Syftet med detta arbete har varit att undersöka vad god kommunikation kan innebära för positivt lärande samt beröringens betydelse för kommunikationen sett ur ett lärarperspektiv. Vi har arbetat utifrån frågorna: - Vad är god kommunikation? - Vad innebär god kommunikation för elevers lärande? - Arbetar lärare medvetet med fysisk kontakt för att förbättra kommunikationen med elever? Metoden har bestått av en triangulering, där den teoretiska bakgrunden har varit ett stöd vid utförandet av observationer och intervjuer. Observationerna har genomförts i klasser där vi har observerat lärares sätt att kommunicera med elever. I anslutning till observationerna har vi intervjuat läraren om hennes syn på kommunikation, närhet och beröring.

Syftet med det här arbetet är att undersöka hur den verbala kommunikationen kan se ut i olika språkklassrum och hur lärarna själva reflekterar kring den verbala kommunikationen i sin undervisning. Det vi studerat inom verbal kommunikation är användandet av målspråket, kommunikationsstrategier och innehåll. För att uppnå syftet har vi använt oss av observationer och intervjuer som datainsamlingsmetod. Studien omfattar fyra grupper och tre lärare på två gymnasieskolor i och utanför Uppsala. Resultatet av undersökningen visar att målspråket inte alltid används i den utsträckning som man kan önska och att kommunikationsstrategier snarare används av lärarna än eleverna.

Syftet med vårt examensarbete var att beskriva och analysera vilka uttryck barns empatiska förmåga tar sig och hur den utvecklas i ett arbete med utgångspunkt i skönlitteratur. Vi bedrev ett utvecklingsarbete under fem veckor, i en skolår 2. Datainsamlingen skedde med hjälp av intervju, observation och reflektionsschema. Enskilda intervjuer utfördes med åtta barn. Observationer skedde på alla barn.

Denna uppsats belyser på vilka sätt etnocentrism och kommersialism kommer till uttryck i analyserat resejournalistiskt undersökningsmaterial. Med hjälp av metoden kritisk lingvistik har utvalda svenska textreportage analyserats för att finna underliggande värderingar som kommersialism och etnocentrism bidragit till. Varje textanalys kompletteras med en mindre bildanalys. Studien är komparativ och jämförelser sker dels mellan dagstidning och magasin, dels över en tidsperiod av 20 år. Frågeställningar som besvaras är vilka uttryck finns för etnocentrism respektive kommersialism i de utvalda reportagen samt finns skillnader i tendenser mellan dagspress och magasin och hur har det utvecklats över tid.

Vår uppfattning är att det inom management florerar en mängd stående uttryck,metaforer, som ledarna gärna använder sig av när de ombeds att beskriva sin verksamhetoch ledarstil. Att samma uttryck tenderade att återkomma gång på gång under de samtalvi har haft med olika ledare under vår studietid på Högskolan i Borås, gjorde att vi intelängre såg dem som uttryck utan för oss framstod de istället som klyschor. Det här har isin tur väckt nya funderingar hos oss beträffande om ledarna verkligen tänker igenom sittval eller om det kanske finns vissa uttryck som det faktiskt förväntas välja. Samtidigtmisstänkte vi att uttrycken måste fylla en funktion eftersom samtliga ledare mer ellermindre valde att använda sig av dem. Det är därmed detta område som den här uppsatsenkommer att beröra.I ett försök att finna klyschornas funktion har vi valt att tillämpa en abduktiv metod.

Kommunikation är ett viktigt redskap som vi människor använder oss av i samspelet med andra. Genom att kommunicera förmedlar vi våra tankar, känslor och önskningar. Men personer som lider av demens har en begränsad förmåga att kommunicera med omgivningen. Demens är en sjukdom som karaktäriseras av intellektuella och känslomässiga förluster. Under demenssjukdomens förlopp utvecklas både verbala och ickeverbala svårigheter som leder till problem i det kommunikativa omsorgsmötet.

Syftet med denna studie är att undersöka kommunikativt samspel i förskolan mellan de yngsta barnen (1-2 år) och pedagoger. Genom detta vill jag uppmärksamma pedagogens roll i barns kommunikationsutveckling. För att besvara syftet har min studie utgått från följande forskningsfrågor. Hur kommunicerar små barn? Hur kan det kommunikativa samspelet se ut mellan barn och pedagog i förskolan? Genom en kvalitativ undersökningsmetod har jag, med videokameran som verktyg, observerat kommunikativa möten mellan barn som befinner sig i den förverbala fasen och pedagoger.

Den här undersökningen handlar om hur flickor respektive pojkar i en årskurs fem använder värderande uttryck i sina narrativa texter. 22 elevtexter, 11 skrivna av flickor och 11 skrivna av pojkar, har analyserats enligt Appraisal framework. Jag har undersökt hur många och vilka typer av värderande uttryck eleverna använder och även hur de har fördelat uttrycken över texterna i förhållande till den narrativa berättelsestrukturen. Resultaten visar att flickorna använder värderande uttryck i större utsträckning än pojkarna. Fördelningen över de olika typerna av värderande uttryck liksom fördelningen av uttrycken över texten är dock ganska likartad för flickorna och pojkarna.This study concerns the use of evaluation in narrative texts written by pupils in fifth grade.

