Titel: Att vara är att synas ? en kvalitativ innehållsstudie om produkt- och varumärkesexponering i SkavlanFörfattare: Louise Bennshagen, Olivia Lindh och Anton SkoglundUppdragsgivare: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitetKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2014Handledare: Britt BörjessonSidantal: 65 sidor inklusive bilagorAntal ord: 18539Syfte: Att undersöka om det förekommer produkt- och/eller varumärkesexponering i Skavlan avsnitt 1-9 säsong 12, och i så fall på vilket/vilka sätt.Metod: Kvalitativ innehållsanalys ? Ethnographic Content AnalysisMaterial: AvsSVT, commercial speech,storytellingnitt 1-9 av Skavlan säsong 12Huvudresultat: Resultatet visar att det förekommer produkt- och varumärkesexponering i Skavlan avsnitt 1-9 säsong 12. Många av exponeringarna går att koppla till närliggande lanseringar och till någon av följande publicitetsstrategier ? commercial speech, storytelling eller stealth marketing. Huruvida gästerna avsiktligt använder dessa publicitetsstrategier, eller inte, kan vi inte uttala oss om, enbart att deras agerande påminner om eller rentav är användning av nämnda strategier.

Det ha?r a?r en rapport da?r konstruktionen av en Utforskandemiljo? fo?r matematik och teknik beskrivs. Vi har utformat en Utforskandemiljo? med varierande material fo?r ett kollaborativt utforskande inom a?mnesomra?dena matematik och teknik, samt ett kompletterande multimodalt arbetsmaterial i form av korta filmer som ska ha en introducerande och inspirerande verkan. Va?rt sa?tt att ta?nka om kunskap och la?rande utga?r fra?n ett konstruktionistiskt perspektiv och barnen som i fo?rsta hand ska fa? ta del av utforskandemiljo?n a?r i a?ldern ett till tre a?r.

För att information ska kunna förmedlas behövs ett gemensamt språk att kommunicera på mellan sjuksköterska och patient. Kommunikationsproblem uppstår när gemensamt språk saknas och det blir omöjligt att kommunicera Verbalt. Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter när det inte finns ett gemensamt språk för verbal kommunikation och hur det upplevs att kommunicera via en mellanhand på akutmottagning. Studiens metod var av kvalitativ ansats med beskrivande design. Undersökningsgruppen bestod av åtta sjuksköterskor från en akutmottagning i Mellansverige.

Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar pedagoger i förskolan har om begreppet språkstimulering, men även hur barn som har språkliga svårigheter synliggörs samt vilka insatser och resurser som kan sättas in för att stödja dessa barn.Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ metod. Vi har genomfört ostrukturerade intervjuer med sammanlagt sex olika pedagoger i två olika kommuner.Resultatet av studien visar att uppfattningar kring arbetet med språkstimulering ser relativt lika ut pedagogerna i studien emellan. Att på en lagom anpassad nivå föra samtal med barnen, liksom att ta vara på vardagliga rutinsituationer anses enligt pedagogerna vara språkstimulerande arbetssätt. Även lek, såväl fri som planerad liksom aktiv högläsning beskrivs också värdefullt i sammanhanget. Färdiga modeller och material såsom Bornholmsmodellen, TAKK och TRAS ansågs också vara stödjande.

Avsikten med vår uppsats är att bringa förståelse kring hur modevarumärken använder sig av nytänkande marknadsföring vid förmedling av sitt budskap, med fokus på: sociala mediekanaler, varumärkesambassadörer och Pop up stores. Vår huvudfråga är; Hur använder sig modeföretag av innovativ marknadsföring för att kommunicera sitt varumärkesbudskap? Innovativ marknadsföring är vårt egna begrepp vilket vi definierar som marknadsaktiviteter med syfte att skapa uppmärksamhet kring ett varumärke med fokus på kreativitet och nytänkande snarare än med pengar. Den empiriska undersökningen består av intervjuer med respondenter från Jumperfabriken, Svenska Moderådet, Dragster Kommunikation och Hope. Vår teoretiska referensram berör teorier gällande varumärkets tre nivåer, märkets författare, deltagande och absorbering, dold marknadsföring, pullmarknadsföring samt diffusionsteorier.

