Sök:

Sökresultat:

7960 Uppsatser om Varumärket KRAV - Sida 28 av 531

Den allsmÀktige : En kvalitativ studie i komplext ledarskaps anpassning till dagens organisationssamhÀlle

I organisationers begynnelse fanns en annan typ av verklighet mot den vi idag kan se. Dagens organisationssamhÀlle Àr starkt förÀndrat med en större globalisering och ett fragmenterat samhÀllsliv. Tillsammans med organisationers jakt pÄ effektivisering och vinstmaximering skapas nya strukturer och former av organisering. Med dessa förÀndringar i organiseringen och organisationssamhÀllet skapas Àven en ny verklighet för individer i VD-roller att verka i.Mer aktuellt Àn nÄgonsin verkar ocksÄ de mÄnga avhoppen och avskedanden av individer i denna roll vara. I min studie undersökte jag dÀrför huruvida ansvar och krav pÄ en VD Àr anpassade till dagens organisationssamhÀlle för att möjliggöra uppfyllandet av rollen.

Aktiva kort som sÀkerhetshjÀlpmedel vid anvÀndning av datoriserade patientjournaler inom sjukvÄrden

Detta examensarbete handlar om huruvida aktiva kort kan anvÀndas som sÀkerhetshjÀlpmedel vid hantering av datoriserade patientjournaler inom sjukvÄrden.Rapporten börjar med en beskrivning av informationssystemen och informations-sÀkerheten inom sjukvÄrden. DÀrefter ges en beskrivning av aktiva kort, deras för- och nackdelar samt vilka sÀkerhetsfunktioner som kortet tillhandahÄller.Fokuseringen ligger pÄ om Àr det tekniskt möjligt för behörig personal att med hjÀlp av aktiva kort logga in pÄ olika informationssystem och ge dem tillgÄng till den information som de behöver i patientjournalen och ÀndÄ hindra obehörig Ätkomst. GÀllande lagar och föreskrifter tas i beaktning samt hur aktiva kort kan anvÀndas vid digital signering av patientjournaler.Undersökningen har genomförts med hjÀlp av litteraturstudie. Först undersöktes vilka krav som bör uppfyllas nÀr patientjournaler skall datoriseras. DÀrefter studerades vad som Àr tekniskt möjligt att utföra med aktiva kort.

Jag Àr motsatsen till lugn, jag Àr mer uppjagad : En studie om gymnasieelevers upplevelser av stress

Elever i dagens skola upplever en hög grad av oro och Àngslan, vilket kan leda till stress och depression (Lager, Berlin, Danielsson & Heimerson, 2009). Flertalet studier beskriver skolan som en faktor till att den psykiska ohÀlsan ökar, det stÀlls höga krav bÄde pÄ att vara socialt kompetent och att ha en hög akademisk skicklighet. För att fÄ en helhetsbild om hur den skolrelaterade stressen pÄverkar ungdomar i Ärskurs tre pÄ gymnasiet har vi valt ett brett fokus som behandlar tre perspektiv, vad som gör dem stressade i skolan, hur de reagerar pÄ stressen och hur de hanterar sin stress. För att nÄ syftet intervjuades sex gymnasieelever i Ärskurs tre. Resultatdelen har delats in i kategorier efter vÄra forskningsfrÄgor, dÀr informanternas uttalande sammanfattats i rubriker som hÀlsa, krav och kontroll, stressreaktioner samt hanteringsstrategier.

Projektdeltagares upplevelse av stress och motivation i internaförÀndringsprojekt i offentlig verksamhet : En studie i Landstinget i VÀrmland

Projekt som arbetsform blir allt vanligare i offentlig verksamhet. Medarbetare pÄverkas olika av att fler uppgifter utförs i projektarbetsform samt att de fÄr andra roller i projekten. FörÀndringsarbete innebÀr ofta en större arbetsbörda för projektdeltagarna vilket kan skapa stress och frustration hos bÄde individen och gruppen. Syftet med studien Àr att undersöka hur deltagare i interna förÀndringsprojekt inom offentlig verksamhet upplever stress och motivation under sin tid som projektdeltagare. Interna förÀndringsprojekt innebÀr nÄgon form av förÀndring och utveckling av den befintliga verksamheten.

