisningen påverkas på olika vis beroende på vilken optionsvärderingsmodell som används av bolaget. Uppsatsens syfte är att fastställa vilka effekter olika optionsvärderingsmodeller har på bolagens värdering av personaloptioner och även beskriva vilka antaganden av indata i modellen som görs av bolagen och undersöka om dessa antaganden är teoretiskt korrekta.

Energianvändningen i en lokal redovisas idag endast som kWh per m2. I exempelvis en stor lokalsom inte producerar varken varor eller tjänster kommer energianvändningen vara låg vilket kanbetraktas som positivt. Skolor och forskningslokaler producerar tjänster och produkter vilket ärav samhällsnytta men den höga intensiteten på verksamheten brukar innebära högreenergianvändningen per m2. Målet med detta examensarbete är att kunna presentera alternativanyckeltal för energianvändning som kan appliceras på lokaler och med rapporten förse KTH ochAkademiska Hus med ett eller flera nyckeltal för bättre presentation av energianvändning i lokaler.För att kunna besvara problemformuleringen som ställts i detta examensarbete har enarbetsprocessbeskrivning utformats. Arbetsprocessen har delats upp i olika faser med ett antaldelmål som specificerats.

Alla arbetsgivare har enligt lag ett huvudansvar för arbetsmiljön. Arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att arbetstagaren inte utsätts för ohälsa och olycksfall i arbetet. Ledningssystem för arbetsmiljö är en lagstadgad skyldighet för alla som bedriver någon form av verksamhet. Vattenfall AB Vattenkraft är sedan år 2001 certifierat enligt AFS 2001:1, Arbetsmiljöverkets föreskrift om systematiskt arbetsmiljöarbete. Som ägare av flertalet större dammar har Vattenkraftkoncernen efter nya krav och riktlinjer kring dammsäkerhet fattat ett beslut angående förstärkningsåtgärder på dammar med allvarliga brottskonsekvenser.

Bakgrund- och problembeskrivning: Enligt IAS 36 skall immateriella tillgångarinklusive goodwill årligen nedskrivningsprövas för att återspegla verkligt ekonomisktvärde. Goodwillnedskrivningar har varit begränsade de senaste åren. Finanskrisenpåverkade den finansiella marknaden världen över och gjorde att världsekonominhamnade i kris. Detta borde ha lett till att en goodwillnedskrivning skulle vara aktuell.Trots lågkonjunkturen de senaste åren har det inte gjorts påtagligagoodwillnedskrivningar och man kan ställa sig frågan om företagens goodwillpostverkligen avspeglar det verkliga ekonomiska värdet?Syfte: Syftet med vår uppsats är att undersöka vilken effekt lågkonjunkturen har haftpå goodwillnedskrivningar för börsnoterade företag inom industri- ochtelecombranschen på Nasdaq OMX Stockholm 30.

Vatten är inte en vanlig vara och bör därför inte heller betraktas som en sådan. Dess avgörande egenskaper och svåra hantering gör att kraven på välfungerande institutioner är stora, men gör också den ekonomiska analysen mer komplicerad. Traditionella, ekonomiska lösningar på externaliteter och effektivitetsproblem går inte alltid att ena med de rättvise- och moralaspekter som uppkommer när det handlar om ett mänskligt basbehov. Den här uppsatsen redogör för den institutionella problematik som uppkommer vid vattenhantering i urbana områden. För att sätta problematiken i ett verkligt sammanhang, används Mexiko City som fallstudie och därefter undersöks huruvida den mexikanska staten kan anses ha lyckats med stadens vattenhantering eller inte.

I detta arbete har fångdammar vid Vittjärv och Näs kraftstationer studerats, främst med avseende på hur ansvar har fördelats och hur frågor och problem har hanterats i projekten. Som bakgrund ingår dels ett avsnitt om hur fångdammar kan utformas och byggas och dels ett avsnitt som tar upp vilka lagar och regler som gäller för fångdammar. De generella aspekter som tas upp i dessa avsnitt har sedan beaktats när erfarenheterna från projekten i Vittjärv och Näs har utvärderats. När en fångdamm ska byggas kan beställaren välja två huvudalternativ. Antingen överlåter man hela fångdammen, inklusive dimensionering, på entreprenören eller så står man själv för konstruktionen och anlitar entreprenören endast för att utföra själva byggnadsarbetet.