Sök:

Sökresultat:

7965 Uppsatser om Varumärket KRAV - Sida 42 av 531

Svensk kod för bolagsstyrning : Hur fyra företag tillÀmpar Kodens direktiv i bolagsstyrningsrapporten

Problem:Som en följd av flertalet omtalade företagsskandaler infördes nya direktiv för bolagsstyrning runt om i vÀrlden. Efter att Àven Sverige drabbades av bolagsstyrningsskandaler samt efter pÄtryckningar frÄn EU infördes Är 2005 ?Svensk kod för bolagsstyrning?. DÄ Koden nyligen implementerades i det svenska nÀringslivet befinner den sig fortfarande i ett tidigt stadium vilket innebÀr att den Àr under stÀndig granskning och utveckling. Det medför eventuellt att företagen Ànnu inte har anpassat sig efter Kodens direktiv.Syfte:VÄrt syfte med denna uppsats Àr att studera hur svenska börsnoterade företag uppfyller Kodens direktiv angÄende innehÄllet i Ärsredovisningens bolagsstyrningsrapport.Metod:Undersökningen bygger pÄ en kvalitativ forskningsmetod dÀr primÀrdata studerades i form av bolagsstyrningsrapporter frÄn de granskade företagens Ärsredovisningar.

Konsumentens krav, producentens lag : En studie om Àkthet i reklam

Konsumenternas efterfrÄgan pÄ Àkthet har bidragit till att fler och fler varumÀrkesÀgare strÀvar att inkludera Àkthet i sina varumÀrken. Syftet med denna uppsats Àr ge svar pÄ hur företag, via sina reklambyrÄer och kommunikationsstrateger, kan anvÀnda begreppet Àkthet för att möta konsumenternas krav samt analysera pÄ vilket sÀtt Àkthet kan förmedlas genom reklam och hur reklamen pÄverkar upplevelsen av ett varumÀrkes Àkthet. Studien Àr en kvalitativ studie som baseras pÄ intervjuer med representanter frÄn stockholmsbaserade kommunikationsbyrÄer under sommaren 2009.Definitionen av begreppet Àkthet Àr mycket central i denna uppsats. Begreppet gÄr inte att isolera frÄn vare sig varumÀrke, kommunikation eller konsument, varje del hÀnger mycket tÀtt samman för att begreppet ska kunna diskuteras inom marknadsföringen. Analysen pÄvisar skillnad mellan den teoretiska och den empiriska begreppsförklaringen.

Att bestÀmma över sitt eget liv - sjÀlvklarhet eller tabu? : En kvalitativ studie om ungdomar med tvÄ olika kulturella bakgrunder

Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka möjligheter har invandrarungdomar till att pÄverka och forma sitt eget liv. De tvÄ olika kulturella bakgrunder vilka dessa ungdomar har i sitt bagage kan nÀmligen mÄnga gÄnger leda till att det stÀlls oftast olika och motstridiga krav och förvÀntningar pÄ dessa ungdomar. Krav och förvÀntningar till vilka invandrarungdomar försöker förtvivlad att anpassa sig för att fÄ omgivningens bekrÀftelse och acceptans, Àven om detta skulle innebÀra att avsÀga sig rÀtten till sjÀlvbestÀmmande och sjÀlvstÀndighet. Undersökningen som redovisas i denna uppsats tyder pÄ att bristen pÄ acceptans begrÀnsar invandrarungdomars frivalsmöjligheter. Eftersom deras sÀtt att vara har sitt ursprung i tvÄ olika kulturella bakgrunder dÀr den ena vÀgrar att acceptera den andra fullt ut och det omvÀnda, kan inte invandrarungdomar vara sig sjÀlva i varje sammanhang utan deras tanke- och agerande sÀtt Àr beroende av det med vem de interagerar..

