Föreliggande uppsats behandlar lönesÀttning pÄ den svenska arbetsmarknaden. LönesÀttningen i Sverige Àr inte i vidare utstrÀckning reglerad i lag. Grunden för lönesÀttningen Àr att det rÄder avtalsfrihet och att det Àr upp till arbetsmarknadens parter att genom kollektivavtal reglera omrÄdet. Kollektivavtalen innehÄller olika typer av reglering avseende arbetsgivarens lönesÀttning, exempelvis anges ofta minimilöner samt utrymme för lönehöjningar vid lönerevision. Avtalen innehÄller dessutom oftast lönesÀttningsprinciper för hur löneutrymmet ska fördelas mellan enskilda arbetstagare.

TillÀmpningen av de nya K-regelverken blev tvingande frÄn och med 1 januari 2014. För mindre aktiebolag stod valet mellan det regelbaserade regelverket K2 och det principbaserade regelverket K3. En rad studier och artiklar Àr publicerade i syfte att beskriva hur valet dem emellan bör ske. Resultaten har varierat men man har kunnat enas om att bransch, företagets storlek, konsulters inrÄdan, intressenter samt bolagets finansiella stÀllning har betydelse vid valet av regelverk. Ingen entydig bild har dÀremot framkommit om nÀr K3 kan anses ge ökad nytta för bolaget.

I mÄnga stÀder sker idag en förtÀtning för att försöka skapa sÄ hÄllbara samhÀllen som möjligt. En förtÀtning av staden har dock inte endast positiva effekter dÄ det idag sker en tydlig minskning av stÀdernas andel vegetation. Vilka blir dÄ konsekvenskerna för denna minskning? Natur och grönska har alltid varit en viktig tillgÄng för mÀnniskors hÀlsa och vÀlbefinnande. Kan man ersÀtta stora kvantitativa grönomrÄdena med smÄ kvalitativa parker? Vilka rekreationsvÀrden försvinner med en minskad storlek? Syftet med arbetet Àr att undersöka och diskutera kring frÄgan: Kan smÄ kvalitativa parker ersÀtta stora kvantitativa grönomrÄden ur ett rekreationsperspektiv? Genom en litteraturstudie har jag undersökt vilka funktioner som rör mÀnniskors hÀlsa och vÀlbefinnande som finns i urbana parker.

Turismaktiviteter till havs har kommit att fÄ ett ökat intresse de senaste Ären, dÀr mÀnniskor har upptÀckt fördelen med kryssningsfÀrjor som transportmedel. De erbjuder ett varierat utbud av aktiviteter och upplevelser ombord, som bÄde privat- och affÀrsresenÀrer kan ta del av. Detta omfattar flera kundgrupper med olika behov, vilket innebÀr att rederierna mÄste uppfylla kundernas förvÀntningar och vad de efterfrÄgar. I nulÀget finns det en bred konkurrens pÄ marknaden, dÀr de olika aktörerna försöker skapa en egen nisch genom olika marknadsföringsstrategier i syfte att skapa lÄngsiktiga relationer.Syftet med vÄr studie Àr att utreda hur Stockholms tre största rederier, Tallink Silja AB, Viking Line AB och Birka Cruises AB, arbetar för att behÄlla och vÄrda sina befintliga resenÀrer, samt vilka strategier som anvÀnds för att nÄ nya kundsegment. Vi har Àven utgÄtt ifrÄn kundens perspektiv för att undersöka hur de förhÄller sig till företagens produkter och tjÀnster.

Studiens syfte har varit att undersöka huruvida individer som vĂ€ljer att utbilda sig i en kommunikationsmodell upplever förĂ€ndring i interaktion med andra mĂ€nniskor efter avslutad utbildning. Studien Ă€r kvalitativ och grundar sig pĂ„ en hermeneutisk forskningsansats vilket innebĂ€r att vi har tolkat nĂ„gra individers upplevelser av sin utbildning i Nonviolent Communication (NVC), bĂ„de före, under och efter utbildningen. Vi har anvĂ€nt oss av semistrukturerade intervjuer med en man och Ă„tta kvinnor. Åldern pĂ„ respondenterna har varierat och de har arbetat eller arbetar inom olika sociala yrken.I tolkningen av det empiriska materialet spelar Randall Collins begrepp interaktionsritualer en viktig roll i tydningen av utbildningstillfĂ€llets betydelse för respondenterna. Moira Von Wrights tolkning av George Herbert Meads olika begrepp Ă€r vĂ„r andra huvudteori, och den blir relevant i förhĂ„llande till den perspektivvĂ€xling som mĂ„nga av respondenterna beskriver att de upplevt efter utbildningen.

