Bakgrund: Elever med läs- och skrivsvårigheter är ett debatterat område både inom forskning och inom media. Svårigheter med läsning och skrivning skapar i förlängningen snävare gränser för både utbildning, social status och personlig utveckling. För att förebygga läs- och skrivsvårigheter behöver pedagoger ha didaktiska och pedagogiska kunskaper om hur de ska möta dessa elever. Forskarna betonar vikten av kartläggning och test för att inte missa några elever, samt för att ringa in de specifika svårigheterna. Det är också av stor vikt att insatser sätts in så tidigt som möjligt.

Bakgrund   Sedan mitten av 1990-talet har dödligheten av hjärtinfarkt halverats tack vare forskning kring hjärt- och kärlsjukdomar. Då flera studier visar att många patienter som överlever en hjärtinfarkt upplever lågt välbefinnande behöver dessa stöd i sin återhämtningsprocess.Syfte Syftet var att belysa betydelsefulla faktorer vid bemötandet av patienter under återhämtningsprocessen efter hjärtinfarkt, detta ur ett patientperspektiv.Metod   En litteraturstudie har gjorts utifrån tio kvalitativt vetenskapliga artiklar  hämtade från databaserna Cinahl och PubMed. Efter att kritiskt ha granskat artiklarnas resultat sammanfördes dessa i en översiktstabell. Utifrån detta identifierades återkommande nyckelord, vilka alla svarade på syftet, för att därefter sammanställas under fem kategorier.                              Resultat  De fem kategorier som framkom är: Kunskap och information, Acceptans och hanteringsstrategier, Den upplevda kroppen, Goda sociala relationer och Existentiell mening. Resultatet visar att patienter som överlevt en hjärtinfarkt är i stort behov av relevant kunskap och information, såväl verbal som skriftlig sådan.

Introduktion: Upplevelsen av en förlossning beskrivs som en individuell och komplex livshändelse och är relaterad till subjektiva, psykologiska och fysiologiska processer hos varje kvinna. Kvinnans upplevelse av förlossningen har omedelbara och långvariga effekter på kvinnans hälsa och relation till sitt barn. Syfte: Syftet är att beskriva orsaker till att föräldrar inte är nöjda med stödet och bemötandet från förlossningspersonalen. Metod: Datamaterialet bestod av enkätsvar besvarade av nyblivna föräldrar postpartum. Enkäten berörde upplevelsen av vården under hela vårdkedjan.

Dagens undervisning i tyska Today?s teaching in German Arbetet syftar till att lägga fram en bild om hur dagens undervisning i tyska brukar ske på ett antal grund- och gymnasieskolor. Med hjälp av den aktuella forskningen i litteraturen samt några intervjuer med lärare i tyska ska bilden huvudsakligen belysa lärarens arbetssätt och strävande att ge en meningsfull språkundervisning för alla elever. Dessutom ska bilden belysa det som anses vara svårast med tyskan hos elever samt vilket stöd som brukar ges till elever i behov av särskilt stör för att de ska kunna utveckla sitt språk. En annan fråga som ska belysas är språkinlärning hos elever med annat modersmål än svenska1 när det gäller tyska. Alla dessa aspekter ska tas upp och jämföras med den existerande forskningen i dem relevanta litteraturen. Efter en litteraturgenomgång som har presenterat aktuell forskning kring ämnet för arbetet, har genomförts sex intervjuer med lärare i tyska som undervisar på både grund- och gymnasieskolor.

Den 1 januari 2003 infördes ?sexuell läggning? i lagen om hets mot folkgrupp. Den främsta anledningen till att ändringen genomfördes var p.g.a. den hetspropaganda som nynazister och andra högerextrema grupper riktade mot homosexuella som grupp. För att ett handlande skall bli straffbart skall ett uttalande eller annat meddelande som sprids hota eller uttrycka missaktning för en folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på bl.a.