Är det nationella provet stressframkallande? - en enkĂ€tstudie om hur elever i Ă„rskurs 5 kĂ€nner inför det nationella provet i matematik

I dagens skola Àr det allt vanligare att elever kÀnner sig stressade, vilket bland annat beror pÄ att de har mÄnga lÀxor och prov samt krav pÄ sig att prestera. Syftet med studien Àr att undersöka om elever i Ärskurs 5 kÀnner sig stressade inför det nationella provet i matematik och vad det i sÄ fall beror pÄ? Studien har genomförts med hjÀlp av en enkÀtundersökning som besvarats av 183 elever. Resultatet av studien redovisas i diagram dÀr det tydligt framgÄr skillnader, sett ur ett genusperspektiv. Resultatet visar att en stor del av de tillfrÄgade eleverna kÀnner i nÄgon grad av stress inför provet, framförallt Àr det tydligt bland flickorna.

Klimatfilens och certifieringens roll vid energiberÀkningar

Syftet med detta arbete Ă€r att undersöka om Hagaporten III i Solna klarar Greenbuilding certifieringens krav och jĂ€mföra utförda simuleringar med 2009 Ă„rs uppmĂ€tta vĂ€rden. Syftet Ă€r Ă€ven att hitta klimatfiler som kan ge mer överensstĂ€mmande vĂ€rden av energianvĂ€ndningen, mot dagens klimatfil Bromma 77 och avgöra om Bromma 77 bör ersĂ€ttas med nya klimatfiler.Klimatfilerna som kommer att anvĂ€ndas i IDA ICE modellen för att simulera energianvĂ€ndningen Ă€r frĂ„n Stockholm 09 (Torkel Knutssongatan), Arlanda-ASHRAE samt Bromma 77. Även en egen klimatfil skapas, med en medeltemperatur frĂ„n Ă„ren 2001-2012 och anvĂ€nds i modellen. De nya berĂ€kningarna jĂ€mförs för att se om berĂ€kningarna stĂ€mmer överens med uppmĂ€tta vĂ€rden och hur simuleringarna pĂ„verkas av de olika klimatfilerna.Hagaporten III klarar GreenBuilding-certifieringens krav pĂ„ 85,5 kWh/m2 enligt BFS 2008:06. Enligt uppmĂ€tta vĂ€rden frĂ„n 2013 var energianvĂ€ndningen (efter normalĂ„rskorrigering) 67,6 kWh/m2.  UtifrĂ„n BFS 2011:26, krav som uppdaterades tre Ă„r senare gĂ€ller 67,4 kWh/m2, vilket Hagaporten III anses klara.

LĂ€ttviktsboggi: en konceptstudie

De vanligaste malmvagnsboggier som idag rullar pÄ jÀrnvÀgen runt om i vÀrlden Àr konstruerade pÄ 50- och 60-talet. Konstruktionerna har förfinats genom Ären vilket gjort att de blivit nÄgot lÀttare och fÄtt bÀttre gÄngdynamik, men de flesta boggis Àr fortfarande tunga och omoderna. Syftet med examensarbetet Àr att ta fram ett koncept för en 30 % lÀttare boggi med övriga egenskaper likvÀrdiga den boggi som anvÀnds av Kiruna Wagon idag. En lÀttare boggi innebÀr bÄde ekonomiska och miljömÀssiga fördelar. Rapporten behandlar olika boggityper, detaljlösningar och potentiella tillverkningsmetoder som kan tillÀmpas för att konstruera en lÀttviktsboggi.

Hong Kong-konventionens ratificering - En utredning av effekterna pÄ skandinaviska redares verksamhet vid implementering av konventionen

Kandidatarbetet behandlar Hong Kong-konventionen och dess effekter pÄ skandinaviska redares verksamhet vid en ratificering. Konventionen lades fram av IMO och antogs den 15 maj 2009 av ett antal sjöfartsnationer. Syftet med konventionen Àr att reglera den internationella Ätervinningsmarknaden med avsikt att reducera riskerna vid fartygsÄtervinning.Rapporten beskriver hur rederiers verksamhet pÄverkas ur en administrativ och ekonomisk synpunkt vid ratificering. Den analyserar Àven vad fartygsÀgare mÄste göra för att leva upp till konventionens krav. De potentiella effekterna pÄ den globala sjöfartsmarknadens olika segment diskuteras.

