Sök:

Sökresultat:

1168 Uppsatser om Vattenćtgćng - Sida 10 av 78

StötdÀmpning i ridbanor och grÀsmark

Under sommaren förekommer mÄnga tÀvlingar utomhus pÄ grÀsbanor inom mÄnga olika hÀstsporter. Flera faktorer, till exempel fukthalten i en grÀsbana, pÄverkar banans dÀmpande egenskaper, vilka i sin tur pÄverkar skadefrekvensen. En hÀst ben utsÀtts för stora belastningar nÀr den springer fort eller hoppar högt och dÄ Àr det viktigt att underlaget har bra stötdÀmpande egenskaper för att minska risken för skador. Syftet med denna studie Àr att med hjÀlp av litteraturstudier beskriva faktorer som pÄverkar stötdÀmpningsegenskaper i grÀsbanor och att i praktiken testa nÄgra olika metoder att mÀta en grÀsbanas kondition samt hur den pÄverkas av regn/bevattning. De metoder som anvÀndes var fallhejare, Going-stick, penetrometer och markfuktmÀtare. I de praktiska försöken uppmÀttes tre stycken rutor pÄ vardera 2x5 m, som mÀrktes upp tydligt pÄ Flyinges grÀstÀvlingsbana.

UtvÀrdering av dricksvattenkvaliteten i Bjuv : KartlÀggning av klagomÄl och eftersökning av orsak

Vid bytet frÄn grundvattentÀkt till ytvattentÀkt i Bjuvs kommun började klagomÄl om dricksvattnets kvalitet att strömma in till NordvÀstra SkÄnes Vatten och Avlopp (NSVA), ansvarig för vattenverksamheten i kommunen. Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga klagomÄlen kring dricksvattnet, ringa in problemet och eftersöka orsaken. Detta har skett genom intervjuer med konsumenter liksom vattenprovtagningar hos dessa. En geografisk spridning lÄg till grund vid valet av provtagningspunkterna. Utöver mikrobiologiska, kemiska och fysikaliska parametrar som inkluderas i Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten har vattnet analyserats för innehÄll av geosmin, 2-metylisoborneol och 2,4,6-trikloranisol dÄ dessa föreningar Àr kÀnda för att orsaka dÄlig lukt och bismak pÄ dricksvatten.

En undersökning av den tekniska servicen i Kalix kommun

Detta examensarbete innefattar en kundenkÀtundersökning i Kalix kommun dÀr 500 st slumpvis utvalda personer fÄr medverka genom att besvara 47 st frÄgor som handlar bland annat om gator, parker, vatten och avlopp samt sophÀmtning i Kalix kommun. En viktig del i en kommuns trovÀrdighet gentemot medborgarna Àr att de fÄr göra sin röst hörd. Ett sÀtt Àr att medborgarna fÄr medverka i en kundenkÀtundersökning dÀr de kan svara pÄ frÄgor som gÀller den tekniska servicen i kommunen. Med hjÀlp av denna undersökning kan kommunen ta del av medborgarnas svar och synpunkter och bemöta dem. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vad Kalixborna anser om kommunens gator, parker, vatten och avlopp och sophÀmtningen, och hur de kan vara med och pÄverka kommunens tekniska service och pÄ det sÀttet underlÀtta för Kalix kommun till förbÀttringar inom dessa omrÄden.

Odling av mikroalger inom trÀdgÄrdsnÀringen : kan mikroalger som producerar kommersiellt intressanta Àmnen tillvÀxa i anvÀnd nÀringslösning frÄn vÀxthusodling?

