Sökresultat:
1193 Uppsatser om Vatten,vattenanläggningar - Sida 63 av 80
Mammans betydelse : effekter av tidig maternell separation hos dÀggdjur
DÀggdjur diar sina ungar under den första tiden efter förlossningen men hos mÄnga arter bestÄr moderskapet av mer Àn att bara erbjuda mat. MÄnga dÀggdjur som hÄlls i fÄngenskap har separerats frÄn sina mödrar lÄngt tidigare Àn vad som sker i naturen och separationen sker ofta abrupt utan möjlighet för ungarna att successivt vÀnja sig vid de nya förutsÀttningarna som separationen innebÀr. Syftet med den hÀr litteraturstudien Àr att undersöka vad som Àr viktigt i moder-unge-relationen, för att sedan titta pÄ hur dÀggdjurs beteende pÄverkas av att förlora sin mamma tidigt i livet, och hur problemen kan undvikas med exempel frÄn hÀst, fÄr, nötkreatur, gris, gnagare, mink och primat. Det sociala bandet som bildas mellan moder och unge strax efter födseln Àr viktigt för att de ska kÀnna igen varandra och hos vissa arter Àr det livsviktigt för ungarnas nÀringsintag och överlevnad. Hos de flesta arter verkar dock moderns nÀrvaro och omvÄrdnad vara minst lika viktig, om inte viktigare för ungarnas utveckling och vÀlbefinnande.
Omanalys av massbalanser pÄ MÄrmaglaciÀren
Dagvatten kallas det regn- och smÀltvatten som rinner av frÄn hÄrdgjorda ytor i stadsmiljön. Detta vatten för ofta med sig stora mÀngder av föroreningar som tungmetaller, nÀringsÀmnen och oljerelaterade Àmnen, vilka kan göra stor skada om de nÄr recipienter. För att rena dagvattnet och dÀrmed minska föroreningsbelastningen byggs det allt fler öppna dagvattensystem som t.ex. vÄtmarker och dammar. Studier har visat att dessa system har hög reningseffekt och dessutom Àr de kostnadseffektiva.
Minireningsverk i LuleÄ kommun: en funktionsstudie
Miljökontoret i LuleÄ har sedan 1997 gett tillstÄnd till ett antal minireningsverk i LuleÄ kommun. I april 2006 fanns det totalt 42 hushÄll med minireningsverk. Syftet med examensarbetet har varit att ta reda pÄ vilka typer av minireningsverk det finns i kommunen, hur de fungerar, vad som egentligen kommer ut frÄn anlÀggningarna och om serviceavtal finns. I examensarbetet finns en litteraturstudie över vad avloppsvatten innehÄller och allmÀnt hur minireningsverk fungerar. De reningsverk som finns i kommunen Àr frÄn tre olika tillverkare, arbetet innehÄller en beskrivning av dessa anlÀggningar baserat pÄ det material som finns frÄn tillverkarna.
En studie om fÀrgstÀnk i en offsetpress : Orsaker och ÄtgÀrder
Syftet med denna rapport var att undersöka varför en offsetpress stÀnker fÀrg under produktionen av spelkuponger. FrÄgestÀllningen var följande;Vad Àr orsaken till att en arbetande offsetpress stÀnker fÀrg frÄn valsar och cylindrar och hur kan det eventuellt förhindras?Att trycka tryck med offsetpressar Àr det vanligaste sÀttet att trycka tidningar, magasin, spelkuponger m.m. En offsetpress Àr uppbyggd av fukt- och fÀrgvalsar, cylindrar och en tryckplÄt. Cylindrarna bestÄr av en plÄtcylinder, en gummicylinder och en tryckcylinder.
Modellering av dagvattennÀt utgÄende frÄn markhöjder
Enligt Svenskt Vatten ska dagvattensystem vara dimensionerade för att klara ett regnmed en Äterkomsttid pÄ 10 Är. För att utvÀrdera om ett system Àr rÀtt dimensionerat kanen dagvattenmodell upprÀttas. Det Àr dÄ viktigt att veta vilka nivÄer ledningarna har mendenna information Àr bristfÀllig hos mÄnga kommuner. Ledningarna borde dock följatopografin i generella drag och borde dÀrför kunna uppskattas dÀrifrÄn.Syftet med denna studie var dÀrför att utveckla en metod för hur vattenledningarnasnivÄer kunde ansÀttas pÄ ett enkelt sÀtt utifrÄn marknivÄn och hur stor betydelse detskulle ha vid dagvattenmodellering. Ett ytterligare syfte var att Àven bedöma Lidingöstads dagvattensystem, dÀr information om ledningarnas nivÄer saknades, utifrÄn dennametod.