I denna uppsats undersöks hur tidpunkten för flytten hemifrÄn har förÀndrats mellan kohorterna 1965 och 1985. HÀr undersöks framför allt hur Äldern vid flytten hemifrÄn har förÀndrats över tid samt skillnader och förÀndringar mellan kvinnor och mÀn, ungdomar i olika delar av landet samt ungdomar med svensk respektive utlÀndsk bakgrund.Resultaten visar att Äldern vid flytten hemifrÄn har ökat för kvinnor men minskat för mÀn. Detta har lett till att skillnaderna mellan könen har minskat. Förutom att medianÄldern vid flytten hemifrÄn har förÀndrats mellan kohorterna har ocksÄ mönstret för flytten hemifrÄn Àndrats. En allt större andel flyttar i Äldrarna kring 20 Är, bÄde bland kvinnor och mÀn.

Syftet med följande uppsats Àr att ta reda pÄ om det ligger nÄgon sanning i Olaus Petris anklagelser mot nunnorna om att de skulle vara fÄfÀnga och att de levde i lÀttja. Dessutom Àr syftet med denna uppsats att ge en bild av de faktiska förhÄllanden och vÀrderingar som levandegjort deras miljö.Med det hÀr arbetet vill jag försöka belysa den ideologiska grundstrukturen i den medeltida klosterrörelsen i VÀsteuropa för att ge arbetet en bra bakgrund. Det Àr viktigt att beakta nunneklostrens framvÀxt i det medeltida Sverige och utifrÄn detta skapa en bild av hur nunnorna levde dÀr, för att sen försöka se om det ligger nÄgon sanning i Olaus Petris pÄstÄenden om att nunnorna i de svenska klostren var fÄfÀnga och levde i lÀttja. Kan det helt enkelt vara sÄ att synen pÄ det asketiska idealet har varierat? Kan andra vÀrderingar Àn den importerade asketiska idealismen ha dominerat i nunneklostren?I detta arbete kommer huvudsakligen Vadstena kloster att behandlas.

De gamla Ă€ngs- och betesmarkerna hör till Sveriges artrikaste biotoper, ofta med en mycket hög arttĂ€thet inom bĂ„de flora och fauna. Ängs- och betesmarker har minskat kraftigt under det senaste Ă„rhundradet vilket har lett till en utarmning av den biologiska mĂ„ngfalden. Denna undersökning sker i samarbete med TĂ€by kommun och syftet Ă€r att undersöka 10 olika Ă€ngs- och betesmarker för att fĂ„ en uppdaterad bild av hĂ€vdtillstĂ„ndet och vilka Ă„tgĂ€rder som Ă€r mest lĂ€mpliga att sĂ€tta in.Detta arbete avser att fungera som en grund dĂ€r framtida undersökningars resultat kan jĂ€mföras med för att se vilket resultat de insatta Ă„tgĂ€rderna gett. Metoderna som anvĂ€nts Ă€r en allmĂ€n artinventering, art/area analys och successionskategorier utarbetade av Urban Ekstam samt studier av indikatorarter och lokalernas allmĂ€nna utseende exempelvis om mycket gammalt grĂ€s finns i lokalen. Art/area- kurvorna studeras vilka genom sin lutnig och form visar vilken arttĂ€thet som rĂ„der i det studerade vĂ€xtsamhĂ€llet.Flera av de undersökta lokalerna visar tecken pĂ„ igenvĂ€xning och domineras frĂ€mst av konkurrenskraftiga kvĂ€vegynnade arter. Dock finns ofta mindre bestĂ„nd kvar av hĂ€vdgynnad flora vilka skulle fĂ„ en chans till expansion om en intensivare hĂ€vd sĂ€tts in.

Examensarbetets syfte var att öka förstÄelsen för inskolningens betydelse för flersprÄkiga barn i förskolan och hur förskollÀrare arbetar med inskolningar. Det ingick Àven i syftet att undersöka vad förskollÀrare lyfter fram för att stimulera flersprÄkiga barns sprÄkutveckling vid inskolningar och under barnens fortsatta vistelse pÄ förskolan. FrÄgestÀllningarna som lÄg till grund för undersökningen var: Vilka faktorer anser förskollÀrare viktiga att beakta vid inskolningar av flersprÄkiga barn i förskolan? Vilka aspekter lyfter förskollÀrare fram för att stimulera flersprÄkiga barns sprÄkutveckling? Den teoretiska utgÄngspunkten i examensarbetet var det sociokulturella perspektivet som innebÀr att barn lÀr genom socialt samspel och kommunikation.Som metod anvÀndes intervjuer med tolv förskollÀrare som Àr verksamma pÄ förskolor med mÄngkulturella barngrupper i en mellansvensk kommun. FrÄgorna som stÀlldes handlade om hur lÄng erfarenhet förskollÀrarna har av arbete i förskola och med mÄngkulturella barngrupper.

