Denna studie undersöker hur begravningsbyrån Fonus valde att bemöta en kritisk artikel, publicerad i Aftonbladet, med ett pressmeddelande som lades upp på den egna hemsidan. Uppsatsen undersöker först vilka retoriska verktyg som har använts i skapandet av detta meddelande, och sett från Benoits teori om Image Repair, vilka strategier som använts och hur användningen av dessa har sett ut.Därefter söker studien att praktiskt undersöka detta budskap genom att låta en utvald grupp respondenter ta del av materialet samtidigt som de i personliga intervjuer får svara på frågor om det de läst. Här utsätts respondenterna först för negativa påståenden riktade mot Fonus för att färga deras åsikt om företaget innan de får ta del av pressmeddelandet. Syftet är att undersöka om Fonus textbaserade kriskommunikation kan påverka respondenterna och deras attityd mot företaget i en positiv riktning.Undersökningens slutsats är att ett budskap som utformats med en väl balanserad retorik och ett väl avvägt bruk av Benoits strategier, utgör ett fruktbart sätt att påverka mottagaren i den önskade riktningen..

Beslutsfattandet är en av de viktigaste aktiviteterna för människan. Att fatta beslut i naturliga, komplexa, dynamiska och stressiga miljöer där målen är skiftande kan vara problematiskt. Ett forskningsparadigm som ligger nära till hands för sådana situationer är Naturalistic Decision Making (NDM). Inom NDM talas det om eventuella sätt att stödja beslutsfattaren. Ett sätt att göra det är genom att konstruera beslutsstödsystem.

Outsourcing verkar ofta inte leva upp till de resultat som förväntas. Det förefaller som om sourcingbeslut oftast har sin utgångspunkt i bristfälliga underlag baserade på kortsiktiga motiv samt att de ofta är oplanerade och improviserade. Detta kan leda till att viktiga faktorer, som kan medföra långsiktiga konsekvenser, inte beaktas i de beslutsunderlag som tas fram.Syftet är att ta fram en strukturerad beslutsprocess som leder fram till ett väl avvägt sourcingbeslut och att praktiskt tillämpa denna på Husqvarna AB.Metod som använts är en fallstudie som innehåller en teoretisk djupstudie som utmynnar i den teoretiska referensramen. Vidare har en empirisk studie genomförts på Husqvarna AB där ett verkligt fall studeras, analyseras och utvärderas.Beslutsprocessen är baserad på den teoretiska referensramen och är strukturerad som ett antal aktiviteter. Varje aktivitet innehåller i sin tur ett antal frågor som bör besvaras för att på så vis säkerställa ett väl avvägt sourcingbeslut.

Syftet med arbetet är att visa vilka fördelar respektive nackdelar ett heltäckande DNA-register skulle kunna innebära. Dagens lagstiftning innebär att DNA-prov får tas på alla som är skäligen misstänkta för brott, även om det inte är nödvändigt för utredningen av brottet. Lagändringen innebär dessutom att DNA-prov även skall få tas på personer som inte är skäligen misstänkta för brott om syftet är att underlätta identifiering vid utredning av ett brott som kan leda till fängelse. Ett heltäckande register skulle innebära att polisen inte skulle behöva ta DNA-prov av misstänkta utan direkt kunna jämföra spår från en brottsplats mot det heltäckande registret. Av det material som vi har tagit del av under arbetets gång har de som varit negativt inställda till ett heltäckande register förutspått att det skulle vara ett hot mot vår integritet genom att genetiska egenskaper lagras.

Varje dag kör ungefär 15 000 fordonsförare omkring på våra vägar påverkade av alkohol och varje år omkommer cirka 100-150 människor i trafiken i alkohol- och drogrelaterade olyckor. Under 2008 rapporterades 31 200 rattfylleribrott och för att effektivisera den brottsbekämpande verksamheten mot rattfylleribrott har Tullverket och Kustbevakningen sedan den 1 juli 2008 givits rättsliga befogenheter att ingripa mot rattfylleribrott. Uppsatsens syfte är att studera vad den nya lagstiftningen innebär för Tullverket och Kustbevakningen samt hur deras utökade befogenheter påverkar polisens arbete mot rattfylleribrott. Fyra kunniga och insatta personer från Tullverket, Kustbevakningen, Polisen och Polisförbundet har intervjuats till uppsatsen. Av intervjuerna framkom att den nya lagstiftningen kommer att underlätta och effektivisera arbetet för både Tullverket, Kustbevakningen och Polisen.

Denna rapport behandlar det examensarbete som har utförts hos företaget i4sense AB. Projektet syftade till att ta fram en prototyp på en ny typ av portabel 72? multitouchlösning som bygger på bakprojektionsteknik. Denna produkt är främst avsedd för bruk vid mässor och event. Prototypen ska vara estetiskt tilltalande, kostnadseffektiv, enkel att montera och lätt att frakta.

SammanfattningI detta examensarbete har jag undersökt hur medielärare bedömer enskilda elever vid grupparbete. Detta har jag gjort för att få mer kunskap om bedömning, eftersom det är så komplext. Jag har utgått ifrån en fenomenografisk ansats, då jag har undersökt hur både lärare och elever upplever bedömningen. Fenomenografi kommer från ordet fenomen i betydelsen ?som det visar sig? och undersöker hur människor erfar aspekter av verkligheten.