Att arbeta som jourtjej: krav och rekrytering

Stress Àr ett allt mer vanligt problem i dagens samhÀlle, och det finns tydlig forskning som visar att allt fler ungdomar drabbas av psykisk ohÀlsa. Syftet med studien var att undersöka hur ungdomar (18-19 Är) pÄ en gymnasieskola i Norrbotten upplevde stress och hur de beskrev att det pÄverkade dem. TvÄ ungdomar valde att delta i studien. Dessa tvÄ ungdomar intervjuades och delade med sig av sina erfarenheter och upplevelser av stress, varpÄ intervjuerna bearbetades enligt kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visade att det fanns ett flertal saker som bidrog till stress hos informanterna, bland annat press, krav och förvÀntningar pÄ körkort samt ideal.

Termovillan ? SjÀlvuppvÀrmande enfamiljshus med stora fönsterytor

Detta examensarbete behandlar möjligheten att med dagens teknik kunna konstruera ett enfamiljshus som bÄde Àr sjÀlvuppvÀrmande och samtidigt uppfyller mÄnga mÀnniskors krav pÄ stora fönsterytor för att fÄ in mycket naturligt ljus. Det första momentet var att designa en modern villa med en stor total fönsterarea, dÀrefter med diverse energi- och berÀkningsprogram finna den mest optimerade lösningen. Med de applikationer som anvÀnts har det varit möjligt att laborera med val av material, tjocklekar, taklutningar, fönsters placering, husets orientering i förhÄllande till vÀderstrÀcken samt ventilationslösningar. TillvÀgagÄngssÀttet har varit att göra en mÀngd simuleringar med olika isoleringstjocklek och material berÀknat fram max och min temperatur i huset under olika tider pÄ Äret. Fokus ligger pÄ att kunna sammanstÀlla en rapport som visar att det med dagens teknik Àr möjligt att konstruera enfamiljshus som uppfyller dagens krav pÄ komfort och samtidigt Àr sjÀlvuppvÀrmande. Ett viktigt mÄl i detta arbete var att kunna presentera en villa som Àven uppfyller de krav som de boende kan ha gÀllande naturligt solljus.

Etnisk diskriminering i arbetslivet: Arbetsgivarens möjlighet att uppstÀlla krav pÄ arbetssökanden

Sverige Àr ett mÄngkulturellt land men trots det Àr etnisk diskriminering en del av vardagen för mÄnga mÀnniskor idag. Enligt diskrimineringslagen ska alla mÀnniskor, oavsett etnisk tillhörighet, ha samma rÀttigheter och möjligheter. Men hur ser det ut för personer med annan etnisk tillhörighet Àn svensk pÄ arbetsmarknaden, har de samma möjligheter att söka och fÄ ett jobb?Lagstiftningen förbjuder diskriminering pÄ olika samhÀllsomrÄden i Sverige, och vissa grupper anses i lagen vara mer skyddsvÀrda. Diskrimineringsförbudet rÄder sÄledes Àven inom arbetslivet.

