Titel: Införandet av K3-regelverket - vad anser de större fastighetsföretagen?        Nivå: Magisteruppsats i ämnet företagsekonomi; inriktning redovisningFörfattare: Pär Carlsson och Dennis Gyllner             Handledare: Arne FagerströmExaminator: Stig SörlingDatum: 2013 - juniSyfte: Denna studie har flera delsyften. Det första är att utreda och beskriva vad de, i studien ingående, större onoterade fastighetsföretagen anser om införandet av det nya redovisningsregelverket K3 innan det träder i kraft år 2014.Det andra delsyftet är att undersöka om företagens inställning till införandet av kravet gällande upplysning om verkligt värde på förvaltningsfastigheter och komponentavskrivning har någon påverkan på inställningen till införandet av K3.Vidare har undersökts om det är möjligt att urskilja något samband mellan tänkbara bakomliggande faktorer såsom kostnad, tidsåtgång eller kompetens och företagens inställning till införandet av upplysning om verkligt värde på förvaltningsfastigheter och komponentavskrivning.Slutligen har undersökts om det finns någon skillnad i åsikter kring studiens forskningsfrågor mellan de allmännyttiga och privatägda fastighetsföretag som ingår i studiens urval.Metod: Studien har en deduktiv ansats och är av deskriptiv karaktär. Den teoretiska referensramen är uppbyggd av sekundärdata som huvudsakligen består av forskningsartiklar, facklitteratur samt facktidningsartiklar. Den teoretiska utgångspunkten är positive accounting theory, teori kring principbaserad kontra regelbaserad redovisning, samt teori om förändringsprocesser.

Den 1 januari 2005 trädde en ny redovisningsstandard ikraft som gäller inom EU för alla noterade bolag. De nya reglerna är influerade av den anglosaxiska redovisningstraditionen och har rättvisande bild som ett övergripande rättesnöre. För ett kontinentalt land som Sverige innebär detta en utmaning då landet varit präglat av ett mer legalistiskt synsätt företrätt av försiktighetsprincipen. Det nya synsättet öppnar för friare och mer subjektiva bedömningar och använder sig i större utsträckning av marknadsvärderingar. Förändringen har effekter på kvaliteten i redovisningen.

I och med internationalisering av redovisningsregler har vi fått nya standarder för redovisning för noterade bolag. En av dessa nya standarder är IAS 38 som behandlar värdering av immateriella tillgångar. Denna standard innebär att vi fått ett nytt sätt att redovisa tillgångarna, detta är till ett verkligt värde. När värdering sker av immateriella tillgångar finns det många saker som kan påverka värderingen detta kan till exempel vara vilken syn den person som värderar har på begreppen rättvisande bild och god redovisningssed. All redovisning ska följa god redovisningssed men i och med nya EU standarder ska även en rättvisande bild uppnås.

I denna uppsats undersöks katalogtexter producerade eller reproducerade av Moderna Museet i Stockholm om Pablo Picasso och Marcel Duchamp. Texterna undersöks, med utgångspunkt i museets egna påstående att konstnärerna ofta utmålas som varandras motsatser, ur ett narratologiskt perspektiv. Förekomsten av argumenterande passager, performativa yttranden, textagentens positionering samt värdering av konstnärskapen undersöks och en jämförelse görs mellan katalogerna och de två konstnärskapen. Undersökningen syftar till att ge en ingång till en förståelse för hur katalogtexter genom en aktiv narration skapar en normerande bild av konstnärskap..

Bakgrund: Efter införandet av IAS 40 ska nu fastighetsbolagen värdera sina fastigheter till verkligt värde och visa de i sina årsredovisningar. Detta kan ge ett antal problem om inte företagen kan ta till sig nya regler i praktiken. Justeringarna som företagen blir tvungna att göra kommer att påverka deras eget kapital, resultaträkning och balansräkning. Några företag kommer att få stora justeringar och andra mindre.Syfte: Huvudsyftet med uppsatsen är att analysera vilka effekter redovisningsstandarden IAS 40 får på de svenska fastighetsbolagens årsredovisningar. Ett del syfte är att visa vad skillnaderna i redovisningen beror på.Metod: Vi använder oss av både kvantitativ och kvalitativ forskningsmetodik.

