Syftet med denna studie är att undersöka kommunikativt samspel i förskolan mellan de yngsta barnen (1-2 år) och pedagoger. Genom detta vill jag uppmärksamma pedagogens roll i barns kommunikationsutveckling. För att besvara syftet har min studie utgått från följande forskningsfrågor. Hur kommunicerar små barn? Hur kan det kommunikativa samspelet se ut mellan barn och pedagog i förskolan? Genom en kvalitativ undersökningsmetod har jag, med videokameran som verktyg, observerat kommunikativa möten mellan barn som befinner sig i den förverbala fasen och pedagoger.

Uppsatsen problematiserar ämnesintegreringen mellan de estetiska- och de teoretiska ämnena i grundskolans tidigare år. Våra frågeställningar berör, om och hur de estetiska uttrycken används i undervisningen av teoretiska ämnen samt vilket utrymme de får och vad detta beror på. För att besvara frågeställningarna intervjuade vi sex pedagoger som undervisar i grundskolans tidigare år (förskoleklass ? åk. 3) och observerade deras arbete i elevgruppen.

This study describes how verbal abuse is used in schools and how it affects students. As a  result of the study is a questionnaire which was distributed to 153 students at two schools in a small town in southern Sweden. Students who participated in the study were in grades 3-6 and were between 9 and 13 years old. I asked students 13 questions, which dealt with verbal abuse, some of them were check questions and some were issues that required a longer response.The results of the survey show that 108 students of 153 have ever felt verbally abused at school, slightly more girls than boys. Usually they say they have been verbally abused by their own sex and then with words like boys are more frequently offended by words of a sexual nature, whereas girls more often are offended by words that violate their appearance.The students who feel aggrieved are shown to be those students who violate others.

Syftet med vår uppsats är att undersöka fem förskollärares och fem föräldrars erfarenheter, om tecken till tal och dess påverkan på det hörande barnets språkutveckling. Våra frågeställningar är:- Hur används tecken till tal enligt förskollärarna på förskolan, i arbetet med barnen?- Hur används tecken till tal av barnen i hemmet enligt föräldrarna?- Vilken betydelse anser förskollärarna att tecken till tal har för barns språkutveckling?- Vilken betydelse anser föräldrar att tecken till tal har för barns språkutveckling?För att få svar på frågeställningarna, har vi valt en kvalitativ metod. Eftersom vi ville utgå från förskollärare och föräldrars erfarenheter valde vi att intervjua dem.I bakgrunden tas det upp olika begrepp inom teckenkommunikation som anses viktiga att känna till för vi-dare läsning i uppsatsen. I bakgrunden berörs den verbala språkutvecklingen och språkutveckling med hjälp av tecken till tal.

Syftet med studien är att beskriva förskollärares förhållningssätt gentemot naturvetenskap och hur ämnet kommer till uttryck i verksamheten. Respondenterna arbetar i en kommun i Norrbottens län, med barn i åldern 1-6. Metoden som har kommit till användning är kvalitativa intervjuer, som även har spelats in för att underlätta efterarbetet. Respondenterna har gett uttryck för hållbar utveckling och de traditionella ämnena som kemi, biologi och fysik när de väljer att beskriva hur de arbetar med naturvetenskap i verksamheten. I hållbar utveckling är det främst källsortering och att tänka på miljön som förskollärarna nämner.

Syftet med denna studie är att undersöka kommunikativt samspel i förskolan mellan de yngsta barnen (1-2 år) och pedagoger. Genom detta vill jag uppmärksamma pedagogens roll i barns kommunikationsutveckling. För att besvara syftet har min studie utgått från följande forskningsfrågor. Hur kommunicerar små barn? Hur kan det kommunikativa samspelet se ut mellan barn och pedagog i förskolan? Genom en kvalitativ undersökningsmetod har jag, med videokameran som verktyg, observerat kommunikativa möten mellan barn som befinner sig i den förverbala fasen och pedagoger.

Denna undersökning visar hur några utvalda fritidshem aktivt arbetar för att motverka mobbning. Den belyser också vilka former mobbning kan ta sig i uttryck på samt hur begreppet definieras. Frågeställningar är enligt följande:Hur arbetar man konkret för att motverka mobbning inom våra utvalda fritidshem? Hur definieras mobbning och hur kan det ta sig i uttryck?För att besvara dessa har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer av rektorer och fritidspedagoger. Informanternas svar har vi sedan jämfört med varandra för att upptäcka gemensamma teman och sedan analyserat dessa med hjälp av tidigare forskning och litteratur.Resultatet av undersökningen visar att mobbning definieras som negativa handlingar som utförs under en längre tid och att det kan ta sig i uttryck på ett fysiskt, psykiskt, verbalt, icke-verbalt och digitalt sätt.Det visar också att man på våra utvalda fritidshem motverkar mobbning genom socialt samspel, rastaktiviteter, samarbete med övrig skolpersonal, elever och föräldrar för att få fram ett gemensamt förhållningssätt och genom att som ledare vara tydlig mot mobbning..

Idag är hjärt-kärlsjukdomar den vanligaste orsaken till död i Sverige, så som högt blodtryck samt hjärtsvikt. Behandling av dessa sjukdomar kan ofta bli livslång. Enbart 50 % av patienter vid långtidsmedicinering tar sina läkemedel, det är viktigt att ordinationen följs. Enalapril, ACE-hämmare, är en viktig behandlingsform vid högt blodtryck samt hjärtsvikt. Idag gäller generisk substitutionen vilket medför att kunden kan få ett nytt preparat vid varje expediering.

