Denna uppsats är allmän och offentlig handling.Författaren har upphovsrätten och uppsatsen får inteBegagnas annat än för enskilt bruk utan författarens tillstånd..

Bakgrund och problem: Det finns en klar tendens, särskilt genom harmoniseringen av redovisningen, mot en mer kapitalmarknadsinriktad redovisning. Frågan blir då hur företagen går tillväga när de värderar sina tillgångar till ett marknadsvärde och hur stor precisionen i värderingen är.Syfte: Syftet med uppsatsen är att göra en fallstudie av ett antal företags värdering av förvaltningsfastigheter samt att hålla en diskussion kring valda lösningar vid värderingen.Avgränsningar: Studien är inriktad på den svenska marknaden. Endast företag med kontor i Göteborg träffats då det har ansetts vara av stor vikt att få en god kontakt med respondenterna.Metod: En kvalitativ metod har använts där djupintervjuer gjorts med tre fastighetsbolag samt en framstående akademiker på området. Intervjuernas syfte har varit att hålla en diskussion och få en djupare förståelse kring fastighetsvärdering och fastighetsmarknaden.Resultat och slutsatser: Fastighetsbolagen använder uteslutande en värderingsmetod som bygger på en kassaflödesmodell på grund av svårigheterna med ortprismetoder. Vi fann att kassaflödesmodeller inte nödvändigtvis speglar ett marknadsvärde utan snarare ett nuvärde av en investering.

Bakgrund och problemEn nyhet med de standarder som infördes i samband med IFRS är hur värdering av förvaltningsfastigheter ska gå till. Tidigare redovisades dessa utifrån anskaffningsvärde medan företag efter införandet av IFRS nu även kan välja att redovisa sina förvaltningsfastigheter till verkligt värde enligt IAS 40. Då företag väljer att värdera sina förvaltningsfastigheter till verkligt värde ger detta upphov till realiserade och orealiserade värdeförändringar, vilka ska redovisas över resultaträkningen. Problematiken med detta ligger i att årets resultat påverkas av värdeförändringar som är av en ren redovisningsteknisk natur vilka även är tillåtna att dela ut enligt IFRS. Ett potentiellt problem författarna ser är därför att företag väljer att dela ut orealiserade vinster vilket kan upplevas som mycket riskabelt på lång sikt.

Arbetet handlar om en mätare som heter Water Content Monitor WCM411. Det är en fukthaltsmätare som används i det här arbetet för att mäta den verkliga fukthalten i råbentonit. Den är tillverkad i Finland med ganska ny teknik. Den bygger på infraröd mätteknik och är helt beröringsfri.Syftet med det här arbetet är kunna mäta fukthalten i råbentoniten på ett tillförlitligt sätt i det nya verket som ska byggas i Sandskär. Fukthalten ska kunna styra temperaturen och mängden på torkluften till bentoniten.Utrustningen behöver kalibreras innan den tas i bruk.

Syftet är att undersöka om regelverket enligt IFRS har påverkat koncernernas resultat. Vidare undersöker vi om dessa regler i samband med nya regler i ABL påverkat moderföretagens utdelningsbara medel, faktiska utdelning eller utdelningspolicy.Arbetet har en positivistisk prägel och utformningen är deskriptiv. Vi har en deduktiv ansats. Vi har genomfört en kvalitativ studie med öppna, semistrukturerade intervjuer med åtta företag och två revisionsbyråer. Samtliga av oss valda företag följer de internationella reglerna.

I den här uppsatsen presenteras en undersökning om bruket av även fast som bisatsinledare iskrift. Syftet med undersökningen är att ta reda på om bruket av bisatsinledaren även fast harbörjat sprida sig från informella texter till mer formella texter. Syftet är också att undersökahållbarheten i ett antagande som förts fram av språkvårdare att fast i även fast uttrycker någotsäkert och verkligt i förhållande till om i även om som uttrycker något osäkert och osannolikt.Metoden består av sökningar i olika databaserade textkorpusar, lucktest till elever i årskurs 9och enkäter till eleverna och deras svensklärare om attityder till även fast i skrift.Resultatet av korpussökningarna visar att även fast verkar ha ökat över tid i vissaskriftsammanhang som i elevers skoltexter och i bloggtexter. Resultatet från elevernaslucktest kan dock varken sägas stödja eller förkasta antagandet att även fast uttrycker någotsäkert och verkligt och även om något osäkert och osannolikt. Däremot visar elevernasattityder till även fast i skrift de problem som den officiella språkvården måste ta ställning tillvid språkförändringar.

The ongoing harmonization process aims to incorporate IFRS regulations into the Swedish accounting. As a consequence investment property?s starting from 2005 may be valued using the fair value method, in accordance to IAS 40. This involves major changes for listed property enterprises that from now on can value a large extent of their assets to fair value. All parties don?t appreciate this progress, opponents to fair value have expressed great concern that fair value don?t work in practice.