Syftet med uppsatsen har varit att redogöra för det nya systemet för värdering och beskattning av derivatinstrument. Sammanfattningsvis utgör innehavda instrument vid yrkesmässig verksamhet lagertillgångar, och får då tas upp till sitt verkliga värde eller det samlade anskaffningsvärdet. Vid icke yrkesmässig verksamhet skall i allmänhet reglerna i inkomstslaget kapital tillämpas. Gränsdragningen mellan yrkesmässig respektive icke yrkesmässig måste bedömas efter omständigheterna i det enskilda fallet. Vad avser de nya reglerna om värdering av derivatinstrument som skatterättsligt klassificeras som lagertillgång till verkligt värde så ser jag inte att de kommer att få särskilt stort genomslag, i vart fall inte under de närmaste åren.

Syftet med detta examensarbete var att underso?ka MEMS och elektretmikrofoner fo?r att finna vilken typ som la?mpar sig ba?st fo?r fo?retaget Comfort Audio AB och deras ho?rselhja?lpmedelsprodukter. Uto?ver detta underso?ktes mo?jligheter att kontrollera upptagningskarakteristik med hja?lp av en teknik vid namn end-fire.Resultaten har erha?llits genom att underso?ka ett antal elektroakustiska egenskaper hos olika mikrofoner, som sedan har ja?mfo?rts med respektive tillverkares tekniska specifikationer. Upptagningskarakteristiken har underso?kts genom konstruktion av en mikrofonuppsa?ttning da?r den summerade signalen underso?kts.

Syftet är att undersöka hur företagen påverkas av de förändringar som konverteringen till IAS 39 medför, avseende värdering till verkligt värde. För att uppnå syftet med uppsatsen använder vi oss utav ett induktivt tillvägagångssätt med deskriptivt syfte och en kvalitativ undersökning. Av alla de redovisningsstandarder som IASB utfärdar antas IAS 39 vara den mest komplexa och omdiskuterade standard för noterade koncernbolag att tillämpa från och med den 1 januari 2005. Att tillämpa IAS 39 kommer att medföra stora förändringar för företagen jämfört med den svenska redovisningsregleringen. Den empiriska undersökningen består av följande två delstudier; dels den offentliga debatten där material insamlats genom såväl litteratur som artiklar, dels intervjuer genomförda med tre icke-finansiella företag, tre finansiella företag samt tre revisionsbyråer.

Bakgrund och problem: Bostadsbubblan i USA sprack hösten 2008 vilket gav banksektornstora problem med finansieringen. Detta spreds globalt och till slut märkte även Sverige och dessföretag av krisen då bankerna fick problem med likviditeten. Verkligt värde värderingen harersatt värdering till anskaffningsvärde vilket har mött en del kritik då det anses atttillförlitligheten och jämförbarheten försvagats, framförallt i dåliga tider. Även revisorns roll igranskningen av värderingen har ifrågasatts efter krisen.Till följd av bostadsbubblan i USA som sprack hösten 2008 fick banksektorn stora problem medfinansieringen och detta spreds vidare globalt, till slut märkte även Sverige och dess företag avkrisen. Verkligt värde värdering har mött en del kritik då många påpekar att tillförlitlighetenförsvagas, framförallt vid dåliga tider.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om finanskrisen har gett någon effekt pårevisorns fokus i granskningen inom fastighetsbranschen.

 Problem: Dagens höga frekvens av gränsöverskridande handel kräver homogena regelverk inom många olika områden, även inom redovisning. I arbetet med att försöka harmonisera medlemsländernas redovisningsprinciper beslutade Europarådet att alla börsnoterade företag inom Europeiska Unionen från den 1 januari 2005 skall följa IASB: s regelverk, IAS/IFRS, vid upprättandet av koncernredovisningen. Motiven bakom beslutet var att för-söka erhålla en ökad transparens av information och att öka jämförbarheten mellan företag inom unionen, vilket i sig skulle underlätta för investerare och verka för en välfungerande kapitalmarknad. En av skillnaderna med att tillämpa IAS/IFRS istället för de svenska reglerna som blir väldigt tydlig för fastighetsbolagen är att förvaltningsfastigheter ska värderas antingen till verkligt värde enligt IAS 40 alternativt anskaffningsvärde minus komponentav-skrivningar. I det svenska regelverket ska redovisning ske till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar enligt RR 24.

