Sökresultat:
307 Uppsatser om Varumärkets krafter - Sida 17 av 21
Global stabilisering av volymbyggda trÀhus
Ă
r 1994 fick Sverige en ny byggnorm som tillĂ„ter obegrĂ€nsad anvĂ€ndning av trĂ€ i bĂ€rande stommar om funktionskraven uppfylls (Ăstman et al., 1999). Innan dess hade trĂ€ som bĂ€rande system tillĂ„tits i upp till tvĂ„ vĂ„ningar, vilket var en följd av att brĂ€nder orsakat stora problem i flera svenska stĂ€der. Dagens byggande strĂ€var mer och mer mot att bygga sĂ„ effektivt som möjligt med sĂ„ kort byggtid som möjligt. Ett sĂ€tt att bygga effektivt och fĂ„ kort tid pĂ„ byggarbetsplatsen Ă€r att anvĂ€nda sig av prefabricerade volymer som monteras ihop till flervĂ„ningshus pĂ„ byggarbetsplatsen. Idag finns en efterfrĂ„gan pĂ„ flervĂ„ningshus i trĂ€ högre Ă€n fyra vĂ„ningar och branschen anpassar sig snabbt till kundens önskemĂ„l.
MÄldifferenser inom ideella föreningar
Bakgrund: Genom elitidrottens utveckling mot en mer affÀrsmÀssig verksamhet har ocksÄ kraven pÄ och behoven hos elitidrottsföreningar förÀndrats. I föreningar pÄ toppnivÄ inom exempelvis hockey drivs elitverksamheten mer eller mindre som företag, men ses rent juridiskt som föreningar. Ofta Àr dessa föreningar mÄlstyrda. Balanced scorecard Àr en styrform som strÀvar efter att uppnÄ balans mellan mÄlsÀttningar vad gÀller mÄtt, tid och organisation. Parallellt med den affÀrsmÀssiga verksamheten inom elitföreningarna finns det sektioner som drivs helt av ideella krafter och med helt andra mÄlsÀttningar Àn de affÀrsmÀssiga.
Svartsjuka i transformation : En komparativ undersökning av William Shakespeares drama Othello och den moderna filmatiseringen Othello (1995)
Den 23 Mars 1980 röstade svenska folket om kÀrnkraften. Den politiska debatt som fördes innan valet var pÄ mÄnga sÀtt bÄde komplicerad och motsÀgelsefull. Komplicerad dÀrför att perspektiven pÄ kÀrnkraften var sÄ mÄnga och för att frÄgan splittrade traditionella politiska och ideologiska grÀnser. MotsÀgelsefull, för trots den uttalade ambitionen om en saklig debatt tycktes det omöjligt att fÄ till stÄnd och trots mÄnga av frÄgornas vetenskapliga grund och debattörernas vurm för faktamÀssighet tycktes de viktigaste orsakerna till debattörernas stÀllningstagande vara outtalade och av ideologisk art. Denna uppsats försöker dels ÄskÄdliggöra debatten, dels finna orsakerna till dess komplexa och motsÀgelsefulla natur.
Robusthet hos miljonprogrammets prefabricerade betongkonstruktioner
Elementbyggnad medför ofta problem, dels pÄ grund av avsaknaden av naturliga kopplingar mellan dess element, dels kring hur konstruktionen i dess utformning ska motstÄ fortskridande ras. Med fortskridande ras avses det förlopp som uppstÄr dÄ kollaps av en enskild bÀrverksdel
sprids till intilliggande konstruktion. En konstruktion som har tillrÀcklig förmÄga att motstÄ detta förlopp benÀmns robust.
Bo G. Hellers, professor emeritus i konstruktionslÀra vid Kungliga tekniska högskolan, beskriver i en debattartikel att mÄnga byggnader uppförda med prefabricerade betongelement frÄn miljonprogrammet inte uppnÄr tillrÀcklig robusthet.
