Påverkas ett bostadsområdes trafikmiljö av hur det planerats? Det är frågan som ligger till grund för detta examensarbete. Arbetet har avgränsats till att endast behandla bostadsområdets trafikmiljö utifrån trafiksäkerhet och trygghet. För att besvara syftet har fyra bostadsområden i Luleå kommun undersökts och jämförts. De fyra områdena är Gamla Notviken, Hertsö Kullar, Lerbäcken och Lulsundet.

Under upplysningstiden tog den systematiska undervisningen av dövstumma fart. Detta väckte uppmärksamhet och många av deras lärare i både Frankrike och Tyskland blev kända och hyllade för sina prestationer. Dessutom blev den dövstumme ett alltmer vanligt inslag i filosofisk och pedagogisk debatt. Man ställde sig frågor vad de dövstumma kunde lära sig, vilka kunskaper de besatt utan utbildning och man debatterade flitigt vilken undervisningsmetod som var den bästa.    Dessutom dök de dövstumma upp i mer utpräglat filosofiskt tänkande.

Tekniken inom datortomografin har utvecklats explosionsartat främst det senaste decenniet från att år 1993 erhålla 2 samtidiga snitt per rotation runt patienten, till år 2008 erhålla 64 samtidiga snitt per rotation. Utvecklingens största utmaning har varit att begränsa stråldosen till patienten så pass att de erhållna bilderna är av tillräcklig kvalité så att en rättvis diagnos kan fastställas. Trots ett ständigt arbete med att reducera stråldosen inom datortomografins multisnitt teknik kommer det alltid att finnas fysiska principer som påverkar dosökningen jämfört med singelsnitt tekniken. Däremot kan röntgensjuksköterskan påverka stråldosen till patienten avsevärt genom att jobba utifrån viktiga begrepp. Syftet med detta arbete är att beskriva utvecklingen från singelsnitt till multisnitt tekniken och vad detta fört med sig i aspekter som stråldos och bildkvalité.

För det barn som har en funktionsnedsättning finns många tänkbara hinder som kan sätta stopp för leken. Men det finns också stora möjligheter för oss som projektörer att undanröja dessa. De senaste åren har tillgängligheten på lekplatser varit ett hett ämne och ett av de tydligaste tecken på detta är att fallskyddsunderlaget på lekplatser allt oftare består av gummiasfalt istället för sand. Det finns däremot få riktlinjer och rekommendationer om hur utemiljön ska utformas för att vara tillgänglig och särskilt lite finns det skrivet om hur man anpassar sig till barn med olika funktionsnedsättningar. De rekommendationer som finns fokuserar ofta på rörelsehinder och saknar ofta konkreta lösningar.

SammanfattningSyfte och frågeställningar: Syftet med studien var att ställa aerob träning som aktivitet mot dataspel som aktivitet och jämföra hur bägge dessa aktiviteter påverkar närminnet. Likheter samt skillnader är två frågeställningar som ligger till grund för denna studie.Metod: En kvalitativ litteraturstudie har genomförts utifrån 54 abstract av studier som var av intresse för relevans till studiens syfte. Utav dessa 54 studier har 20 stycken sållats ut efter betydelse om vad data-/tv-spel och aerob träning har för effekt på minnet. Dessa studier valdes ut efter kriterier där minnet specifikt varit undersökt eller varit en stor del av studien. De studier som valdes bort fokuserade på andra kognitiva områden i hjärnan och blev därmed inte kvalificerade för denna studie.

? Mitt syfte med denna uppsats är att pröva förhärskande luftmaktsteori på ett verkligtskeende. I uppsatsen prövas därför giltigheten av John Boyds och John A. Warden III teorier påSlaget om Storbritannien. Min avsikt med detta är inte att ställa Warden mot Boyd för attdärigenom pröva vilken av teorierna som framstår som bättre än den andra, utan metoden attpröva dessa på ett verkligt skeende syftar endast till att pröva dem var för sig.

Centrallasarettet i Västerås är en verksamhet som innefattar många typer av vårdfunktioner. I alla dessa finns ett konstant behov av förbrukningsmateriel av olika slag. Allt från gem och kopieringspapper till sprutor och desinfektionsmedel måste finnas på varje avdelnings lagerhylla för att verksamheten ska fungera. Landstinget Västmanland måste, som många andra organisationer, göra stora besparingar för att verksamheten ska överleva. Den stora volym artiklar och de stora kostnader som knyts till förbrukningsmaterielen gör att det är ett ypperligt område att granska och effektivisera.

Ett företags varumärke kan utgöra en avgörande konkurrensfördel och vara en viktig tillgång för företaget. Mycket fokus, såväl inom forskning som i näringslivet, har traditionellt legat på hur externa kommunikationsverktyg används för att bygga och stärka varumärket. På senare tid har dock personalens, och därmed den interna kommunikationens, betydelse för varumärket fått allt större genomslagskraft. De teorier som står till buds på området fokuserar främst på idealmodeller för hur interna processer bör hanteras på ett optimalt sätt. Författarna till denna uppsats ifrågasätter hur dessa modeller fungerar i en verklig kontext, i en organisation.