AbstractMaster thesis of one year in Business Administration, Swedish Business School at Örebro university,Marketing, HT 2011.Authors: Grunér, Linus and Malm, Ludwig Tutor:Pia Lindell Title:Brand building and creating relationships ? A study of a small business in the B2B market Keywords:Brand building, business relationships, SME, B2B. Problem:How does a small business in the B2B market work with brand building and creating relationships? What critical factors can be identified regarding the process of relationship-building and brand building within the context of a small business in the B2B market? Research objective:The purpose of this study is to use existing research to create understanding for how a company in the B2B market is working with relationship-building and brand building. The study also aims to identify any critical factors concerning the process of relationship-building and brand building.

När IAS 40 infördes den första januari 2005, för börsnoterade bolag, fördes diskussioner i samband med införandet. Diskussionerna handlade om huruvida alla företag skulle redovisa till verkligt värde eller anskaffningsvärde och hur rättvisande årsredovisningarna skulle vara i jämförelse med tidigare. Om företag tillämpar olika varianter av värderingsalternativ, kan inte harmonisering av redovisning ske. Uppsatsens undersökningsfrågor är: ? Vilka problem har fastighetsbolagen upplevt vid införandet av standarden IAS 40? ? Vad för påverkan har användningen av verkligt värde haft på fastighetsförvaltnings eget kapital och vinst? ? Värderas bolaget internt eller externt av kvalificerade fastighetsvärderare vad gäller deras fastighetsbestånd? ? Hur uppfattar fastighetsbolagen harmonisering av redovisningsprinciper? Syftet med uppsatsen är att redogöra för vad övergången från RR 24 till IAS 40 har inneburit för fastighetsbolagen och deras värdering av förvaltningsfastigheter.

Harmonisering av redovisningsprinciper mellan länder inom EU har försökt uppnås under lång tid och från och med 2005 har det blivit obligatoriskt för noterade företag inom EU att tillämpa IFRS och IAS vid årsbokslut. En av IAS standarder är IAS 40 ? Förvaltningsfastigheter där företag som innehar förvaltningsfastigheter kan välja att värdera sina fastigheter antingen enligt anskaffningsvärdemetoden eller verkligtvärdemetoden. Dock väljer de flesta företag att följa IFRS rekommendation, att värdera till verkligt värde.När företag väljer att värdera enligt verkligtvärdemetoden kan värdering ske antingen internt inom företaget eller externt med hjälp av externa värderingsmän.Syftet med vår studie är att undersöka hur svenska och brittiska företag värderar sina förvaltningsfastigheter (internt/externt) och om det råder harmonisering mellan länderna och varför de valt att värdera som de gör.Vår studie innefattar 15 svenska företag och 48 brittiska företag som är noterade på respektive börs och redovisar förvaltningsfastigheter i sin årsredovisning.Vi har valt att använda oss utav en metodkombination av både kvantitativa och kvalitativa metoder för att kunna uppfylla vårt syfte.Undersökningen visade att de svenska och brittiska företagen föredrar olika värderingsmetoder när de värderar förvaltningsfastigheter. I Storbritannien var det tydligt att den externa metoden föredras medan i Sverige var både metoderna populära.

Background: Within real estate companies assets according to IFRS/ IAS 40 should be valued at fair value, to compare with previous valuation criteria according to which real estate should valued at cost. Two models can be used within IAS 40, these are value at cost and fair value. When valued at cost the real estate value in the balance sheet should be specified at cost. The method chosen by the company should be used for all real estate within the company except for the premises used by the company. Purpose: The purpose of the study is to analyse and evaluate how real estate companies experienced the problems that arose when converting to IAS 40, and to analyse the effects on the companies key ratios as a result of the change of accounting method.

Syfte: Vi vill undersöka om de noterade fastighetsbolagen har redovisat till verkligt värde alternativt till anskaffningsvärde minus komponentavskrivningar. Syftet med uppsatsen är vidare att undersöka vilka fördelar respektive nackdelar olika aktörer i branschen ser med införandet av IAS 40. Utförandet av fastighetsbeståndens värdering, internt alternativt externt, samt fördelarna respektive nackdelarna med de båda blir uppsatsens forskningsobjekt. Metod: Genom en fallstudie i två fastighetsbolag skall vi med hjälp av två intervjuer med revisorer samt två intervjuer med fastighetsvärderare och en intervju med en aktieanalytiker kartlägga fördelarna respektive nackdelarna med IAS 40. Vi arbetar utifrån insamlandet av primär data.