Arbetet har syftat till att studera JÀrvalyftet i norra Stockholm och hur dialogen med de boende i omrÄdet genomförts gÀllande frÀmst den fysiska planeringen. Med avseende pÄ den fysiska planeringen avses hÀr hur Svenska BostÀders och Stockholms Stads planer pÄ ombyggnationer/ renoveringar av befintliga bostÀder och dialogprocessen har skett med de boende. Arbetet har undersökt om det uppkommit protester pÄ grund av bristande förankring av dessa planerna hos de boende och hur dessa har behandlats. Vidare sÄ har utvalda demokrati- och planeringsteorier studerats för att se om dessa kan appliceras i processen för att kunna utlÀsa om de de praktiska delarna kan knytas an till dessa. Intervjuer har gjorts med nyckelpersoner för att se om processen Àndrats och med vilka verktyg man nÄt ut med till medborgarna.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka orsaker som hindrar ett företag att effektivt utnyttja sin business intelligence-process samt hur ett företag bör agera för att skapa högre effektivitet i business intelligence-processen. En fallstudie valdes som forskningsstrategi med kvalitativ empirisk data, vilken samlades in genom semi-strukturerade intervjuer med anvÀndare av business intelligence-processen. Studien visade att orsaker som hindrar ett företag att effektivt utnyttja sin business intelligence-process var: avsaknad av inriktning för insamling av information, överflöd av information hos beslutsfattare men samtidigt brist pÄ information inom vissa omrÄden. Det var heller inte klarlagt vem som skall ta del av vilken information, en central lagringsplats för omvÀrldsinformation saknades, underrÀttelserna var inte alltid anpassade till beslutsfattarna, ansvarsomrÄden inom processen var oklara och stöd saknades frÄn ledningen. För att skapa en effektiv business intelligence- process visade studien, att ett företag bör arbeta efter en processcykel med klara ansvarsomrÄden, en vÀldefinierad inriktning för insamlingen av data och information, en vÀl utkommunicerad lagringsplats för information om omvÀrlden, analyser som tÀcker anvÀndares olika behov, kontinuerlig kommunikation mellan BI-enheten och beslutsfattare samt sÀkerstÀlla att tillrÀcklig med resurser allokeras till business-intelligence processen..

I mitt konstna?rliga kandidatarbete ga?r jag igenom den kreativa processen bakom textfo?rfattandet till fem existerande la?tide?er. Syftet med projektet a?r att fo?rvandla mina blajtexter i fem la?tide?er till riktiga texter, och att dela med mig av de sva?righeter jag sto?ter pa? och de insikter jag fa?r under processen. Som grund har jag anva?nt inspelningar da?r de ra?a la?tide?erna presenteras.

Enligt det tja?nstelogiska synsa?ttet blir upplevelsen kring ett ko?p allt viktigare. Samtidigt a?r varuma?rket en viktig resurs i marknadsfo?ringsteori idag. Det saknas dock ett tydligt resonemang fo?r hur varuma?rket passar in i interaktionen mellan fo?retag och konsument.

Denna rapport behandlar den marknadsinriktade Requirements Engineering (RE) processen. Allt fler företag vÀljer idag att implementera standardsystem i sina verksamheter. Den situation som ett standardsystem utvecklas i Àr annorlunda jÀmfört med den som ett kundspecifikt system utvecklas i. Detta innebÀr att den traditionella RE-processen inte Àr anpassad till dessa nya förhÄllanden.Syftet med denna rapport Àr dÀrför att utreda vad som kÀnnetecknar en marknadsinriktad RE-process som stödjer kravhanteringsarbetet vid utvecklingen av ett standardsystem. Rapporten avser Àven att undersöka hur RE tillÀmpas av marknadsinriktade systemtillverkare i praktiken.