En studie om glimmers förmÄga att absorbera och kvarhÄlla fukt genom kapillÀra krafter i jÀmförelse med finfraktion utan glimmer samt glimmers kohesiva egenskaper
Föreliggande arbete har syftat till att dels undersöka glimmers förmĂ„ga att absorbera och kvarhĂ„lla fukt genom kapillĂ€ra krafter i jĂ€mförelse med finfraktion utan glimmer, och dels att studera glimmers kohesiva egenskaper. Ăven en litteraturstudie har genomförts med inriktning att belysa den pĂ„verkan som glimmer har pĂ„ bergmaterialegenskaperna och vilka problem det medför i byggkonstruktioner. Fyra olika provmaterial av fraktioner mellan <0,063-2,0 mm med varierande glimmerhalt har studerats med avseende pĂ„ kohesion, absorptionsegenskaper samt förmĂ„ga att kvarhĂ„lla fukt. den specifika vattenabsorptionen (mg vatten/1 g prov) har berĂ€knats och volymförĂ€ndringar vid vattenmĂ€ttning har registrerats. undersökningens resultat indikerar stark att andelen fri glimmer i finfraktion har stort inflytande vad gĂ€ller magasinering av fukt.
Metodik för bestÀminig av hÄrdgjorda ytor i berÀkningsmodeller för Stockholms huvudavloppsnÀt
Den o?kande urbaniseringen inneba?r att dagens avloppssystem blir mer invecklande och komplexa. Fo?r Stockholms stad har det under de senaste 20 a?ren uppra?ttats detaljerade datormodeller fo?r delar av avloppssystemet. Fo?r att ge en helhetsbild av situationen har det mellan a?ren 2003 till 2007 skapats en o?vergripande bera?kningsmodell o?ver Stockholms huvudavloppssystem.
Göra det lÀttare att dra fördel av vÀxters hÀlsoegenskaper
"Hur kan man fÄ mÀnniskor som aldrig bryr sig om vÀxter att kunna ha vÀxter hemma för att dra maximal fördel av deras psykiska och fysiska hÀlsoeffekter?"SÄ lyder min frÄgestÀllning i detta projekt.Det finns studier som visar att mÀnniskor som exponeras för vÀxtlighet lever lÀngre, mÄr bÀttre och Àr mindre sjukskrivna Àn andra. Dessutom har det visat sig att opererade patienter pÄ sjukhus tillfrisknar snabbare med vÀxtlighet i rummet - det rÀcker till och med om de kan se sjÀlva grönskan för att effekten ska visa sig. (Ulrich 1984). Dessa patienter behövde ocksÄ fÀrre injektioner av starka bedövningsmedel och hade mindre besvÀr efter operationen.Enligt Ulrich & Parsons (1992) pÄverkas mÀnniskor till det bÀttre av vÀxter, oavsett kulturell bakgrund.
Phyllis memorial childrens home and academy : ett undersökande förslagsarbete för framtida utveckling av ett barnhem och skola i Kenya
Phyllis Memorial Childrens Home and Academy Àr belÀget utanför Nakuru
i vÀstra Kenya. Barnhemmet grundades Är 2000 av Jacinta Njoroge och
under tolv Är har en kraftig expansion och utveckling skett. Det som började
som ett privat finansierat initiativ Àr numera en vÀletablerad verksamhet
som finansieras av ett organiserat bistÄnd. Ansvariga i organisationen
har efterfrÄgat en plan för framtida utveckling av platsen med fokus pÄ
helhetsperspektiv och lÄngsiktighet. Detta examensarbete har för avsikt
att fungera som diskussionsunderlag för den fortsatta planeringen och
utvecklingen av platsen Phyllis Memorial Childrens Home and Academy.