Syftet med denna studie baseras pÄ Bo G. Hellers uttalande och har varit att undersöka om en befintlig byggnad uppförd under miljonprogrammet Àr utformad pÄ ett sÄdant sÀtt att tillrÀcklig robusthet uppnÄs.
Jag Àr trÀnare! : En studie om den professionella fotbollstrÀnarens arbetsmiljö
Syfte och frÄgestÀllningarStudien skall ge en inblick i den vardag som professionella trÀnare verkar i, vilket kan skapa en vidare utveckling pÄ hur man i denna yrkesroll kan förbereda sig sjÀlv och anhöriga för den framtid som vÀntar. FrÄgestÀllningarna Àr: Hur ser den professionella trÀnaren pÄ sin arbetsmiljö? Hur ser den professionella trÀnaren pÄ sin yrkesroll? MetodFör att pÄ bÀsta sÀtt fÄ fram vÀrdefull data till denna uppsats sÄ valdes den kvalitativa intervjun. DÀri valdes den semistrukturerade intervjumetoden, dÀr grundbasen utgörs av fasta frÄgor men dÀr följdfrÄgor kan skapas efterhand beroende pÄ vad intervjupersonen kommer med för svar. Fyra manliga fotbollstrÀnare med erfarenhet frÄn den professionella elitnivÄn i Sverige valdes ut till intervjuer.
Införande av miljöledningssystem vid lÀrosÀten
Miljöarbetet förÀndras stÀndigt och har kommit att gÀlla alla verksamheter i samhÀllet. Universitet och högskolor har ett sÀrskilt ansvar i miljöhÀnseende och unika möjligheter att pÄverka strÀvan mot en hÄllbar utveckling. Staten, nÀringsliv och krafter inom verksamheten stÀller ökade krav pÄ lÀrosÀtenas miljöarbete. DÀrmed har lÀrosÀtena ett behov att systematisera och organisera sitt miljöarbete, det vill sÀga ett behov av att införa ett miljöledningssystem. Syftet med rapporten Àr att sammanstÀlla information och erfarenheter frÄn lÀrosÀtens miljöledningssystem och deras syn pÄ studenten som miljöaspekt samt ge ett förslag för hur LuleÄ tekniska universitet kan gÄ till vÀga i sitt miljöarbete.
Bruksandans betydelse för organisationskultur, kommunikation och social identitet - ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv
Följande studie har utgÄtt ifrÄn ett sociologiskt socialpsykologiskt perspektiv. Uppsatsen har haft för avsikt att studera bruksandans betydelse i en industriorganisation och i relation till det omgivande samhÀllet utifrÄn det teoretiska perspektivet symbolisk interaktionism och dÀr hermeneutik och den hermeneutiska forskningsprocessen anvÀnds som metod för tolkning av insamlade data. Dess syfte har varit att undersöka och synliggöra bruksandans betydelse för kommunikation, för sociala identiteter och för kulturen i organisationen. Den har avsett att svara pÄ frÄgor om pÄ vilket sÀtt individerna i organisationen kommunicerar; hur de sociala identiteterna skapas och reproduceras; och pÄ vilket sÀtt bruksandan frÀmjar eller hindrar en utveckling av den gemensamma organisationskulturen i anpassningen till en global marknad.Jag har kommit att se bruksandan som ett fenomen och ett uttryck för en institution som prÀglas av de normer och vÀrderingar som etablerats över generationer och som pÄ olika sÀtt Ànnu lever kvar i de brukssamhÀllen som finns runt om i Sverige. Bruket har i mÄnga samhÀllen fungerat som den huvudsakliga arbetsgivaren och har av mÄnga ansetts som en trygghet, i form av nÀrhet, men ocksÄ som möjlighet till sysselsÀttning och som inkomstkÀlla.Bruksandan visar pÄ skarpa grÀnsdragningar mellan individer och grupper inom organisationen.