Internrevisionens pÄverkan pÄ avgiften för externrevision inom statliga myndigheter

Under senare Är har det gjorts flera satsningar för att utveckla och stÀrka internrevisionen inom statliga myndigheter och ett 60-tal myndigheter omfattas idag av den sÄ kallade Internrevisionsförordningen. Förordningen stÀller krav pÄ att myndigheten ska ha en internrevision inrÀttad och för denna stÀlls vissa krav pÄ kompetens och objektivitet.Inom privat sektor har studier visat att en hög kvalitet pÄ internrevision kan leda till att avgifterna för externrevisionen sÀnks. Syftet med denna studie Àr att undersöka om internrevisionen inom statliga myndigheter har nÄgon inverkan pÄ avgiften för myndigheternas Ärliga externrevision. Detta Àr relevant eftersom det under de senaste Ären gjorts satsningar pÄ internrevision, samt att det finns krav pÄ att ett visst samarbete ska ske mellan myndigheternas externrevisor Riksrevisionen och internrevisionerna.Med hjÀlp av en regressionsmodell baserad pÄ tidigare studier testar vi om olika variabler för kvalitet pÄ internrevisionen har en effekt pÄ avgiften för externrevision hos statliga myndigheter som omfattas av Internrevisionsförordningen. Resultatet av undersökningen skiljer sig mot tidigare forskning och visar att kvaliteten hos internrevisionen inte har nÄgon signifikant negativ pÄverkan pÄ avgiften för externrevision.

En fallstudie om miljöcertifieringens betydelse vid företags val av leverantör

Miljön Àr en viktig del i dagens samhÀlle och den tvingande lagstiftningen stÀller stora krav pÄ företagens miljöarbete. En miljöcertifiering enligt ISO 14001 Àr frivillig för företagen att anvÀnda sig av och syftar till att förbÀttra företagens miljöarbete. Med ISO 14001 följer Àven stora kostnader i bÄde pengar och tid. Företagen i vÄr undersökning vilka inte Àr certifierade anser att fördelarna inte övervÀger kostnaderna men trots detta försöker de driva sin verksamhet sÄ miljövÀnligt som möjligt. Ett företag mÄste kunna konkurrera pÄ sin marknad och i sin tur uppfylla de krav som deras kunder stÀller.

Finansinspektionens krav pÄ högre kÀrnprimÀrkapital : En studie av de svenska storbankerna

Sammanfattning ? ?Finansinspektionens krav pÄ högre kÀrnprimÀrkapital: En studie av de svenska storbankerna?Datum: 2013-05-31NivÄ: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 ECTSInstitution: Akademin för ekonomi, samhÀlle och teknik, EST, MÀlardalens HögskolaFörfattare: Frida Hoffmann & Kajsa Ljungqvist JanssonTitel: Finansinspektionens krav pÄ högre kÀrnprimÀrkapital: En studie av de svenska storbankernaHandledare: Staffan BoströmNyckelord: KÀrnprimÀrkapital, de svenska storbankerna, FinansinspektionenFrÄgestÀllning: Vilka strategier har de svenska storbankerna anvÀnt sig av för att uppnÄ kravet pÄ högre kÀrnprimÀrkapital samt fördela kostnaderna som medföljer?Vilka konsekvenser har det hittills fÄtt för bankerna dÄ de redan börjat anpassa sig till kravet?Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva vilka strategier som legat till grund för att de fyra svenska storbankerna skall klara av det högre kravet pÄ kÀrnprimÀrkapital som Finansinspektionen stÀller. Undersökningen Àmnar Àven utvÀrdera vilka konsekvenser förÀndringarna har fÄtt hittills för bankerna och vem som har belastats med kostnaden för det ökade kÀrnprimÀrkapitalet.Metod: Metoden som anvÀnts var av kvalitativ karaktÀr dÀr sekundÀrdata som samlats in varit frÄn böcker, rapporter och artiklar. PrimÀrdata har samlats in frÄn personliga intervjuer och analyserades sedan med hjÀlp av sekundÀra datan.Slutsats: De svenska storbankerna har implementerat tydliga strategier för att uppfylla Finansinspektionens krav. Det visade sig att de banker som anvÀnt sig av att se över sin prissÀttning ocksÄ var de banker som ligger i topp vad gÀller kÀrnprimÀrkapitalrelationen.