De gamla Ă€ngs- och betesmarkerna hör till Sveriges artrikaste biotoper, ofta med en mycket hög arttĂ€thet inom bĂ„de flora och fauna. Ängs- och betesmarker har minskat kraftigt under det senaste Ă„rhundradet vilket har lett till en utarmning av den biologiska mĂ„ngfalden. Denna undersökning sker i samarbete med TĂ€by kommun och syftet Ă€r att undersöka 10 olika Ă€ngs- och betesmarker för att fĂ„ en uppdaterad bild av hĂ€vdtillstĂ„ndet och vilka Ă„tgĂ€rder som Ă€r mest lĂ€mpliga att sĂ€tta in.Detta arbete avser att fungera som en grund dĂ€r framtida undersökningars resultat kan jĂ€mföras med för att se vilket resultat de insatta Ă„tgĂ€rderna gett. Metoderna som anvĂ€nts Ă€r en allmĂ€n artinventering, art/area analys och successionskategorier utarbetade av Urban Ekstam samt studier av indikatorarter och lokalernas allmĂ€nna utseende exempelvis om mycket gammalt grĂ€s finns i lokalen. Art/area- kurvorna studeras vilka genom sin lutnig och form visar vilken arttĂ€thet som rĂ„der i det studerade vĂ€xtsamhĂ€llet.Flera av de undersökta lokalerna visar tecken pĂ„ igenvĂ€xning och domineras frĂ€mst av konkurrenskraftiga kvĂ€vegynnade arter. Dock finns ofta mindre bestĂ„nd kvar av hĂ€vdgynnad flora vilka skulle fĂ„ en chans till expansion om en intensivare hĂ€vd sĂ€tts in.

Forskning har gjorts som visar att musiklÀraren har ganska stor möjlighet att pÄverka kunskapsbildningen med egna tankar och idéer om vad som Àr bra kunskap för eleven. Monica Nerland beskriver detta fenomen som att lÀraren Àr en kunskapsagent. Denna undersökning Àr ett försök att komma nÀrmare nÄgra sÄdana kunskapsagenter och skapa förstÄelse för deras syn pÄ kunskap. Jag har inte haft för ambition att kategorisera dessa utan endast att beskriva likheter och skillnader i en gemensam kunskapsbild för dem alla. Syftet med undersökningen Àr att undersöka och mÄla upp en gemensam bild av nÄgra musiklÀrares syn pÄ kunskap i musik.

Vi Àr intresserade av att studera ?vad som styr ekonomistudenternas val av arbetsgivare? eftersom vi sjÀlva Àr ekonomistudenter och har börjat fundera pÄ framtida arbetsgivare.Det Àr Àven intressant för företag och organisationer att veta vad som styr ekonomistudenternas val av arbetsgivare eftersom det kan gör det lÀttare att locka till sig passande arbetskraft. Men nÀr företagen och organisationerna vÀl har hittat rÀtt medarbetare gÀller det att behÄlla dem och genom att veta vilka behov de anstÀllda har kan arbetsgivaren tillfredsstÀlla dessa behov, vilket resulterar i nöjda anstÀllda.VÄrt syfte med uppsatsen Àr att undersöka vad som styr ekonomistudenterna val av framtida arbetsgivare utifrÄn deras motivationsfaktorer och om dessa motivationsfaktorer stÀmmer in pÄ befintliga motivationsteorier. Vi Àr dessutom nyfikna pÄ om företag och organisationer vet vad som intresserar ekonomistudenterna samt vad som kan fÄ studenter att vilja bosÀtta sig i GÀvle efter avslutade studier.Vi anvÀnde oss av mailintervjuer för att samla in material till vÄr undersökning eftersom vÄr första idé om att ha fokusgruppsdiskussioner inte gick att genomföra pÄ grund av lÄgt intresse. Mailintervjuerna genomfördes med nio stycken ekonomistudenter vid Högskolan i GÀvle och tre stycken organisationer i GÀvle som Àr med i NU!, NÀringslivsintegrerad utbildning.För att fÄ djupare insikt i vad som motivera mÀnniskor har vi valt att fördjupa oss i ett flertal motivationsteorier.