Engagemangets betydelse för att etablera sociala problem : Exemplet trafficking
Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga och analysera engagemangets roll i förhÄllandet till sociala problem och belysa detta utifrÄn exemplet trafficking. Uppsatsen besvarar frÄgor om engagemangets betydelse dÄ det handlar om att etablera sociala problem samt hur trafficking kan definieras som ett socialt problem.Vi har anvÀnt oss av en rad teorier som vi har tillÀmpat pÄ sociala problem, engagemang samt pÄ trafficking. Teorier som behandlas Àr bland annat Meeuwisse och SwÀrds fyra kriterier för att definiera sociala problem och Mills teorier om personliga bekymmer och samhÀlleliga problem. Flera viktiga begrepp som tas upp i teoriavsnittet och som sedan Àr Äterkommande i uppsatsen Àr objektivism, konstruktivism och moralisk panik.Begreppet trafficking betyder pÄ engelska olaglig handel men specificerar inte handelsvaran. Trafficking kan betyda handel med vapen och droger men i denna uppsats syftar vi pÄ handel med kvinnor för sexuella ÀndamÄl.VÄrt intervjumaterial bestÄr av fyra kvalitativa intervjuer, med tvÄ mÀn och tvÄ kvinnor dÀr samtliga Àr utbildade socionomer.
Globalisering inom dagligvaruhandeln - Har svenska aktörer en chans? Drivkrafter, kompetenser och strategier.
Den pÄgÄende globaliseringen Àr en högst vÀsentlig frÄga för de svenska dagligvaruföretagen. Trots att globala och multinationella aktörer Ànnu inte har gjort sitt intÄg pÄ bred front i Sverige kan en etablering av utlÀndska lÄgpriskedjor som Lidl och Metro skönjas pÄ den svenska marknaden. LikasÄ syns en förÀndring i de svenska aktörernas beteende i form samgÄenden, partnerskap och centralisering. FrÄgor kring vilka fördelar de globala aktörerna har i förhÄllande till nationella aktörer, samt om det kommer att finnas utrymme för nationella aktörer i framtiden Àr befogade. Utvecklingen kan ocksÄ skapa ett behov av nya kompetenser, resurser och strategier hos dagligvaruaktörer, nÄgot som vi finner intressant att undersöka.
Lyfter matematiken? : LÀrares syn pÄ utvecklingsarbete inom matematik
Rubriken till detta arbete kommer frÄn Matematikdelegationens betÀnkande, ?Att lyfta matematiken?. Utbildningsdepartementet fick i uppdrag att ta fram en handlingsplan som skulle syfta till att förÀndra synen pÄ matematik och öka intresset för matematikÀmnet hos Sveriges elever. I betÀnkandet presenteras fyra huvudmÄl för matematiksatsningen: 1. Stöd och utveckla aktiviteter som ökar intresset för och insikterna om matematikens vÀrde, roll och betydelse i vardag, yrkesliv, vetenskap och samhÀlle.
Sopa, Sopa, SOPA! : En studie om curling pÄ en kraftplatta
SyfteDetta arbete skall illustrera vilka vertikala och horisontala krafter samt impulser som finns inom curling sopad med borste pÄ en artificiell yta.FrÄgestÀllningen Àr följande:? Vilken kraft i Newton och Newtonsekund skapar en sopande curlingspelare?? Vilket förhÄllandet av samband mellan högt antal sopcykler och hög impuls vid sopning i curling rÄder?? Finns en signifikant skillnad mellan tre set av maximalsopning i form av sjunkande impuls?MetodTestgrupp bestod av nio curlingspelare, tre kvinnor och sex mÀn deltog (m=30,7+5,7Är, 76,667+8,43kg). En uppvÀrmning genomfördes med tio minuters cykling pÄ en ergometercykel, Monark 318, och 15 armhÀvningar. Testet bestod av tre delar, del ett maximalt tryckförsök, del tvÄ sopning 10 sekunder, del tre sopning 25 sekunder i tre set. Avslutande test var tre upprepningar pÄ 25 sekunder med maximal sopning.