Mikroalger har en förmÄga att reducera nÀringsÀmnen i nÀringsberikat vatten samtidigt som de kan producera kommersiellt intressanta Àmnen. Att odla mikroalger i drÀneringsvatten frÄn vÀxthusodling skulle kunna vara ett sÀtt för odlare, som inte anvÀnder recirkulerande odlingssystem, att Ätervinna nÀringsberikat vatten. Om mikroalgerna producerar vÀrdefulla metaboliter sÄ kunde detta vara ett sÀtt för odlare att vinna ekonomiskt samtidigt som nÀringslÀckaget reduceras. I detta arbete undersöks möjligheten att odla mikroalgerna Chlorella vulgaris och Haematococcus pluvialis i en nÀringslösning med ett nÀringsinnehÄll som motsvarar det i returvatten frÄn vÀxthusodling av tomat. C. vulgaris har en hög proteinhalt och innehÄller Àven fleromÀttade fettsyror och karotenoider.

I vÄtt och torrt : ett gestaltningsförslag med naturen som meddesigner

VĂ€rlden idag förvĂ€ntas möta stora förĂ€ndringar i klimatet. Följdeffekterna Ă€r mĂ„nga och leder exempelvis till havsnivĂ„höjningar och intensivare regn. Ökade och varierande mĂ€ngder vatten i urbana miljöer Ă€r en följdeffekt av detta vilket i vissa fall leder till översvĂ€mningar. Studier som gjorts av framtida klimat antyder att extrem nederbörd blir allt vanligare. Syftet med denna studie har varit att bidra med alternativa idĂ©er om hur ökade mĂ€ngder vatten orsakade av klimatförĂ€ndringar kan hanteras i gestaltningen av staden, dĂ€r vattnet ska ses som en resurs istĂ€llet för ett problem. MĂ„let har varit att för en stadsmiljö i Helsingborg utforma ett stadsrum som kan ta emot stora mĂ€ngder vatten och som kan vara attraktivt bĂ„de nĂ€r det blir vattenfyllt och nĂ€r det Ă€r torrlagt. Stadsrummet ska Ă€ven kunna fungera som ett pedagogiskt inslag i staden genom att framhĂ€va klimatförĂ€ndringarna och samtidigt bidra till en rekreativ stadsmiljö. Arbetet har varit en designprocess som har bestĂ„tt av en kunskapsinhĂ€mtande del och en gestaltande del. Ett antal svenska kommuners syn (Helsingborg, Göteborg, Malmö och Kristianstad) pĂ„ klimatanpassning har studerats, vilket visade pĂ„ att de till stor del ser de ökade mĂ€ngderna vatten som ett problem och vattnet anses vara ett hot mot staden och dess invĂ„nare.

EU: s ramdirektiv för vatten: konsekvenser för svensk
vattenkraft

EU:s ramdirektiv för vatten trÀdde i kraft i december Är 2000 och syftar till att för framtiden skapa en gemensam vattenpolitik i EU. Direktivets överordnade mÄl Àr att uppnÄ en tillfredsstÀllande miljökvalitet i samtliga naturliga ytvatten i Europa. Kraftigt pÄverkade vatten ska endast nÄ upp till ett bÀsta möjliga tillstÄnd dÀr mÀnsklig verksamhet fortfarande tillÄts. I Sverige leds vattenförvaltningen av den nybildade Vattenmyndigheten. Direktivet, dess förarbeten och implementering i Sverige undersöks i examensarbetet.

EU:s ramdirektiv för vatten: konsekvenser för svensk vattenkraft

EU:s ramdirektiv för vatten trÀdde i kraft i december Är 2000 och syftar till att för framtiden skapa en gemensam vattenpolitik i EU. Direktivets överordnade mÄl Àr att uppnÄ en tillfredsstÀllande miljökvalitet i samtliga naturliga ytvatten i Europa. Kraftigt pÄverkade vatten ska endast nÄ upp till ett bÀsta möjliga tillstÄnd dÀr mÀnsklig verksamhet fortfarande tillÄts. I Sverige leds vattenförvaltningen av den nybildade Vattenmyndigheten. Direktivet, dess förarbeten och implementering i Sverige undersöks i examensarbetet. De flesta vattenförekomster i direkt anslutning till vattenkraftanlÀggningar har preliminÀrt klassificerats som kraftigt modifierade och omfattas dÄ av de mindre ambitiösa miljömÄlen.