I denna uppsats undersöks tre stadsplaneringsprocesser i Lunds kommun ? en trafikled genom stadskÀrnan pÄ 1960-talet, det s.k. Genombrottet; en forskningsby pÄ 1980-talet, Ideon; och en större forskningsanlÀggning pÄ 2000-talet, ESS ? med avseende pÄ diskursiva spÀnningar och förÀndringar i den politiska processen.Studien visar att stadsplaneringsdiskursen har förÀndrats frÄn att ha karaktÀr av rationalistisk funktionalism, dÀr ?objektiva? och ?vetenskapliga? kriterier Àr viktiga, till en postmodern funktionsintegrerande planering med nyckelord som ?kultur?, ?ekologi? och ?upplevelser?. Samtidigt har den politiska processen förÀndrats frÄn att ha haft ett stort inslag av linjÀra styrsystem: politikerna sÀtter mÄlen, tjÀnstemÀnnen bereder, politikerna fattar beslut ? raka rör ? till mer uppluckrade strukturer med inslag av nÀtverksstyrning ? trÄdlösa nÀtverk ? dÀr rollfördelningen mellan politiker och tjÀnstemÀn förÀndras utan att styrkeförhÄllandena dem emellan nödvÀndigtvis gör det..

Dagens IT?organisationer stÄr inför mÄnga stora utmaningar. Företagens ITinfrastrukturerblir allt mer komplexa dÄ företagen implementerar mÄnga olikasystem och applikationer under kort tid utan att avveckla befintliga system ochapplikationer.Syftet till att man investerar i IT?tjÀnster Àr att de ska generera ett vÀrde iorganisationen och pÄ sÄ sÀtt bidra till att affÀrsmÄl uppnÄs. Det som mÄnga avföretagen missar Àr att mÀta hur deras IT?tjÀnster pÄverkat organisationeröverlag.

Intresset för den mÀnskliga utvecklingen och grÀnsövergripande samarbeten har mer eller mindre, funnits genom alla epoker i vÄr historia. Det har nu tagit en ny vÀndning i och med Bolognaprocessen. Dess övergripande syfte Àr att stÀrka Europa ? som utbildningskontinent ? men Àven att öka mobiliteten och underlÀtta för lÀrare och studenter.VÄrt arbete inriktar sig pÄ lÀrare vid Högskolan i Halmstad och deras uppfattningar av processen samt hur den har anammats av lÀrarna. Vi ger en bakgrund till Bolognaprocessen och de mÄl Regeringen satt upp i Ny vÀrld ? ny högskola (2004/05:162).

Arbetet har syftat till att studera JÀrvalyftet i norra Stockholm och hur dialogen med de boende i omrÄdet genomförts gÀllande frÀmst den fysiska planeringen. Med avseende pÄ den fysiska planeringen avses hÀr hur Svenska BostÀders och Stockholms Stads planer pÄ ombyggnationer/ renoveringar av befintliga bostÀder och dialogprocessen har skett med de boende. Arbetet har undersökt om det uppkommit protester pÄ grund av bristande förankring av dessa planerna hos de boende och hur dessa har behandlats. Vidare sÄ har utvalda demokrati- och planeringsteorier studerats för att se om dessa kan appliceras i processen för att kunna utlÀsa om de de praktiska delarna kan knytas an till dessa. Intervjuer har gjorts med nyckelpersoner för att se om processen Àndrats och med vilka verktyg man nÄt ut med till medborgarna. Slutsatsen pekar pÄ att det projektet initialt sett haft en bristande förankring hos de boende men att detta uppmÀrksammats bl.a.

Resurseffektiv kvÀvereduktion genom nitritationProblematiken med övergödning i vÄra akvatiska system har lett till hÄrdare krav pÄ kvÀverening vid vÄra reningsverk. En rejektvattenbehandling har visat sig vara ett bra alternativ för att utöka kvÀvereningen. Vid Nykvarnsverket i Linköping renas avloppsvatten och sedan 2009 finns en SHARON-anlÀggning i drift. SHARON stÄr för ?Stable High rate Ammonia Removal Over Nitrite? och Àr en kvÀvereningsprocess för rejektvatten utvecklad av Grontmij i samarbete med Tekniska universitetet i Delft.I denna studie har SHARON-processen i Linköping undersökts.