Den 1 januari 2000 trädde en ny bokföringslag i kraft, detta resulterade i utökad redovisning för ideella föreningar. Vinstdrivande och ideella föreningar lyder som en följd av detta under samma lagar och förordningar, trots den stora skillnaden mellan vad organisationerna vill uppnå. Denna studie är baserad på syftet att beskriva och jämföra hur ideella föreningar presenterar graden av måluppfyllelse samt att ge förslag på hur redovisningen av måluppfyllelsen skulle kunna utformas. Detta utförs med hjälp av problemformuleringarna: Hur redovisas måluppfyllelsen i ideella föreningar i dag samt hur kan graden av måluppfyllelse mätas och redovisas i ideella föreningar så att föreningens intressenter får en tydlig bild av måluppfyllelsen? För att genomföra denna studie har tre föreningar, Örebro universitets Idrottsförening (ÖUIF), Karlslund IF Herrfotbollssklubb (KIF HFK) och Örebro kanotförening (ÖKF) kontaktats och intervjuats.

Bilden som språk - om kommunikation genom bild är utförd som litteraturstudie. Genom kreativt skapande finns möjlighet att uttrycka saker som inte går Verbalt. Samhället står inför en förändring och bilden tar en allt större plats i detta samhälle. Behovet av ökade kunskaper om bild som kommunikationsmedel, dvs., såväl kunskaper i hur människan påverkas av bildflödet som vilka möjligheter som finns att själv påverka med hjälp av bilder blir därmed allt mer påtagliga. Syftet var därmed att undersöka varför vi behöver ett bildspråk och hur bildundervisningen påverkas av samhällets utveckling.

Uppsatsen behandlar konflikten mellan Israel och Palestina ur självmordsterroristers och terroristers synvinkel. Intresset riktas mot förklaringarna bakom självmordsterrorism och terrorism och medias betydelse för de studerade fenomenen uppmärksammas.Uppsatsens syfte är att finna och analysera de förklaringar som finns i vetenskaplig litteratur och i svensk kvällspress till självmordsterrorism och terrorism. Att kortfattat diskutera likheter och skillnader mellan förklaringarna ingår också i uppsatsens syfte.För analysen av de funna förklaringarna både i vetenskaplig litteratur och i svensk kvällspress används artiklar från C. Wright Mills och Marvin B. Scott & Stanford M.

Bakgrund. Våld inom institution är ett problem vilket medför konsekvenser för både personal som för medpatienter. Kvinnor som vårdas för psykiska besvär har varierande diagnoser och är i vissa fall extremt svårvårdade, vilket även kan visa sig i våldsamma handlingar. Självskadande beteende är ett väletablerat begrepp i samhället men dess yttring och påverkan för att begå våld inom institution ter sig ännu inte helt klarlagd. Syfte.

Syftet med arbetet var att synliggöra några utvalda pedagogers syn på bildsamtalets betydelse och hur det kan användas som språkverktyg i en förskolegrupp bestående av tolv barn totalt, varav sex av barnen har grav språkstörning. För att undersöka detta genomförde jag intervjuer och en videoobservation på en förskola som på sin hemsida säger sig använda bilder som stöd för att beskriva barnens vardag. Studien fokuserade på om pedagogen genomför bildsamtal med barnen i förskolan och hur dessa samtal i så fall implementeras i praktiken, vad som karaktäriserar samtalen i så fall samt vilken betydelse dessa pedagoger ansåg att bildsamtal har för olika barns språkutveckling. Resultatet visar att bildsamtal är betydelsefullt för barnens multimodala lärande, där olika kanaler i kombination förstärker och utvecklar barnens språk. Resultatet visar även på att möjligheterna är väldigt stora med bildsamtal som arbetssätt vad gäller kommunikativ utveckling och pedagogerna i studien tog tillvara på de möjligheterna i både planerade bildsamtal och oplanerade bildsamtal där det övergripandet syftet med bildsamtalen var att alla skulle få komma till tals, samtala och reflektera tillsammans utifrån förmåga.