Syfte: Syftet är att studera vilka organisatoriska och kommunikativa strategier som skolan och pedagogerna i två särskilda undervisningsgrupper använder sig av för att underlätta för samspel och lärande i mötet med eleverna. Teori: Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet, vilket innebär att människans lärande sker hela tiden och överallt i samspel med andra. Kommunikation är en förutsättning för lärande och utveckling och handlar om vilka olika verktyg vi använder oss av i interaktionen. Det salutogena förhållningssättet och att arbeta lösningsinriktat gör att synen på människan är att se till det friska och positiva, och stödja det som är bra och fungerande. Skolsvårigheter tolkas och beskrivs på olika sätt beroende på vilket specialpedagogiskt perspektiv man utgår från.

I den ha?r underso?kningen tittar jag na?rmare pa? hur ordet hen anva?nds i interaktioner pa? Twitter. Jag fra?gar mig i vilka sammanhang och om vem som hen kan anva?ndas i dessa konversationer. Vad tycks gynna eller begra?nsa anva?ndningen av hen? Ha?r a?r jag, fo?rst och fra?mst, intresserad av att se pa? hur olika typer av normer kring ko?n och sexualitet kan ta?nkas pa?verka anva?ndningen, och vilka sa?dana normer som a?r relevanta i konversationerna.Fo?r att go?ra detta anva?nder jag mig av metoden Membership categorization analysis.

Det här examensarbetet behandlar Suzukipedagogiken och barns upplevelser av föräldrars aktiva stöd och engagemang när deras barn lär sig spela ett musikinstrument. Undervisningsmetoden bygger på interaktionen mellan elev, förälder och lärare, vilket utgör Suzukipedagogikens hörnstenar. För examensarbetets utförande valde jag ut fyra informanter, utifrån kriteriet att de skulle ha haft minst en förälder som utövar musik som amatör eller professionellt. Vidare skulle två informanter ha undervisats på ett sätt med anknytning till Suzukipedagogiken, och de andra två skulle ha undervistats inom ramen för traditionell instrumentalundervisning. Motiveringen till urvalet var att därmed kunna jämföra informanterna mot deras olika bakgrunder av undervisningsmetoder.

The purpose of this paper is to examine the law regarding gross violations of women and its application in the Swedish legal system. We have investigated how the legal system takes into account a holistic perspective of the vulnerable situation of women in the investigation and assessment and the extent to which psychological violence in the form of verbal abuse, threats and harassment attention. We also wanted to find out how the law's design may contribute to difficulties in the implementation and interpretation of it. In this study, we used a qualitative research approach when we decided to conduct an interview with a police officer and a textual analysis of four cases from the district court. Interview questions were semi-structured in order to gain a deeper understanding of the phenomenon.

På intensivvårdsavdelningar för vuxna och prematura barn runt om i världen vårdas många människor nedsövda, sederade eller av andra orsaker oförmögna att uttrycka sina behov via verbal kommunikation. I dessa specifika fall måste sjuksköterskan finna andra sätt att kommunicera med patienterna, oavsett ålder och sjukdomstillstånd. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva vilka faktorer som hämmade eller stimulerade kommunikationen med patienter som inte kunde kommunicera verbalt. Studien genomfördes med en metod för systematiska litteraturöversikter och med en deduktiv ansats utifrån förutbestämda frågeställningar. Frågeställningarna fokuserar på kommunikation med prematura barn och sederade/intuberade vuxna samt likheter och skillnader mellan de båda grupperna.

Flera undersökningar visar att ett stort antal elever upplever obehag och oro i samband med matematik och därför får svårt att tillgodogöra sig skolans matematikundervisning på bästa sätt. Denna studie syftar till att belysa några elevers upplevelser av matematikängslan. Genom att lyfta fram elevernas tankar och erfarenheter kan studien förhoppningsvis bidra till en fördjupad dialog mellan lärare och elever kring matematikängslan. Kanske kan elevernas erfarenheter tas tillvara och användas när det gäller att utforma både den fysiska och den undervisningsmässiga skolmiljön. Undersökningen är en hermeneutisk studie som baseras på intervjuer med sju elever i den svenska grund- och gymnasieskolan. Alla sju informanter har upplevt eller upplever någon form av matematikängslan. Enligt denna studie är oron för att känna skam i sociala situationer och inför andra människor den kanske mest betydande orsaken till matematikängslan.