Vi finner att ledarskapet tar sig olika uttryck beroende av kontext. Cheferna och medarbetarna har olika uppfattningar om verksamheten. Vi tolkar dessa olika verksamhetsuppfattningar som ett resultat av utebliven kommunikation. Dessutom gör personalen ingen åtskillnad mellan ledarskap och chefskap. Detta är ej heller av avgörande betydelse, så länge det resulterar i att alla har samma uppfattning om organisationens dagliga verksamhet..

Ett barn som kommer hit som flykting eller är född i Sverige av föräldrar med flyktingbakgrund, har rättighet att gå på svensk förskola. För att det tvåspråkiga barnet ska få ett meningsskapande i de olika kontexterna de befinner sig i, är pedagogen på förskolan viktig. Pedagogen kan kommunicera både verbalt och ickeverbalt med det tvåspråkiga barnet och hur det görs, vilka möjligheter och begränsningar som finns och vilken betydelse det får för barnen kommer att belysas i studien. I studien har metodtriangulering används för att bekräfta att det som sker i observationerna stämmer överens med det som sägs i intervjuerna för att validiteten i studien ska öka. Utgångspunkten är en empirisk ideografisk forskningsansats, där syftet är att kunna dra paralleller till andra förskolor utifrån den förskola som studien utgår ifrån. Teorier som används är kommunikationsteorier för att belysa hur kommunikationen upprätthålls mellan pedagoger och barn.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare bemöter icke önskvärda beteenden hos lågstadieelever, samt att studera om pojkar gör fler normöverträdelser och därför får fler tillsägelser än flickor. Detta är en pilotstudie som också har som mål att undersöka om den valda forskningsmetoden kan leda till djupare förståelse av klassrumsinteraktionen mellan lärare och elever. Två metoder användes för att få svar på frågorna, först gjordes klassrumsobservationer i två klasser när dessa ägnade sig åt enskilt arbete. Efter observationerna gjordes semistrukturerade intervjuer med de två undervisande lärarna. Studien har ett beteendevetenskapligt perspektiv och resultatet visar att forskningsmetoderna är lämpliga att använda vid studier av klassrumsbeteenden och interaktion mellan elever och lärare.

Syftet med studien var att belysa vilka verbala och ickeverbala tecken en person med demens kunde uppvisa vid smärttillstånd och vilka typer av hjälpmedel kunde underlätta sjuksköterskans arbete med att bedöma smärta hos personer med demenssjukdom. Design för studien var systematisk litteraturstudie med både kvalitativa och kvantitativa resultatartiklar. Resultat från artiklarna gav ett vitt spektrum av både verbala och ickeverbala indikatorer för smärta hos patienten. Till de vanligaste smärtsignalerna räknades ändringar i ansiktsuttryck efter vokala läten och direkta ord om smärta. Forskarna fann även att personerna med demensproblematik kunde reagera med att bli ?tysta? och att ?dra sig undan? eller att bli aggressiva, oroliga och allmänt utåt agerande.

Introduktion: Sjuksköterskor har ett stort ansvarsområde och en viktig uppgift är att informera och kommunicera med patienter som fått svåra besked. Informationen till patienter om deras sjukdomstillstånd är ofta bristfällig, även om sjukvården har till uppgift att ge korrekt och ärlig information. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av att kommunicera med patienter som är svårt sjuka och/eller befinner sig i livets slutskede. Metod: En litteraturstudie gjordes där tre kvantitativa och tolv kvalitativa artiklar, efter kvalitetsbedömning analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskor ansåg att patienter hade rätt till information om sin sjukdom, men upplevde det obekvämt att tala med patienter om svåra besked och om döden och information undanhölls ibland från patienten.

Talangutveckling handlar om att skapa framtidens idrottsstjärnor. Bakgrunden till den här studien är antagandet att ungdomarna lär sig så mycket mer än bara färdigheter inom en viss idrott genom en talangutveckling. Att lärandet även består av sociala möten, personlig utveckling och ett engagemang för sin nästas välbefinnande. Den här studien är en studie om situerat lärande inom två svenska ungdomshandbollslag med syfte att få reda på vilket lärande som kommer till uttryck i deras praktikgemenskaper. Med frågeställningar om hur engagemang, drivenhet, deltagande och identitet kommer till uttryck är det lärandet runt omkring handbollsfärdigheterna som kommer synas och belysas.

Bakgrund: Smärta är en individuell upplevelse som kan vara svår att förmedla till andra men är ett oundvikligt fenomen efter kirurgiska ingrepp. Sjuksköterskor ska utifrån ett helhetsperspektiv bedöma patientens postoperativa smärta. Studier visade att det finns en skillnad mellan sjuksköterskors bedömning och patienters upplevelse av smärta. Smärtbedömningen kan försvåras av flera faktorer.Syfte: Syftet med denna litteraturbaserade studie var att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskors bedömning av postoperativ smärta hos patienter. Metod: En litteraturöversikt som baserades på 15 kvalitetsgranskade och systematiskt valda vetenskapliga artiklar.Resultat: Patienterna upplevde att deras smärta ofta underskattades av sjuksköterskorna.