Den här uppsatsen analyserar nationalistiska och sociocentriska uttryck i svenska skolsångböcker under 1900-talet. Med hjälp av kanonbegreppet, innefattande kringgärdande aktiviteter, analyseras sångböckernas innehåll som uttryck av olika typer av nationalism: politisk nationalism, kulturell nationalism och folkhemsnationalism. Även synen på andra kulturer fungerar i sångböckerna som ett sätt att upphöja den egna kulturen och nationen på..

Den här uppsatsen beskriver en del av det lesbiska språkbruket, det vill säga särskilda ord och uttryck som personer som identifierar sig som lesbiska använder sinsemellan. För att göra detta genomfördes en enkätundersökning där personer som identifierar sig som lesbiska fick svara på vilka ord och uttryck som de använder och känner till om olika företeelser som är kopplade till sexualitet.Konstruktionen av enkäten och analysen av materialet utgår ifrån ett konstruktivistiskt och queerteoretiskt perspektiv på språk. Resultatet av undersökningen är att personer som identifierar sig som lesbiska använder två typer av lesbiska ord. Dels ord som mestadels används inom den egna gruppen och som bygger upp och stärker den gemensamma lesbiska kulturen och den egna sexuella identiteten, dels ord som används utåt i konfrontation med majoritetskulturens heteronormativa föreställningar. Eftersom språket är präglat av och präglar heteronormen saknas ord och uttryck i standardspråket för företeelser bortom det som anses ?normalt?, men standardspråket plockar sakta men säkert upp ord eller nya betydelser av ord som kan sägas vara lesbiska..

   SammanfattningI detta examensarbete granskade författarna Jean Marc Brocards vin Chablis Saint Claire Vieilles Vignes, för att undersöka hur känslor, uttryck och ambitioner vidareförmedlas.Syftet är att studera en vintillverkares känslor, uttryck och ambitioner bakom sitt vin och hur de vidareförmedlas till importör, vidare till restaurang och hur det sedan förmedlas ut till gästerna i Sverige.Metoden som författarna använde var kvalitativstudie där öppen intervjuteknik användes som grund. Författarna har intervjuat tre undersökningsgrupper som består av importör, producent och restauranger.Examensarbetet visar att mellan producent och importör förmedlas känslor, uttryck och ambitioner väl, medans restaurangintervjuerna visar att vägen bryts och att förmedlingen stannar av.Resultatet visade att känslor, uttryck och ambitioner vidareförmedlas från producent till restaurang i Sverige, men att vägen bryter mellan restaurang och gäster.NyckelordNyckelorden till författarnas examensarbete var: Catering, Knowledge, Restaurants, Sommelier & Wine.    .

Den här uppsatsen analyserar nationalistiska och sociocentriska uttryck i svenska skolsångböcker under 1900-talet. Med hjälp av kanonbegreppet, innefattande kringgärdande aktiviteter, analyseras sångböckernas innehåll som uttryck av olika typer av nationalism: politisk nationalism, kulturell nationalism och folkhemsnationalism. Även synen på andra kulturer fungerar i sångböckerna som ett sätt att upphöja den egna kulturen och nationen på..

Kommunikation är en betydande del av det vardagliga arbetet i skolan för både lärare och elever. I Lpf 94 (Utbildningsdepartementet, 2006) betonas vikten av att elevernas kommunikativa kunskaper ska utvecklas i skolan. Det medför att den kommunikativa miljön mellan lärare och elever får en betydande roll. Syftet med denna studie är att få kunskap om hur läraren i idrott och hälsa kommunicerar verbalt i undervisningssammanhang inom ramen för gymnasiekursen idrott och hälsa A. Studien ämnar även belysa ett mindre delområde, om det sker några eventuella förändringar i idrottslärarens verbala kommunikation beroende på hur idrottsläraren uppfattar elevgruppen.I studien observerades och intervjuades fem lärare som undervisar på gymnasienivå i ämnet idrott och hälsa A.

Utvecklingen av teknik och tekniska hjälpmedel har lett till att det finns fler sätt att lära ut på än de traditionella klassrumslektionerna. Studenterna behöver inte vara bundna till en specifik tid eller plats, när lärandet kan göras mobilt. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur studenter vid distanskurser upplever att kommunikationen fungerar samt vilka för- och nackdelar de finner. Åtta intervjupersoner har intervjuats i arbetet och de utförda intervjuerna har transkriberats och tolkats. Det framkom att intervjupersonerna till största del använde e-mail och icke-verbala chattar för att kommunicera med varandra och med lärare.

Syftet med denna studie är att undersöka kommunikativt samspel i förskolan mellan de yngsta barnen (1-2 år) och pedagoger. Genom detta vill jag uppmärksamma pedagogens roll i barns kommunikationsutveckling. För att besvara syftet har min studie utgått från följande forskningsfrågor. Hur kommunicerar små barn? Hur kan det kommunikativa samspelet se ut mellan barn och pedagog i förskolan? Genom en kvalitativ undersökningsmetod har jag, med videokameran som verktyg, observerat kommunikativa möten mellan barn som befinner sig i den förverbala fasen och pedagoger.