Vilka riktlinjer och principer bör styra den framtida utvecklingen och hur
kan dessa ges en fysisk gestaltning? Förslaget innefattar bland annat idéer till
sanitetslösning med kombinerad tvÀttplats, plan för plantering av fler trÀd och
förslag pÄ hur man kan skapa fler platser för social aktivitet.
SlÀckmedel inom uranhanterade omrÄden pÄ Westinghouse Electric AB Sweden VÀsterÄs
Sedan lagen (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor trÀdde i kraft har allt större krav stÀllts pÄ verksamhetsutövaren som individ och Àgare till objektet med avseende pÄ brandskydd. Denna lag innebÀr att den statliga mÄlstyrningen har rÀtt att utöva tillsyn pÄ diverse aktörer. Innebörden av lagen som trÀdde i kraft första januari (2004) Àr att verksamhetsutövaren sjÀlv stÄr för ansvaret för att brandskyddsdokumentation ska finnas upprÀttad. Detta innebÀr att rÀddningstjÀnstens ansvar Àr att kontrollera att brandskyddsdokumentation finns tillgÀngligt. Syftet med examensarbetet Àr att komma med ÄtgÀrdsförslag/-förbÀttringar gÀllande det befintliga brandskyddet inom urankontrollerade omrÄden pÄ Westinghouse brÀnslefabrik.
MiljöpÄverkan frÄn gruvdrift i KirunaomrÄdet: En studie av metaller i daterade sjösediment
Rakkuri sjösystem Àr den största recipienten för vatten pÄverkat av gruvdrift ifrÄn LKABsjÀrnmalmsgruva i Kiruna och Àr Àven recipient för de numera nedlagda sulfid-koppar gruvornaPahtohavare och Viscaria. I den hÀr underökningen har det funnits tillgÄng till dateradesedimentkÀrnor ifrÄn de största sjöarna i Rakkurissytemet, som anvÀnds tillsammans med nyaanalyser av sedimentet frÄn den tidigare daterade referenssjön Suolujåvri. Metallanalyserna frÄnde daterade sedimentkÀrnorna har anvÀnts statistiskt för att undersöka pÄverkan frÄn gruvdriftenpÄ recipientsjöarna.Metallkoncentrationerna i sedimentet följer den naturliga anrikningen av jÀrn- ochmanganhydroxider i ytsedimentet vilken i sin tur sammanfaller djupmÀssigt med det sedimentsom avsattes kring 1950 dÄ pÄverkan frÄn gruvdriften till recipienten startade. Sammanfallandetav grÀnsen mellan förindustriellt- och opÄverkat sediment tillsammans med grÀnsen för densuboxiska zonen i sedimentet komplicerar anvÀndandet av sedimentet som arkiv förrecipientens föroreningshistoria. Den hÀr studien kan ÀndÄ pÄvisa att recipientsjön Mette-RakkurijÀrvi Àr pÄverkad av metaller ifrÄn gruvdrift.
STAD MĂTER HAV - Planförslag för Varbergs stations- och södra hamnomrĂ„de
Centralt belÀgna hamnomrÄden vÀrlden över blir idag föremÄl för stadsutveckling till följd av att kustnÀra verksamhetsomrÄden omlokaliseras eller avregleras och vars frigjorda markarealer ger utrymme för ny bebyggelse. Varbergs stad stÄr idag inför ovan nÀmnda förÀndring mot bakgrund av beslut att förlÀgga VÀstkustbanan i tunnel under stadens centrala delar likvÀl beslut att omlokalisera GrenÄfÀrjans tillÀggsplats och Handelshamnens centralt belÀgna verksamheter till mer perifera hamndelar i staden. BarriÀrer försvinner och markarealer frigörs vilket skapar förutsÀttningar att etablera ny bebyggelse inom Varbergs stations- och södra hamnomrÄde och Äter lÄta staden möta havet lÀngs denna kuststrÀcka.Föreliggande magisteruppsats resulterar i ett planförslag för ny bebyggelse inom Varbergs stations- och södra hamnomrÄde. Syftet med uppsatsen Àr att, utifrÄn teoretisk och praktisk kunskap om dagens stadsutveckling, skapa en bebyggelse som harmonierar med omgivningens smÄskaliga stadsstruktur och samtidigt möter stadens och regionens tillvÀxt och medföljande behov av centralt belÀgna bostÀder och lokaler för verksamheter och service. PlanomrÄdets lokalisering medför goda förutsÀttningar för en blandad bebyggelse och planförslaget tar utgÄngspunkt i integrerade funktioner sÄ som bostÀder, kontor, handel och service.