Intresset för studien kom genom upptÀckten av ?Idrott hela livet ? strategisk plan för idrottens folkhÀlsoarbete? som Àr ett dokument frÄn Riksidrottsförbundet som tar upp att idrotten vill: ?agera för ett starkt föreningsliv byggt pÄ demokratiska principer och stÀrka medlemmarnas engagemang, inflytande och delaktighet?. Syftet med studien blev följaktligen att beskriva hur konsulenterna pÄ Hallands distriktsidrottsförbund uttrycker vilka processer och strukturer som Àr förutsÀttningar för medlemmars delaktighet och inflytande i föreningslivet Valet grundar sig Àven i det faktum att delaktighet har bevisats betydelsefull för bÄde lÀrande och hÀlsa. Genom vÄrt val av att vilja se hur konsulenterna uttrycker sig om sitt arbete passade kvalitativa intervjuer, som genomfördes med alla (fyra) konsulenterna pÄ valda distriktsidrottsförbund. Intervjuerna bearbetades genom en kvalitativ innehÄllsanalys och det som framkom var att den demokratiska processen, med Ärsmötet, var en struktur och process som har stor betydelse för delaktighet och inflytande i föreningar.

Syfte: Syftet med examensarbetet Àr att undersöka möjligheter till effektivisering av fjÀrrvÀrmeinstallationer i smÄhus med hjÀlp Lean. Detta har gjorts genom att besvara de tre följande frÄgestÀllningarna:Hur ser en fjÀrrvÀrmeinstallation i smÄhus ut i dagslÀget?Vilka slöserier gÄr att identifiera i processen för fjÀrrvÀrmeinstallation i smÄhus?Hur kan slöserier i processen för fjÀrrvÀrmeinstallation i smÄhus minskas?Metod: För att uppfylla examensarbetets syfte har en fallstudie genomförts pÄ Jönköping Energi som Àr en leverantör av fjÀrrvÀrme. DÀr har intervjuer och dokumentationsstudier anvÀnts som datainsamlingsmetoder. Litteraturstudier har gjorts för att samla in information kring teorier som sedan anvÀnts för att utvÀrdera och analysera empirin.Resultat: Genom studien har slöserier identifierats i processen för fjÀrrvÀrmeinstallation i smÄhus.

Syftet med detta arbete var att undersöka möjligheter och problem som kan finnas med att kombinera en jazzkvartett med en strÄkkvartett, bÄde ur kompositionssynpunkt och frÄn ett bandledarperspektiv. För att undersöka det valde jag att skriva tre lÄtar i olika stil för jazzkvartett tillsammans med strÄkkvartett. Jag förde loggbok under arbetets gÄng för att kunna se tillbaka pÄ hur jag tÀnkte under den kreativa processen. I det hÀr arbetet beskriver jag processen frÄn att skriva musiken till att framföra den. Att kombinera en jazzkvartett med en strÄkkvartett skapade en intressant ensembleform med stora möjligheter.

Syftet med den hÀr studien Àr att beskriva processen som leder frÄn utbrÀndhet till en ny vardag; en process som hÀr benÀmns ?vÀgen tillbaka?. Studien Àr kvalitativ i sin karaktÀr och utgÄr frÄn intervjuer med sex personer som erfarit utbrÀndhet. Vidare belyses de faktorer som informanterna upplever har bidragit till att de ?kommit tillbaka?, de hinder som försvÄrat i ?vÀgen tillbaka? samt hur identitet och sjÀlvbild pÄverkats i processen.

Den kommunala verksamheten stÄr stÀndigt inför ökande effektiviseringskrav och under de senaste Ären har inköpsprocessen allt mer hamnat i fokus eftersom kommuner sett möjligheter till kostnadsbesparingar i processen. Arbetet med inköp Àr styrt av en mÀngd lagar och regler vilket stÀller krav pÄ att inköpen sker pÄ rÀtt sÀtt. Syftet med denna studie Àr att med hjÀlp av institutionella mekanismer öka förstÄelsen för kommuners arbete med inköpsprocesser. För att nÄ en ökad förstÄelse har processen i en kommun beskrivits och sedan har kritiska delar identifierats. Studien har antagit ett aktörssynsÀtt dÀr en fallstudie har genomförts och materialetn samlades in genom en kvalitativ enkÀt, kvalitativa intervjuer samt observationer.