Finansieringsmöjligheter för Scanias fristÄende ÄterförsÀljare
Lastbilsindustrin Àr idag en komplex industri dÀr marknaden prÀglas av stor konkurrens aktörerna emellan. För att utnyttja den fria marknaden och entreprenörens drivande krafter för en lyckad affÀr har Scania valt att tillÀmpa DOS-standarder för sina ÄterförsÀljare.
Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga de poster som försvÄrar en entreprenörs möjligheter att starta som ÄterförsÀljare för Scania. Studien har för avsikt att ligga till grund för vidare diskussioner och skapa en förstÄelse för vilka kostnader som pÄverkar entreprenören i startfasen. Kostnader som kan vara direkt avgörande vad det gÀller att hitta lönsamhet i verksamheten. Direktiv frÄn EU har fÄtt Scania att skapa standarder bland sina ÄterförsÀljare.
Egenkontroller i produktionen
Syftet med projektet Àr att WB-TrÀ vill fÄ in ett mera fungerande kvalitetstÀnkande i företagets produktion, frÄn godsmottagningen genom maskinhanteringen, ytbehandlingen och slutligen monteringen. De har inga krav frÄn deras leverantörer att de ska skaffa ett kvalitetssystem Àn men det kanske kommer en förfrÄgan inom en snar framtid sÄ dÄ vill de vara vÀl förbereda inför detta. De vill Àven förbÀttra sig sjÀlva och sina produkter, varje medarbetare ska bli mer medveten om vilka krav som dom ska jobba efter. Detta för att de som jobbar ute i produktionen skall följa en enkel manual och pÄ sÄ sÀtt veta vilka krav som stÀlls pÄ den produkt som de producerar. Detta kvalitetstÀnkande har sin grund i att de sjÀlva vill höja deras kvalité i deras produkter och fÄ in kontrollrutiner i det dagliga arbetet.
FörstÀrkning vid hÄltagning i betongbjÀlklag
Vad hÀnder med en plattas momentfördelning vid hÄltagning? Vilka förstÀrkande ÄtgÀrder kan göras för att motverka dessa? Hur pÄverkar förstÀrkningsÄtgÀrderna momentfördelningen jÀmfört med den ursprungliga fördelningen? Dessa Àr nÄgra av de frÄgor som har legat i fokus vid framtagande av denna rapport. UtifrÄn dessa tankar har en litteraturstudie av olika bjÀlklagtyper och förstÀrkningar genomförts. Detta har resulterat i en sammanfattning av de tre vanligaste bjÀlklagstyperna samt en rad olika förstÀrkningsmetoder. Dessa metoder Àr t.ex.
Invandrarbarn eller svartskallar i BollnÀs kommun : en attitydundersökning
Har vi svartskallar eller invandrarbarn i BollnĂ€s kommun?Vi kan se tendenser i vĂ„rt samhĂ€lle, att ytterlighetsgrupper för frĂ€mlingsfientlighet ökar, samtidigt som Sveriges ekonomiska lĂ€ge förĂ€ndrats. Den lĂ„gkonjunktur som drabbat landet sedan ett flertal Ă„r, med ökad arbetslöshet som följd, har förvĂ€rrat situationen och i vissa fall lett till klart uttalad invandrarfientlighet. Ăven media har stor betydelse och genomslagskraft, genom att mĂ„nga gĂ„nger förstĂ€rka det frĂ€mlingsfientliga budskapet.Skolans nya lĂ€roplan, Lpo 94, sĂ€ger att skolans riktlinjer, bland annat skall vara, att arbetet i skolan aktivt skall motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper. En uppgift som lĂ€rare Ă€r, att bekĂ€mpa destruktiva krafter och skapa ett positivt klimat för vĂ„ra invandrarelever.