Syftet med uppsatsen är att kartlägga och undersöka vad som karakteriserar ämnet medieteknik på Södertörns högskola genom att vi använder oss av begreppet högskolemässighet. Syftet är också att arbeta fram ett antal kriterier som gör det möjligt att analysera högskolemässigheten inom ämnet. Genom att undersöka medietekniken utifrån dessa kriterier vill vi också utreda hur högskolemässigheten kan öka inom ämnet. Våra frågeställningar är: Hur tar sig högskolemässigheten inom ämnet uttryck inom varje kriterium? Hur kan högskolemässigheten utifrån dessa kriterier öka inom ämnet? Vi genomförde denna undersökning genom att ställa upp ett antal kriterier för högskolemässighet.

Bakgrund och problemformulering: Det finns en komplexitet vid användandet av olika styrmodeller och därför är det av vikt att kritiskt granska vilka styrmedel som implementeras i organisationen. Det är även viktigt att se till att styrmodellerna samverkar och välja den rätta kombinationen av dem. Problematiken handlar om att organisationer använder sig av styrmodeller som inte är kompatibla med varandra. Styrmodeller som bygger på olika styrlogiker riskerar att motverka varandra vilket kan leda till obalanser och negativa effekter.Syfte: Uppsatsens syfte är att, via enkätstudie, beskriva om mellanchefer upplever balans mellan ekonomistyrningsmodellerna; mål- och resultatstyrning samt detaljstyrning och förklara om skillnaden i ägandet kan vara en förklaringsfaktor till eventuella obalanser. Vi vill även veta hur det tar sig i uttryck.

Detta examensarbete syftar till att dels ge en bild av vad som kännetecknar muntlighet i text, dels ge en övergripande bild av hur muntliga drag yttrar sig i gymnasieelevers texter. Frågeställningarna berör i vilken utsträckning och på vilka sätt elevers texter uppvisar drag av muntlighet (utifrån ett antal utvalda variabler).Genom att kvantifiera muntlighet utifrån sju variabler tecknas i grova drag en bild av muntliga uttryck i materialet, som bestod av 27 elevuppsatser från det nationella provet i svenska på gymnasiet. I viss utsträckning genomförs även en kvalitativ analys för att skapa en förståelse kring hur och varför eleverna använt sig av vissa muntliga drag.I resultatet framkom att vissa variabler är mer frekvent förekommande än andra i materialet. De muntliga drag som är mest frekvent förekommande är en stor mängd pronomen i förhållande till mängden substantiv, satsradning och satsfragment samt överanvändning av satsadverbial. De som yttrar sig i liten eller ingen utsträckning är lånord, slanguttryck, chattspråkliga uttryck samt morfologiska kortformer av adverb och pronomen.

Syftet med studien var att beskriva hur vårdtagarens samt vårdpersonalens agerande/beteende, (verbalt/kroppsspråk) påverkade matintaget hos demenssjuka vårdtagare. Hur omgiviningsfaktorer påverkade matintaget har också observerats. En observationsstudie genomfördes på en demensavdelning under 5 luncher med hjälp av en observationsmall. Resultatet visade på att de flesta verbala påpekanden/instruktioner från personalen gavs till vårdtagarna de luncher då de åt minst, samt att personalen visade på stor följsamhet gällande att känna av hur vårdtagarna önskade hjälp under måltiderna. Interaktionen mellan vårdare/vårdtagare upplevdes "tryggt".

 Internet har sedan starten öppnat nya portar för kommunikation. En av de allra populäraste just nu är att blogga. Att uttrycka sig språkligt har kommit att bli så mycket mer än bara att använda sig av ord. På bloggen ges möjlighet att tillföra bild, film, färg och att använda olika typografiska medel, såsom att kursivera eller göra text fetstilt. Element som alla bidrar till hur text tolkas.Utifrån fjorton dagboksbloggar och totalt 289 blogginlägg har min uppsats syftat till att undersöka hur framställning på dessa bloggar, tillhörande gymnasieelever, skett.Mina frågeställningar jag utgått ifrån lyder:Hur använder sig gymnasieungdomar av olika uttrycksmedel för att estetiskt och kreativt skapa ett blogginlägg på så kallade dagboksbloggar?-          Hur används rubriksättning, bild, film, färg och olika stilformat på texten för att skapa kommunikation och olika uttryck på blogginläggen?Hur förhåller sig gymnasieungdomars dagboksblogg till den traditionella dagboken vad det gäller utformning och kommunikationsmöjligheter?Genom en strukturalistisk analys, med utgångspunkt hos Jurij Lotman, har jag gripit mig an blogginläggen på olika plan där jag både undersökt detaljer i texten och övergripande utformning.

Syftet med denna studie är att undersöka den tvåspråkiga undervisningens målsättning och organisering. Vidare syftar studien till att belysa tvåspråkiga elevers uppfattning om deras egna tvåspråkiga utveckling och deras syn på den tvåspråkiga undervisningen i synnerhet när det gäller undervisningen av modersmålet. Metod: Med utgångspunkt från tidigare forskning kring modersmålets betydelse för både tvåspråkig utveckling och skolresultat, bygger jag undersökningen på empiriska, kvalitativa och halvstrukturerade intervjuer av tre skolledare och nio elever från grundskolan. Resultaten av undersökningen visar att skolledarna har stor medvetenhet om modersmålets betydelse i förhållande till skolframgång. De har även stora erfarenheter av att arbeta med detta område.