BAKGRUND: CABG blir en allt vanligare åtgärd vid kranskärlssjukdom inom svensk sjukvård. Målet med operationen är att lindra symtom vid kärlkramp och hjärtinfarkt samt att reducera mortaliteten. SYFTE: Syftet var att beskriva patienters emotionella upplevelser under det första året efter en CABG operation. METOD: En allmän litteraturstudie som grundades på kvalitativa vetenskapliga artiklar genomfördes. Resultatet baserades på sju vetenskapliga artiklar som söktes fram via elektroniska databaser och därefter granskades och analyserades.

SammanfattningDet övergripande syftet med denna studie är att undersöka hur den lärarstyrda klassrumsinteraktionen kan te sig i olika undervisningsgrupper med svenska som andraspråk då kommunikation är en förutsättning för att människan ska lära och utvecklas. Det mer specifika syftet med den här studien är att undersöka hur responsstyrning tar sig i uttryck i undervisningen av svenska som andraspråk i en introduktionsgrupp för nyanlända elever med elever i årskurs 6, där syftet med undervisningen är att få eleverna att börja tala, respektive en sva-grupp. För att besvara mitt syfte har jag formulerat följande fyra frågeställningar: Vilka typer av talhandlingar använder lärarna sig av i dialog med andraspråkselever samt nyanlända elever? Vilka typer av frågor använder läraren sig av? Vilket talutrymme ges eleverna att svara på lärarens frågor? Hur tar eleverna tillvara på det talutrymme som de får? Den huvudsakliga metoden i detta arbete är fallstudie, där jag har observerat och audioinspelat en sva-grupp och en introduktionsgrupp. Med hjälp av grova transkriptioner fick jag fram följande resultat där lärarna använde sig av talhandlingarna frågor, upprepning av elevs kommentar, förklaring/ instruktion/vägledning, kritik, beröm/uppmuntran, direkt uppmaning, bekräftelse och berättelse/läser.

Denna studie undersöker hur gitarrpedagoger kan arbeta för att stärka sina gitarrelevers tilltro till den egna förmågan att kunna spela gitarr. Jag har valt att använda mig av kvalitativa intervjuer som metod och jag har intervjuat både lärare och elever för att uppsatsen ska innehålla både ett lärar- och elevperspektiv. Jag har använt mig av ett antal begrepp som enligt Albert Bandura (1997) påverkar individens tilltro till den egna förmågan. Dessa begrepp är: Reflektion, Tidigare framgångar (Mastery Experience), Positiv feedback (Verbal Persuasion), Trygghet (Psychological and affective states) och (Bandura, 1997). Det framgår utifrån lärarinformanternas intervjuer att elevernas förmåga att reflektera, se att de har utvecklats och tryggheten på lektionerna är viktiga faktorer för att stärka elevernas tilltro.

SammanfattningSyftet med föreliggande arbete är att utifrån en fenomenologisk ansats visa en bild av hur livet i grundskolan, vid olika tidpunkter, kan te sig för en elev med högfungerande autism. Hur upplever hon sig själv och sin situation i skolan vid de olika tillfällena och hur förändras hennes upplevelse i ett longitudinellt perspektiv?    Hur förstår och uttrycker Alice sig själv och sin identitet?   Hur hanterar och förstår Alice sin situation i skolan?   Hur relaterar hon till och kommunicerar med andra?   Hur förstår och förklarar hon sina problem?   Hur förstår och påverkas hon av skolans berättelse om henne?För att besvara syftets frågeställningar har jag utfört ostrukturerade observationer samt informella samtal med eleven vid tre olika tillfällen under hennes grundskoletid. Observationer och samtal analyseras och diskuteras sedan i ett longitudinellt perspektiv utifrån aktuell forskning, litteratur om autism och fenomenologiska teorier.      Sammanfattningsvis framträder några generella drag och aspekter särskilt under Alices skoltid.   För det första syns en skillnad i hur hon hanterar sin annorlunda perception och utrycker sin vilja. Under årskurs två tar hon initiativ till att kommunicera sin vilja och sina känslor medan hon under senare år strävar efter att dölja sina reaktioner och drar sig undan.       För det andra hur den strävan efter att ta kontakt och kommunicera med andra, både fysiskt och verbalt som syns under tidigare år senare näst intill försvunnit.