Uppdraget var att undersöka huruvida det är möjligt att införa fasta flyttider efter slutmontering på Volvo Bussar AB. Undersökningar i verksamheten har visat på att det finns stora kvalitets- och materialbrister som hindrar verkligt effektiva flöden. Examensarbetet resulterade i två tekniska förslag, med utgångspunkt i två olika scenarion. Det första förslaget är att verksamheten ligger kvar i de lokaler de idag förfogar över, men fasta flyttider införs. Det andra förslaget är att stegen efter slutmontering flyttas ihop med de aktiviteter som ligger före slutmonteringen.

Samhället och förskolan utvecklas ständigt ? idag går allt fler flerspråkiga barn på förskolan och det blir därför av betydelse att uppmärksamma flerspråkiga barns språklärande. Syftet med den här studien är att undersöka vad som kännetecknar de språkliga handlingarna hos de flerspråkiga barnen i samspel med andra barn och förskollärare i leken. Frågeställningarna är:- Vilka språkliga handlingar tar de flerspråkiga barnen i bruk i leken?- Vilka av dessa handlingar kan härledas till språklärande?Vår studie tar sin ansats i det sociokulturella perspektivet.

Nätverk är en platt arbetsorganisation som nyttjas alltmer frekvent. I Skåne startades nätverk för Hälsofrämjande skola/skolutveckling 2000, vars syfte var att få igång, stödja och utveckla grundskolornas hälsofrämjande processer. Kontaktpersoner utsågs, med ansvar att driva frågorna i deras respektive kommun. Det centrala i konceptet är att det hälsofrämjande arbetet skall fördelas över hela läroverk, inte enbart angå ett fåtal engagerade individer. Skolledare/rektor och en koordinator framställs i bakgrunden som nyckelpersoner för att möjliggöra denna process genom deras befogenheter respektive överblick och relationer till de involverade.

Syftet med denna studie är att kartlägga hur Skånes 33 kommuner har implementerat de nationella målområdena för folkhälsa. Studien har genomförts som en enkätundersökning samt intervjuer med folkhälsosamordnare i ett urval av dessa kommuner. Resultaten i studien visar att prioriteringen av målområdena primärt ligger på strukturella faktorer. Dock är målområde 11 (Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande) det målområde som är högst prioriterat i Skåne. Kartläggningen visar att 18 av Skånes kommuner har en anställd folkhälsosamordnare. Resultatet visar att 17 av Skånes kommuner har en verksamhetsplan/folkhälsoplan, varav 14 av dessa kommuner har en anställd folkhälsosamordnare. Större delen av dessa har även implementerat de nationella målområdena för folkhälsa i kommunens folkhälsoplan.

Syftet med denna uppsats är att utreda och analysera huruvida det nuvarande nära sambandet mellan redovisning och beskattning kan fortsätta att existera om internationella redovisningsprinciper införlivas i svensk rätt. Vidare kommer olika skatte- och civilrättsliga förslag att analyseras utifrån ett statligt och företagsekonomiskt perspektiv. Våra empiriska studier utgår till stor del utifrån redan befintlig litteratur i ämnet och vår övergripande ansats är därmed deduktiv. Då våra problemformuleringar, och på dem förväntade svar, är väldigt komplexa, så har vi valt ett kvalitativt angreppssätt med personliga intervjuer som metod för insamling av empiri. Vår teoretiska referensram består av principer, lagar, normer och modeller som på något sätt behandlar sambandet mellan redovisning och beskattning.

I takt med att Försvarsmakten ökar sitt internationella engagemang ökar också riskerna för att svensk personal ska bli isolerad, tillfångatagen eller kidnappad. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om svensk undsättningsförmåga är tillräcklig för de insatser som Försvarsmakten genomför internationellt.Det kan konstateras att flera faktorer bidrar till ett behov av en undsättningsförmåga. Försvarsmakten har en moralisk skyldighet mot sin personal att göra allt för att se till att de kommer hem ifall något skulle hända dem. Försvarsmakten har heller inte råd att få personal kidnappad då det genom media och hemmaopinion kan ge ett högt tryck på politiker vilket i sin tur kan leda till att Försvarsmakten tvingas dra sig ur en insats. Förvarsmakten måste även kunna ansvara för sig själv och inte förlita sig på att en annan nation ska lösa problemet när situationen inte kan hanteras.

Examensarbetet har utförts på Stora Enso Nymölla Bruk AB. Det har utförts med frågeställningen: Går det att köra utskottsupplösarna effektivare med avseende på elenergiförbrukning? Anledning till denna frågeställning är att användningen av upplösarna minskat på grund av omstruktureringar i företaget. Detta resulterar i att upplösare körs i onödan, särskilt under nattskift. Effektanvändningen av rullmaskin fyras upplösare (RM4:s upplösare), och utskottsupplösaren efter den nu borttagna bestrykningsmaskinen (BM:s utskottsupplösare) har mätts.

På Brokks maskiner sitter det idag ett mekaniskt redskapsfäste. Redskapsfästet spänns fast i en adapterplatta med hjälp av en kil som slås in med en kraftig hammare. Det är sedan på adapterplattan som redskapet fästs. På grund av det extra arbetet som måste utföras för att säkra att redskapet sitter fast samt den ökade risken för personskador när kilen ska slås in som Brokk nu vill byta ut det mekaniska redskapsfästet mot ett hydrauliskt eller elektriskt redskapsfäste. Några krav som ställs på den nya lösningen är att den ska ha en säker låsning, styras hydrauliskt eller med el, bör vara fullt utbytbar mot det nuvarande redskapsfästet samt bör bestå av en robust konstruktion.