Syftet med följande arbete är att få en bild av vilka signaler de intervjuade eleverna uppfattar att skolan sänder dem angående kollektivism och individualism. Uppfattar eleverna sin skola som främst kollektivistisk eller individualistisk? Vidare undersöks vilken typ av beslut eleverna uppfattar att de har inflytande över i skolan. Arbetet ger en översikt av delar av för ämnet relevant forskning, främst med fokus på samarbete mellan elever och mellan lärare, och av de delar av läroplanen som kan relateras till kollektivism/individualism samt elevinflytande i skolan. Först har en pilotstudie genomförts, med hjälp av en enkätundersökning.

Förändring och utveckling råder på media - och reklammarknaden. Ökad gränslöshet och tillgänglighet skapar å ena sidan nya kommunikativa vägar, å andra sidan en medveten och kritisk konsument. Aktörerna på marknaden tvingas finna nya sätt att tränga igenom informationsbruset och nå ut med sina budskap. Detta kräver nya kommunikativa uttryck, former och mönster. TV som kommunikationskanal har fler uttrycksmöjligheter.

Min avsikt med denna C-uppsats var att utifrån ett genusteoretiskt och diskursivt perspektiv studera hur tjejer och killar framställs i Big brother 2006. Jag ville titta på hur tjejerna representerades i programmet i jämförelse med killarna. Det gjorde jag med hjälp av relevanta moderna genusteorier samt forskning och reproduktion av genus i medierna. Slutligen analyserade jag en veckas avsnitt av dokusåpan Big brother där jag utgick ifrån det transkriberade materialet som jag valt ut. Materialet bestod av fyra avsnitt, måndag till torsdag, som spelades in mellan den 13- 16/2- 2006.

Att särskilja manligt och kvinnligt ledarskap är ett problem för samtidens organisationeroch samhällets utveckling. Den debatt som förts kring ämnet har huvudsakligen handlatom möjligheten att dela upp ledarstilar efter genus med avseende på personlighetsdrag,språkbruk och taktik. Diskussionen har lett fram till två inriktningar gällande området,den ena hävdar på att det finns skillnader i det manliga respektive kvinnliga ledarskapetmedan den andra att det inte gör det och att skillnaderna beror på individ och situation.Ledarskap och kommunikation är tätt sammankopplat, därför har syftet med studien varitatt utveckla en befintlig kommunikationsmodell med ett genusperspektiv. Därförundersöks manliga och kvinnliga chefers sätt att beskriva och uttrycka sig angående sittledarskap. Undersökningens fokus ligger på personlighetsdrag, språkbruk ochtaktik.

Sagouppläsning och dockteaterföreställning kan öppna en förtrollande värld och väcka barns fantasi, det kan också fånga deras uppmärksamhet på olika sätt där man kan få dem att börja fråga och reflektera över sin omvärld. Vårt syfte är att undersöka hur sagouppläsning respektive dockteaterföreställning kan fånga barns uppmärksamhet. Vi undersöker även eventuella likheter och skillnader, och vill också observera fördelar och nackdelar med de olika metoderna relaterat till barnen. I vår underökning har vi varit ute i två omgångar på en förskola med 15 barn i åldern 3 till fem år. Vid sagouppläsning framförde vi Den fula ankungen och vid dockteaterföreställningen framfördes Rödluvan och vargen.

The aim of this study is to point out different aspects of modernity in the cookbook Husmoderns Köksalmanack. It is a publication that has been published annually since 1933. The books have been studied in the light of Anthony Giddens´ theoretical perspective on modernity. The study is based on three different themes that all can be linked to modernity. These themes are; Time and space, Locally, regionally and globally, and Advice.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur antisemitism, samt preventivt arbete mot detta, yttrar sig i några av Malmös högstadie- och gymnasieskolor, med hjälp av frågeställningarna; Kommer antisemitism till uttryck i Malmös skolor, och i så fall, vilka former tar sig denna antisemitism, och motarbetas den aktivt i skola och stad? Vi har vidare valt att använda oss av kvalitativa, semistrukturerade intervjuer för att söka svar på våra frågor. För att få en ny infallsvinkel har vi använt oss av ett socialkonstruktivistiskt perspektiv på problemformuleringen, något som tydliggjordes i vårt resultat, genom att påvisa hur elevers uppfattade sanningar kring Israel/Palestina konflikten upprätthålls i deras hemmiljö..

Det ha?r examensarbetet kretsar kring mina experiment med parkettla?ggningstekniker, och mina fo?rso?k att bygga en mo?bel som ser ut som att den har tagits o?ver av ett mo?nster eller en struktur. En o?verga?ng till na?gonting mer skulpturalt. Jag anva?nder tra?bitar som blivit o?ver fra?n andra projekt fo?r att tillverka dessa dekorationer.

SammanfattningSyftet med detta examensarbete var att undersöka hur samt vilka språkstrategier barnen använder i sina sociala interaktioner med andra barn och hur dessa språkstrategier påverkar deras kamratrelationer. För att möjliggöra uppnåendet av syftet studerades barnens interaktioner utifrån tre frågeställningar som fokuserade på barnens språkstrategier för att inbjuda, utesluta eller förhandla med kamrater i lek. Undersökningen bedrevs utifrån det sociokulturella perspektivet, då det verbala språket och interaktion med andra barn ses som nödvändigt för barns lärande och utveckling inom detta perspektiv. Denna studie genomfördes med deltagande observation som metod då barnens handlingar och interaktioner behövde studeras i deras dagliga miljö, som är förskolan. Jag valde deltagande observation som metod eftersom jag ville delta och befinna mig nära barnen i förskolan för att undersöka och skapa mig en bild av barnens verklighet.