En jÀmförande studie av Svenskt Vattens och CAC:s syn pÄ HACCP-processen, En utvÀrdering och ett praktiskt tillÀmpande av Svenskt Vattens "Handbok för egenkontrollprogram med HACCP"
Denna rapport, En jÀmförande studie av Svenskt Vattens och CAC:s syn pÄ HACCP-processen, En utvÀrdering och ett praktiskt tillÀmpande av Svenskt Vattens Handbok för egenkontrollprogram med HACCP, skriven av Anna JÀrvegren Meijer (handledd av Kenneth M. Persson, professor vid Teknisk VattenresurslÀra, Lunds Tekniska Högskola och Anne Levin, konsult pÄ SWECO VIAK, Malmö) behandlar kvalitetssystemet Hazard Analysis and Critical Control Points (HACCP) och fokus ligger pÄ tillÀmpning inom beredning och distribution av dricksvatten.Rapporten bestÄr av tre delar. I den första redovisas HACCP-processen och de arbetssteg som Codex Alimentarius Commission har tagit som praxis. HÀr jÀmförs ocksÄ Svenskt Vattens syn pÄ HACCP i Handbok för egenkontrollprogram med HACCP med just CAC:s. Det konstateras att skillnader finns dÄ Svenskt Vatten har valt att inte följa CAC:s praxis till punkt och pricka utan utformat arbetsgÄngen annorlunda.Den andra delen av rapporten handlar om hur anvÀndarvÀnlig Svenskt Vattens handbok Àr i praktiken.
SÀkerhetsskyddslagens tillÀmpning i Bodens kommun: en förstudie till sÀkerhetsanalysen.
SÀkerhet Àr nÄgot som involverar alltmer i vÄr vardag eftersom den tekniska utvecklingen gÄr framÄt i rask takt. Portkoder, kameraövervakning och avancerade betalningssystem via internet tillhör vÄr vardag och behovet ökar hela tiden. I landets kommuner har en liknande utveckling skett och det Àr i samband med detta som sÀkerhetsskyddslagen (1996:627) infördes. Lagen reglerar att det ska finnas ett sÀkerhetsskydd i varje kommun och att en sÀkerhetsanalys skall utföras för att lyfta fram de delar som skall bedömas skyddsvÀrda för att pÄ sÄ sÀtt höja sÀkerhetsskyddet i kommunen om det Àr undermÄligt. I Bodens kommun finns ingen sÀkerhetsanalys utförd och dÀrför syftar denna rapport att ta fram en grund till sÀkerhetsanalysen, vilket sker bland annat genom att inventera de skyddsvÀrda resurserna.
Genetisk analys av Svenska Vorstehklubbens jaktprov
Baserat pĂ„ jaktprovsresultat insamlade av Svenska Vorstehklubben (SVK) frĂ„n 1985 till 2009 genomfördes genetiska analyser av jaktegenskaper hos fĂ„gelhundar. I analyserna ingick 2 726 korthĂ„riga vorsteh, 2 284 strĂ€vhĂ„riga vorsteh och 680 kleiner mĂŒnsterlĂ€nder. För fĂ€ltegenskaperna (fart, vidd, reviering, samarbete, stĂ„nd, avance, sekundering och rotning) och eftersöksegenskaperna (vattenpassion, simteknik och spĂ„rteknik) skattades de flesta arvbarheter till cirka 10 % eller lĂ€gre. Arvbarheterna för fĂ€lt-, vatten-, spĂ„r- och apportarbete Ă€r genomgĂ„ende lĂ„ga (3-8 %), vilket Ă€ven Ă€r fallet för objektiva bedömningar av antal fĂ„gelkontakter av olika slag (2-4 %). Tidigare studier som skattat beteendearvbarheter för hundar har frĂ€mst funnit arvbarheter inom intervallet 0-40 %.