I den här uppsatsen presenteras en undersökning om bruket av även fast som bisatsinledare iskrift. Syftet med undersökningen är att ta reda på om bruket av bisatsinledaren även fast harbörjat sprida sig från informella texter till mer formella texter. Syftet är också att undersökahållbarheten i ett antagande som förts fram av språkvårdare att fast i även fast uttrycker någotsäkert och verkligt i förhållande till om i även om som uttrycker något osäkert och osannolikt.Metoden består av sökningar i olika databaserade textkorpusar, lucktest till elever i årskurs 9och enkäter till eleverna och deras svensklärare om attityder till även fast i skrift.Resultatet av korpussökningarna visar att även fast verkar ha ökat över tid i vissaskriftsammanhang som i elevers skoltexter och i bloggtexter. Resultatet från elevernaslucktest kan dock varken sägas stödja eller förkasta antagandet att även fast uttrycker någotsäkert och verkligt och även om något osäkert och osannolikt. Däremot visar elevernasattityder till även fast i skrift de problem som den officiella språkvården måste ta ställning tillvid språkförändringar.

K3-regelverket har ännu inte införts. Det finns därför många frågor kring regelverket, framförallt inom fastighetsbranschen. Två av de största förändringarna i och med K3-regelverket är kraven på komponentavskrivning och upplysning om verkligt värde för förvaltningsfastigheter. Syftet med denna uppsats är att erhålla insikt i och förståelse om hur fastighetsbolag som skall tillämpa K3-regelverket, ser på detta regelverk och hur de tror att de kommer att påverkas av det i samband med införandet av detta.I studien används en induktiv ansats. Det är ett relativt komplext problem som undersöks, och därför används en kvalitativ undersökningsmetodik genom personliga intervjuer.

Införande av webbaserad självbetjäning i organisationer anses vara till nytta för både organisationen och dess kunder. Genom att använda kanalen Internet är det möjligt att tillhandahålla den webbaserade självbetjäningen. Med denna undersökning har vi velat visa hur organisationer kan uppnå önskade effekter i användarnas arbetsuppgifter när webbaserad självbetjäning införs och används. Detta har vi gjort genom att ta reda på vilka förväntningar organisationerna haft på införandet samt att ta reda på vilka förändringar som uppstått efter införandet. För att ta reda på förväntningar och förändringar som uppstått vid införandet, har vi valt att undersöka organisationernas planering och på vilket sätt tjänsten påverkat organisationens arbetssätt efter införandet.

Bakgrund och problemdiskussion: Från och med år 2005 har standarden IAS 40Förvaltningsfastigheter börjat tillämpas av svenska noterade bolag. Förändringen innebar attdet gick att välja att värdera förvaltningsfastigheterna till verkligt värde istället för tillanskaffningsvärde som tidigare. Värdering till verkligt värde innebär en redovisning som i högutsträckning bygger på antaganden och bedömningar om framtiden. Den stora skillnaden är attförvaltningsfastigheternas värde regelbundet bedöms utifrån villkoren på marknaden, vilketinnebär att värdeförändringar som uppstår skall redovisas både över balans- ochresultaträkningen. Debatten har handlat bland annat om hur tillförlitliga värderingsmetodernaär och hur detta påverkar jämförbarheten mellan företagen.

Alla börsnoterade företag inom den Europeiska Unionen måste sedan år 2005 följa den gemensamma redovisningsstandarden IFRS vid upprättande av företagets finansiella rapporter. Problem uppstår om dessa företag följer reglerna i IFRS i olika grad vilket innebär att den finansiella informationen som lämnas inte är fullständig. För en investerare innebär detta att det kan vara svårt att kontrollera hur beräkningar och bedömningar utförts om inte all information som ska finnas med är inkluderad. Tidigare studier visar att det finns en skillnad i hur mycket information som generellt lämnas i upplysningar i noterna till de finansiella rapporterna mellan länder, och att skiljaktigheten beror på bland annat kulturella skillnader. Tidigare forskning har endast undersökt upplysningar i stort och ej fokuserat på specifika områden som är svårtolkade i IFRS.

 Dagens ekonomi är i mycket större utsträckning än tidigare inriktad mot tjänst och kunskapsintensiva organisationer, vilket har lett till en genomgripande strukturell förändring, det immateriella kapitalet är på väg att konkurrera ut de fysiska kapitalen. Därför är det viktigt att synliggöra denna förändring och anpassa redovisningen för att kunna skapa väl fungerade arbetsmetoder för företagen. Målet med redovisning är att redovisningen skall ge en rättvisande bild av företagets finansiella ställning. Vilka tillgångar som skall redovisas i balansräkningen för att ge en så rättvisande bild som möjligt är en svår fråga.Ett företags tillgångar kan vara både materiella och immateriella. Kraven för att få aktivera en utgift som en immateriell tillgång i balansräkningen är hårda.

I framtiden kommer multiplexad detektion att spela en central roll inom kliniskt bruk. Detta för att utvecklingen av riktad molekylär medicin är på uppgång och kräver studier av interaktioner mellan makromolekyler. Inom forskning används fluorescensmikroskopi för multiplexad detektion men inom kliniskt bruk föredras det att studera preparat med ljusfältsmikroskopi. Dagens problem med ljusfältsmikroskopi ligger i att det är svårt att detektera flera olika markörer samtidigt, multiplexning. Olink har lämnat en förfrågan på en ny testbar metod för multiplexad ljusfältsavläsning (bilaga 3).Bland dagens metoder för multiplexad analys har NuanceTM som baseras på liquid crystal tunable filter (LCTF) och SpectraLamp som baseras på agile spectral light source (ASLS) studerats och utvärderats.

Kartläggning av de inställningar som finns hos förvaltningsfastighetsföretag med anledning av införandet av IAS 40 samt praxis. Intervjuade företag: Brinonva, Castellum, Heba, Kungsleden och Akelius..