Kommunal benchlearning: en studie om anvÀndningen av nyckeltal i offentliga förvaltningar

Allt större krav stÀlls idag pÄ den offentliga sektorn. Det har ocksÄ skapat höga krav pÄ effektivitet och rationalisering inom offentlig verksamhet, exempelvis kommunal service. Faktum Àr att det idag nÀstan stÀlls samma krav pÄ kommunal verksamhet som pÄ ett vinstmaximerande företag. Visst finns det skillnader mellan företag och kommunala förvaltningar i till exempel uppdrag, men kronorna bör hÄllas i lika hÄrt i bÄda fallen. Dessa högre krav leder ocksÄ till att kommunal organisation, ledning och styrning mÄste vidareutvecklas och fungera sÄ effektivt som möjligt.

Vad fÄr en socialsekreterare att stanna pÄ sin arbetsplats? : En kvalitativ studie

Socialsekreterares arbetsvillkor kÀnnetecknas i skrivande stund av en hög arbetsbelastning, personalomsÀttning och arbetsrelaterad stress. Denna studie undersöker och analyserar socialsekreterares erfarenhet av att arbeta inom myndighetsutövning, mer specifikt inom barn- och ungdomsenheter. Syftet med studien Àr att med bakgrund till de negativa arbetsvillkoren undersöka vilka faktorer det Àr som gör att socialsekreterare stannar pÄ sin arbetsplats. Detta dÄ den senaste forskningen sÄvÀl internationellt och nationellt har fokuserat pÄ faktorer som bidrar till att socialsekreterare slutar pÄ sin arbetsplats. Att synliggöra positiva arbetsmiljöfaktorer inom myndighetsarbetet kan ses som ett steg till ett förbÀttringsarbete.

EnergikartlÀggning av förskola med förslag till energitekniska förbÀttringar

Konsumentens miljömedvetenhet ökar. Kakao Àr en rÄvara vars produktion har kantats av dÄliga arbetsförhÄllanden och anvÀndning av kemiska bekÀmpningsmedel. RÀttvise och Krav Àr tvÄ mÀrkningar som ska garantera goda arbetsförhÄllanden och miljövÀnlig odling. Med mÀrkningen kommer ofta en merkostnad. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur mycket konsumenten Àr villig att betala för detta.

Konsumenters attityd till etiska och miljömÀssiga mÀrkningar - möjliga förklaringar till "konsumentglappet"

Det blir allt vanligare med etiska och miljömÀssiga mÀrkningar pÄ livsmedel. Med bryggkaffe som exempel Àr syftet med uppsatsen att undersöka konsumenters attityd till symbolerna KRAV, RÀttvisemÀrkt, Rainforest Alliance och EU-symbolen för ekologiskt jordbruk. Genom att undersöka attityden kan möjliga förklaringar till det sÄ kallade ?konsumentglappet? urskiljas samt förslag till hur glappet kan minskas. Den teoretiska huvudmodell som anvÀnts Àr ?The ABC-model of attitudes? och som analysunderlag anvÀnds positionering och valkriterier.

HUR PÅVERKAR EN PRIVATISERINGLÄKARE OCH SJUKSKÖTERSKORSATTITYDER OCH ARBETSSITUATION?

Arbetsmarknaden i Sverige har under de senaste decenniernaförÀndrats. Organisationer som tidigare drivits i offentlig regi harfÄtt nya driftsformer. Detta gÀller bland annat sjukvÄrden dÀr detskett bolagiseringar och privatiseringar. Det finns en delundersökningar om organisationsförÀndringars inverkan pÄpersonalen men inte lika mycket om hur olika personalgrupper pÄolika hierarkiska nivÄer inom samma organisation pÄverkas iförhÄllande till varandra. För att undersöka detta anvÀndesmaterial frÄn en longitudinell studie vid S:t Görans sjukhus somprivatiserades.

<- FöregÄende sida 28 NÀsta sida ->