Organisatoriska och tekniska förutsÀttningar för en gemensam laghantering : - En fallstudie av Tekniska Verken i Linköping AB (publ)

Miljöledningssystemet ISO 14001 stÀller krav pÄ att de organisationer som Àr certifierade enligt standarden ska ha tillgÄng till och förstÄ de lagar och andra krav som företaget berörs av. Dessutom mÄste organisationen sÀkerstÀlla att lagkraven efterlevs. Standarden sÀger dock inte hur organisationen ska hantera lagar och andra krav vilket gör att det finns Ätskilliga lösningar. Avgörande orsaker till hur pass bra ett företag kan hantera lagkraven, beror pÄ om det Àr ett stort eller litet företag, vilken typ av verksamhet företaget har samt om det har miljöfokus eller inte. Tekniska Verken i Linköping AB (publ) Àr en stor koncern med flertalet dotterbolag som har mÄngsidig verksamhet.

Kreditbedömning av smÄ aktiebolag vid en slopad revisionsplikt

Revisionsplikt i smÄ aktiebolag har debatterats flitigt i affÀrs- och fackpress i Sverige de senaste Ären. FrÄn 2007 Àr Sverige ensamt bland de gamla EU-lÀnderna (innan utvidgningen 2004) att ha kvar revisionsplikten för samtliga aktiebolag.Utredningens syfte Àr att beskriva hur en slopad revisionsplikt kan pÄverka Handelsbankens och SEB:s kreditbedömning av smÄ aktiebolag. För att uppfylla syftet har vi genomfört tvÄ intervjuer pÄ respektive bank. Som teoretisk referensram för bankers kreditbedömning anvÀnds agentteori. DÀr beskrivs hur asymmetrisk information mellan lÄngivare och lÄntagare skapar risk för negativt urval (adverse selection) samt osÀker lojalitet (moral hazard).

Pris, pris, pris, kaffe och sedan miljö : Miljöarbete, för vem?

Vi vill med denna uppsats undersöka och belysa hur företagens miljöarbete ser ut. Vidare kommer vi att beskriva och förklara hur miljöarbetet redovisas och vem det riktas till.Miljöproblemen runt om i vÀrlden blir mer och mer uppmÀrksammade, vilket har lett till att sÄvÀl privatpersoner som företag har förstÄtt innebörden av sitt handlande. Denna insikt har inneburit att företagen har börjat ifrÄgasÀtta sitt miljöarbete och hur detta ska redovisas. Eftersom det i dagslÀget saknas konkreta regler för detta ser arbetet och redovisningen mycket olika ut. Det gÄr att diskutera om ett vÀlutvecklat miljöarbete kan leda till fördelar för företaget.Studien baseras pÄ ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt med en deduktiv ansats.

ExpeditionÀr sambandsförmÄga : Framtidens krav pÄ försvarsmaktens samband?

Under 2008 inleddes ett arbete med att utarbeta ett koncept för expeditionÀr operativ förmÄga. Detta mynnade ut i ett analytiskt koncept som Àr början pÄ ett lÄngsiktigt arbete för att forma Försvarsmakten att möta framtidens krav i en alltmer komplex omvÀrld. ExpeditionÀr förmÄga Àr tankesÀttet som ska fÄ oss att bli mer framgÄngsrika i dels vÄrt deltagande i internationella insatser vÀrlden över men ocksÄ i vÄr beredskap pÄ hemmafronten. Innan och parallellt med detta arbete deltog Sverige i flera insatser styrkans karaktÀr kan liknas vid en expeditionÀr styrka. Konceptutvecklingen av det analytiska konceptet fortskrider och kommer att pÄgÄ under flera Är framÄt.