Avsikten med denna uppsats har varit att undersöka om det går att urskilja några särskilda mönster i hur införandet av lärplattformen Fronter fungerar i olika undersökta skolor i en svensk kommun. Fokus lades på skolledarnas eget användande av lärplattformen som ett dagligt verktyg i sin verksamhet samt om det fanns några andra möjliga samband mellan grad av användande på skolorna och datortätheten eller elevernas ålder. För att ta reda på detta behövde jag få veta hur skolledarna använde sig av systemet samt hur väl systemet användes på olika undersökta skolor i kommunen. Undersökningsgruppen har varit några utvalda skolledare i den undersökta kommunen. Jag har bedrivit en tredelad undersökning.

Rapporten omfattar dels en fallstudie avseende lägesnoggrann heten på Fastighetskartans fastighetsgränser (del 1), dels en instruktion ror gränsvård (del 2). Lägesnoggrannheten har avsett två variabler: avstånd och areal. Avstånd har dock inte mätts på vanligt sätt i både x­ och y-led, utan med en GIS-analys via distansoperationer i vektordata mellan olika typer av objekt, avseende punkter och linjer. Areal grundas på en GIS-analys via överlagring i vektordata, avseende polygoner på polygoner. Kartans gränser har järnrörts med på marken utmärkta och hävdade gränser inom ett område i södra Sverige.

This report is a result of a project that been conducted on System Andersson. System Andersson sells and develops MPS-systems for small and medium sized manufacturing companies. System Andersson are today located in the central parts of Jönköping and has about 20 employees. The goal for the project is to develop a new version of Andersson Qwick mps. The project has been divided into a number of smaller projects were the authors been part of the planning module project.

Digitala terrängmodeller (DTM) är mycket användbara geografiska produkter som behövs av många organisationer och företag. Som exempel kan nämnas telekommunikationsföretag som behöver terrängmodeller för analys vid planering av områden för nya master, och försäkringsbolag som använder DTM för att identifiera områden med hög eller låg risk för översvämningar när de fastställer premier. Markbaserad (terrester) mätning är en metod för framställning av DTM där man genom fältmätning insamlar data för objekt vars positioner bestäms med plan- och höjdkoordinater. Dessa objekt används sedan för att beskriva terrängen digitalt. Eftersom terrängmodellerna är generaliseringar av markytan, ställs olika krav på deras kvalitet, beroende på användningsområden. Målet med detta examensarbete var att skapa två digitala terrängmodeller i enlighet med tekniska specifikationen SIS/TS 21144:2004 (specifikation vid framställning av digitala terrängmodeller).

Syftet med uppsatsen är att utreda vilka finansiella instrument som används i affärsplaner framtagna av nya företag i uppstartsskedet.Litteratur om affärsplaner har studerats för att utreda vilka som är de vanligaste finansiella instrumenten som förekommer. En kvantitativ prövning har utförts för att studera vilka finansiella instrument som används i praktiken, hur vanligt förekommande de är, för vilka tidsperspektiv de redovisas samt hur många finansiella instrument som tas upp i respektive affärsplaner. Prövningen har utförts genom att en befintlig volym med affärsplaner har stu-derats och samtliga finansiella instrument registrerats. Resultatet har i sin tur analyserats och presenterats textuellt och i form av grafer.De finansiella instrument som enligt tidigare forskning bör finnas med i en affärsplan är resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys och breakeven-analys. Dessa fyra instrument har klassificerats som finansiella huvudinstrument.

Roland Öhrvall, VD för Ro Rollytech AB, hade en idé om ett båtskydd som med hjälp av GPS skulle kunna meddela båtägaren om oönskad aktivitet, såsom stöld eller inbrott. Genom projektet ?Ett entreprenöriellt universitet? förverkligades idéen vid Luleå tekniska universitet. Den systemtekniska utvecklingen av larmet påbörjades 2005 och utfördes av EISLAB (Embedded Internet System Laboratory) vid LTU. Efter två års arbete var det yttre höljet det enda som kvarstod mellan idé och verklig produkt.

Syftet med denna studie är att utifrån befintlig officiell kriminalstatistik, självdeklarationsundersökningen i årskurs nio, SCB:s Undersökning av levnadsförhållanden och Brå:s Nationella trygghetsundersökning belysa och jämföra ungdomsvåldets utveckling i Stockholms, Västra Götalands och Skåne län mellan åren 1995 och 2008 och sedan jämföra de resultaten med statistiken för hela Sverige. Resultatet av dessa statistiska data ämnar jag analysera, diskutera och problematisera utifrån tidigare forskning i ämnet, sambandet mellan alkohol och våld och urbaniseringens inverkan på, och samband med våldsbrott.De frågeställningar som studien är tänkt att besvara är följande:- Hur har ungdomsvåldet utvecklats i Stockholms, Västra Götalands och Skåne län mellan åren 1995 och 2008?- Hur ser denna utveckling ut i förhållande till statistiken gällande Sveriges riksnivå under samma period?- Vilka skillnader eller likheter går att finna dels mellan de tre länen och dels mellan länen och hela Sverige under nämnda period?Sammanfattningsvis tyder studiens resultat inte på någon ökning av antal våldsbrott som begås av ungdomar under perioden 1995-2008. Utsattheten för våld eller hot bland ungdomar ser inte heller ut att ha ökat under samma period. Dessa resultat gäller för samtliga län och även för hela Sverige.