Biologisk mÄngfald i urban miljö har visats sig ha stor betydelse för mÀnniskansrekreation och fysiska och psykiska hÀlsa. Samtidigt förbÀttras stadens hÀlsa genom debullerdÀmpande, luftrenande och klimatförbÀttrande egenskaper som vegetationen har.Syftet med denna undersökning Àr att utföra en temporal och rumslig analysmed avseende pÄ antal och utbredning av rödlistade kÀrlvÀxter i Göteborgs innerstad under1900-talet. UtgÄngsmaterialet Àr Göteborgs artdataarkiv, ADA, en databas framtagen avGöteborgs miljöförvaltning som innehÄller observationer av rödlistade och andra skyddsvÀrdavÀxt- och djurarter. DÄ databasen Àr en sammanstÀllning av olika inventeringar över lÄng tidÀr skillnaderna frÄn ett material baserat pÄ en systematisk inventering stora. Vagalokalangivelser och okÀnd observationsfrekvensen i ett omrÄde Àr faktorer som pÄverkarsÀkerheten i materialet men det kompenseras genom ett stort antal observationer undermycket lÄng tid.Den temporala analysen av antalet rödlistade kÀrlvÀxter i Göteborgs innerstadvisar pÄ en tydlig nedgÄng i rapporterade arter.

Den enskilt viktigaste bestÄndsdelen för varje företags framgÄng och överlevnad Àr medarbetarnas förmÄga att lösa de uppgifter de stÀlls inför. FörmÄgan kallas ofta med ett sammanfattande ord för kompetens. Kompetens Àr dessutom en av de viktigaste resurserna i ett företag. Med rÀtt kompetens kan ett företag utveckla konkurrensfördelar. Ju svÄrare det Àr för andra företag att imitera ett företags kompetens desto lÀngre perioder har företaget en överlÀgsen konkurrensförmÄga.

AbstractExamensarbete inom LÀrarprogrammet LP01Titel: Erfarenhetsbaserat lÀrande - LÀrares uppfattningar och förstÄelser av att anvÀnda eleverserfarenheter och upplevelser i undervisningen.Författare: Jessica WindströmTermin och Är: VTŽ14Kursansvarig institution: Göteborgs Universitet, Sociologiska institutionenKurs: LAU 390Handledare: Birgitta KullbergExaminator: Hans RystedtRapportnummer: HT12-2920-060_____________________________________________________________________________Nyckelord och nyckelbegrepp: Elevers erfarenheter i undervisningen, lÀrares uppfattningar ocharbetssÀtt, sociokulturellt perspektiv, fenomenografiskt förhÄllningssÀtt, progressivt, levandegöra,livslÄngt lÀrande, skolan- en del av samhÀllet, grÀnsöverskridande undervisning, det livsvidalÀrandet, undervisningsbaserat lÀrande.Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att synliggöra lÀrares uppfattningar av möjligheter och fördelar medatt arbeta erfarenhetsbaserat i undervisningen, det vill sÀga av att basera undervisningenpÄ elevernas tidigare erfarenheter och nyvunna upplevelser. Studiens frÄgestÀllningar Àr;Hur uppfattar lÀrare att de arbetar erfarenhetsbaserat? Varför skall man, enligt lÀrarna,undervisa erfarenhetsbaserat? Vad uppfattar lÀrarna att man bör tÀnka pÄ dÄ man arbetarerfarenhetsbaserat?MetodStudien Àr kvalitativ och har lÀrarens perspektiv. Metod och material som anvÀnts ÀrfrÄgeformulÀr med öppna/autentiska frÄgor, som besvarats av 15 lÀrare via mail samtlitteratur och forskning av vikt för Àmnet.ResultatResultatet visar att om man som lÀrare i sin undervisning levandegör undervisningen,arbetar grÀnsöverskridande mellan teori och praktik, utgÄr frÄn elevernas erfarenheter,dvs. förförstÄelser och behov och lÄter eleverna lÀra genom att anvÀnda sin eller sinalÀrstilar, kan eleven tillgodogöra sig och utveckla kunskapen mot en livslÄng och livsvidsÄdan.Studiens betydelse för lÀrarverksamhetenStudien avser att bidra till en utveckling av lÀrarverksamheten sÄ att undervisningenvarieras enligt gÀllande styrdokument, LÀroplan för grundskolan 2011 (Lgr11) i vilkenanvÀndningen av elevernas erfarenheter i undervisningen poÀngteras.