Syftet med arbetet var att synliggöra några utvalda pedagogers syn på bildsamtalets betydelse och hur det kan användas som språkverktyg i en förskolegrupp bestående av tolv barn totalt, varav sex av barnen har grav språkstörning. För att undersöka detta genomförde jag intervjuer och en videoobservation på en förskola som på sin hemsida säger sig använda bilder som stöd för att beskriva barnens vardag. Studien fokuserade på om pedagogen genomför bildsamtal med barnen i förskolan och hur dessa samtal i så fall implementeras i praktiken, vad som karaktäriserar samtalen i så fall samt vilken betydelse dessa pedagoger ansåg att bildsamtal har för olika barns språkutveckling. Resultatet visar att bildsamtal är betydelsefullt för barnens multimodala lärande, där olika kanaler i kombination förstärker och utvecklar barnens språk. Resultatet visar även på att möjligheterna är väldigt stora med bildsamtal som arbetssätt vad gäller kommunikativ utveckling och pedagogerna i studien tog tillvara på de möjligheterna i både planerade bildsamtal och oplanerade bildsamtal där det övergripandet syftet med bildsamtalen var att alla skulle få komma till tals, samtala och reflektera tillsammans utifrån förmåga.

Erna Terzic och Anna Väisänen (2013). Föräldrars upplevelser av föräldrasamarbetet i förskolan. Parents´ perceptions of the collaboration whit preschool. Malmö: Lärande och samhälle. Syftet med denna undersökning är att få en fördjupad förståelse för hur föräldrar upplever samarbetet med förskolan. Arbetet utgår från följande frågor: Vilka erfarenheter har föräldrarna av samarbetet med förskolan? Vad uttrycks som viktigt/centralt för ett fungerade samarbete? Hur ser föräldrarna på möjligheten till inflytande och delaktighet i förskolans verksamhet? För att få svar på våra frågor har vi gjort kvalitativa intervjuer med elva småbarnsföräldrar från Malmö. Ett gott samarbete är en förutsättning för att barnen ska trivas och utvecklas i förskolan. För att inte förskolan och hemmet ska bli två åtskilda värdar för barnet måste familjen och förskolan informera varandra om barnets situation.

Det ha?r a?r en rapport da?r konstruktionen av en Utforskandemiljo? fo?r matematik och teknik beskrivs. Vi har utformat en Utforskandemiljo? med varierande material fo?r ett kollaborativt utforskande inom a?mnesomra?dena matematik och teknik, samt ett kompletterande multimodalt arbetsmaterial i form av korta filmer som ska ha en introducerande och inspirerande verkan. Va?rt sa?tt att ta?nka om kunskap och la?rande utga?r fra?n ett konstruktionistiskt perspektiv och barnen som i fo?rsta hand ska fa? ta del av utforskandemiljo?n a?r i a?ldern ett till tre a?r.

Att ha ett autismspektrumtillstånd innebär en omfattande störning i utvecklingen som karaktäriseras av stora brister i förmågan till social interaktion, kommunikation och i hög utsträckning ett ritualistiskt och stereotypt beteende. Det finns en stor variation i uppvisade svårigheter och hur barn svarar på en intervention, vilket försvårar att dra samstämmiga slutsatser om vad som är effektiv träning för barnen. De mest studerade behandlings­programmen är de med tidig intensiv hembaserad beteende­intervention (EIBI). I denna studie undersöktes 11 barn före och efter ett års träning med beteendeterapeutisk intensiv­träning inom rutinvården. Syftet var att se om träningen påverkade barnens adaptiva förmågor och förändring av problembeteenden.

Bakgrund:Förskolan ses som en viktig arena för barn att interagera på, det är genom samspel med andra som barnet utvecklar sin kunskap och sitt lärande. I en samspelande atmosfär är vuxnas lyhördhet för barnet viktigt, även vuxnas närvaro i barns livsvärldar och en avspändhet inför överträdelse av gränser (Johansson 2003). Sandlund (1987) menar att de yngsta barnen behöver den vuxenledda dramaleken som stöd och stimulans i sitt sociala samspel. Jag och en pedagog dramatiserar sagan om ?De tre bockarna Bruse? i en småbarnsverksamhet på förskolan.Syfte:Syftet med min studie är att undersöka vad stimulans med avseende, i form av att se en dramaföreställning, kan tillföra barns interaktion med hjälp av multimodala verktyg i förskolan.