Klass och hÀlsa : En kvantitativ studie om hur individens position pÄ arbetsmarknaden pÄverkar dennes sjukfrÄnvaro

I dagens samhÀlle Àr pÄtagliga skillnader i hÀlsa mellan olika sociala klasser ett vÀlkÀnt faktum. Eftersom arbetet har en central plats i individens liv, Àr arbetsvillkoren som Àr direkt kopplade till klass, viktiga för skillnader i hÀlsa mellan olika yrkesgrupper. Utöver dessa kan en rad andra faktorer som pÄverkar sambandet mellan klass och hÀlsa nÀmnas. FrÄgan som uppstÄr och kommer att behandlas i denna undersökning, med hjÀlp av en regressionsanalys, Àr hur mycket av sambandet mellan klass och hÀlsa som kan förklaras med hjÀlp av yrkesrelaterade faktorer, sÄsom krav, kontroll och stöd. Vidare Àr vi intresserade av den relativt outforskade variabeln sjuknÀrvaro, och om den kan ge nÄgon implikation pÄ vÄrt samband.

Balanced Scorecard inom proAros, VÀsterÄs stad

Problem:Som en följd av flertalet omtalade företagsskandaler infördes nya direktiv för bolagsstyrning runt om i vÀrlden. Efter att Àven Sverige drabbades av bolagsstyrningsskandaler samt efter pÄtryckningar frÄn EU infördes Är 2005 ?Svensk kod för bolagsstyrning?. DÄ Koden nyligen implementerades i det svenska nÀringslivet befinner den sig fortfarande i ett tidigt stadium vilket innebÀr att den Àr under stÀndig granskning och utveckling. Det medför eventuellt att företagen Ànnu inte har anpassat sig efter Kodens direktiv.Syfte:VÄrt syfte med denna uppsats Àr att studera hur svenska börsnoterade företag uppfyller Kodens direktiv angÄende innehÄllet i Ärsredovisningens bolagsstyrningsrapport.Metod:Undersökningen bygger pÄ en kvalitativ forskningsmetod dÀr primÀrdata studerades i form av bolagsstyrningsrapporter frÄn de granskade företagens Ärsredovisningar.

LÀrares tal om datorn som pedagogiskt hjÀlpmedel

Syftet med studien Àr att undersöka hur grundskollÀrare talar om datorn som pedagogiskt hjÀlpmedel och vilka implikationer deras tal för med sig för den datorstödda undervisningen. Empirin har samlats in med hjÀlp av kvalitativa intervjuer, enskilda och i grupp, och analysen har utförts med inspiration frÄn den diskursteoretiska ansatsen. Med hjÀlp av att teckna ekvivalenskedjor har de diskurser som lÀrarna talar inom identifierats. Analysen har medfört att 18 olika diskurser identifierats och ur dessa kan det lÀrarna vill uppnÄ med att anvÀnda datorn som pedagogiskt hjÀlpmedel samt de krav som stÀlls pÄ lÀrare och skolor för att förverkliga dessa mÄl uttolkas. Resultatet visade att fÀrdighetstrÀning, lustfyllt lÀrande och kritisk granskning Àr nÄgra exempel pÄ vad lÀrarna vill uppnÄ genom att anvÀnda datorn som pedagogiskt hjÀlpmedel.

FystrÀning för ryttare

Ryttare Àr idrottare som ska pÄverka sin hÀst pÄ olika sÀtt för att fÄ den att utföra olika rörelser. Det Àr dÀrför viktigt att ryttaren Àr i god fysisk form, samt för att kroppen ska vara hÄllbar och klara av de olika fysiska krav som stÀlls. Intervjuer har gjorts med ryttare som alla ansÄg att ryttare behöver fystrÀna, men mÄnga gör det inte framför allt pÄ grund av tidsbrist. Intervju med Svenska Ridportförbundet visade att fystrÀning för ryttare Àr ett vÀxande omrÄde som fÄr allt större uppmÀrksamhet. Av intervjuerna och litteraturstudie framkom att ryttarens viktigaste egenskap Àr bÄlstabilitet och trÀning bör dÀrför ha detta som utgÄngspunkt.

<- FöregÄende sida 42 NÀsta sida ->