Är vatten energi, eller Ă€r energi vatten, eller..?

Detta examensarbete har som huvudsyfte att bidra till en djupare förstÄelse av relationen mellan vatten- och energianvÀndning i flerbostadshus. För att arbetet skulle kunna slutföras inom dem förutbestÀmda 20 veckorna begrÀnsades arbetet. Valet gjordes att studera studentlÀgenheter i korridorform dÄ denna typ av boende ser ungefÀr likadan ut oavsett vart i Sverige de Àr byggda. En annan anledning till att studentboenden Àr en intressant mÄlgrupp Àr att energi- och vattenkostnaden ofta ingÄr i hyran, vilket minskar medvetenheten kring energianvÀndningen. Studien har kartlagt fjÀrrvÀrmeÄtgÄngen och anvÀndningen av varmvatten i tvÄ utvalda fastigheter.Fastigheterna bestÄr av korridorsboenden och Àr belÀgna i Stockholm och LuleÄ.

MiljömÀrkta hotell- En studie av SvanmÀrkta hotells miljövinst

1989 beslöt Nordiska ministerÄdet att införa en nordisk, enhetlig miljömÀrkning som fick Svanen som symbol. 1999 var Svanens kriterier för miljömÀrkning av hotell fÀrdigstÀllda och kunde sÀttas i bruk. I detta arbete har det undersökts om hotell som Àr, eller arbetar för att bli SvanmÀrkta fÄr en större miljövinst Àn resten av samhÀllet innom tre omrÄden; osorterade sopor, energi samt vatten. HÀr undersöks ocksÄ vilka ÄtgÀrder som dessa hotell genomför samt varför de har valt att SvanmÀrka sig. En undersökning om Svanen uppfyller de intentioner riksdag och regering hade nÀr de införde SIS MiljömÀrkning genomförs ocksÄ med de undersökta hotellen som utgÄngspunkt.

Europeiseringens grÀnsöverskridande effekter : ramdirektivet för vatten som ett exempel

Det svenska samhÀllet Àr i hög grad invÀvt i vÀrlden utanför. Det som Àr viktigt hos oss Àr ofta lika viktigt hos andra. VÀrlden har blivit mindre samtidigt som medvetenheten om vÀrlden som en enhet har vuxit. För Sveriges del har det varit den Europeiska unionen som stÄtt i centrum för diskussionen om den nya vÀrlden. Medlemskapet i EU har fÄtt det svenska samhÀllet att delta i ett nytt regel- och idésystem, vilket har lett till omfattande konsekvenser och förÀndringar.

BestÀmning av organisk halt i avloppsvatten med Total Organic Carbon (TOC)-analys

Kommunalt avloppsvatten innehÄller stora mÀngder föroreningar bland annat organiskt material som pÄverkar organismerna i naturen. Reningsverken runtom i Sverige arbetar stÀndigt för att minimera utslÀppen av föroreningar. Det Àr viktigt att kontinuerligt analysera vattnets kvalité för att kontrollera reningsverkets funktion. Total Organic Carbon (TOC) och Chemical Oxygen Demand (COD) Àr tvÄ analysmetoder som anvÀnds för att mÀta organisk halt i avloppsvatten. FrÄn COD-analysen uppkommer farligt avfall som innehÄller kvicksilver varför analysmetoden enligt EU-direktiv ska fasas ut.

Konsumentbeteendet pÄ spelapplikationsmarknaden - En studie om japanska och svenska konsumenter

Vattenavvisning och smutsavvisning Àr tvÄ egenskaper hos textila produkter som idag eftertraktas av konsumenter. En Àmnesgrupp som Àr direkt relaterad till ovan nÀmnda egenskaper Àr fluorkarboner. Ibland förs fluorkarboner pÄ en redan fÀrdigtillverkad textilvara genom impregnering, laminering eller belÀggning. Polymeren PTFE, polytetrafluoreten, anvÀnds inom textil belÀggning och som huvudkomponent i membran för att skydda textiler frÄn vatten och smuts. Syftet med detta arbete var att undersöka om nÄgon effekt av vatten- och smutsavvisning kan uppvisas vid integration av PTFE-fiber i polyester- eller viskosgarn.

HÄllbar utveckling och översvÀmningsrisker : En analys av kommunala bedömningsgrunder vid stadsutveckling i vattennÀra omrÄden

KlimatförÀndringar med en framtida temperaturökning som följd kommer sannolikt leda till kraftigare nederbörd för Sveriges del, vilket i sin tur ökar riskerna för översvÀmningar. En sÄdan utveckling skulle bli sÀrskilt problematisk för infrastruktur och bebyggelse i anslutning till vatten. Samtidigt som översvÀmningsriskerna förvÀntas öka i Sveriges uppfattas ÀndÄ boende med nÀrhet till vatten som attraktivt och efterstrÀvansvÀrt vilket leder mÄnga kommuner till att vilja göra satsningar pÄ nybyggnationer inom sÄdana omrÄden. Karlstad Àr en av de svenska stÀder som bedöms komma att drabbas hÄrt av översvÀmningar till följd av klimatförÀndringarna men samtidigt ocksÄ en av de stÀder dÀr inriktningen pÄ att bygga och utveckla omrÄden vid vatten Àr tydlig. I Sverige har varje kommun, enligt plan- och bygglagen (2010:911), ansvaret för den fysiska planeringen och stadsutvecklingen.

GIS i kommunal verksamhetsriskanalys vid planering av grundvattenmagasin

Ingen vÀtska kan ersÀtta vatten och utan vatten kan inget liv existera. Markens fysikaliska egenskaper och kemiska förhÄllanden styr spridningen av de föroreningsÀmnen som förekommer i mark och i vatten.Katrineholms kommun vill i framtiden kunna utnyttja vattenmagasinen i Forssjö. Ett antal observationsrör har placerats i Forssjö, vilket Àr belÀget cirka 8 km sydost om Katrineholm. I dagslÀget anvÀnds inte GIS i kommunen och detta gjorde att jag blev intresserad av vilka möjligheter som GIS skulle kunna tillföra med utgÄngspunkt i den brunnsdatabas med vattenkvalitetsmÀtningar som finns i kommunen.Detta examensarbete bestÄr av tvÄ delar. Den första delen granskar risken för föroreningar frÄn den del av vÀg 52 mellan Katrineholm och Nyköping som passerar KatrineholmsÄsen sydost om Katrineholm.

Optimal vÀgutformning vid ökade nederbördsmÀngder

Avsikten med den hÀr rapporten var dels att lÀra mig mer om utformning av vÀgkroppar samt avbördning av dagvatten och vattendrag intill för att pÄ sÄ sÀtt kunna bidra till utveckling av vÀgbyggande. Intresset för detta har vÀckts sedan rikliga nederbördsmÀngder stÀllde till översvÀmningsproblem vid E4:an i VÀsterbotten hösten 2012. MÄlet var att ta reda hur nederbördsmÀngderna förvÀntas bli i framtiden och komma fram till förslag pÄ bÀsta möjliga vÀgkroppsutformning efter dessa förutsÀttningar. Problemformulering:1) Hur ser en normalsektion av vÀgkropp ut nÀr det gÀller lagertjocklekar och materialtyper? Vilka tekniker anvÀnds idag för bortledning av vatten frÄn vÀgkroppen?2) Vilka utgÄngspunkter anvÀnds idag vid vÀgutformning nÀr det gÀller nederbördsmÀngder och vilka Àr de förvÀntade förÀndringarna av nederbörd i Sverige?3) Hur skulle en vÀgkropp med tillhörande vattenavledning behöva se ut med de förvÀntade klimatförÀndringarna? Behöver Àven vÀgens underbyggnad förÀndras?En normalsektion beskriver den generella uppbyggnaden av en vÀg i genomskÀrning lÀngs hela den projekterade strÀckan.

<- FöregÄende sida 10 NÀsta sida ->