Mitt syfte med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om det finns ett samband mellan de försÀmrade musikteoretiska kunskaperna bland de sökande till musikhögskolorna och utbudet av teoriundervisning pÄ de svenska musik- och kulturskolorna. För att uppnÄ detta har jag gjort en kartlÀggning av förekomsten av musikteori som enskilt Àmne pÄ de svenska musik- och kulturskolorna, samt hur denna bedrivs. Jag har anvÀnt mig av en enkÀt som rektorer eller lÀrare i musikteori har svarat pÄ, samt undersökt antagningsproven (C-proven) i musiklÀra och satslÀra frÄn olika Är pÄ Ingesunds musikhögskola. EnkÀtsvaren visar att en tredjedel av dem som svarat, erbjuder musikteori som eget Àmne. Dessa skolor hittar vi i bÄde stora och smÄ kommuner medett varierat elevantal.

Motivation Àr ett begrepp som vi alla nÄgon gÄng har kommit i kontakt med. Motivation behöver finnas för att en person ska vilja utföra en handling. Att som student ha motivation Àr viktigt för att kunna prestera bra. I den hÀr uppsatsen definierar vi motivation som lusten att studera. Brist pÄ motivation Àr det största hindret för inlÀrning i skolan.

Sedan den svenska bankmarknaden avreglerats har bankernas konkurrens ökat. Det har medfört att det blivit viktigare för dem att ha en vÀl utformad intern ekonomisk styrning. Styrningen innefattar mÄnga olika aspekter och har som syfte att hjÀlpa företagen att nÄ sina mÄl och att öka effektiviteten. Ett av de vanligast förekommande styrmedlen i svenska företag Àr uppföljning och arbete med budget.Handelsbanken har varit den mest lönsamma banken under de senaste 30 Ären, utan att anvÀnda budget i organisationen. Detta har krÀvt en vÀl fungerande ekonomisk styrning dÀr organisationen bland annat Àr decentraliserad.

Den dokumenterade nyttan med att undervisa pÄ ett varierat vis har gjort att Uppsala universitet vill ge sina hydrologistudenter möjlighet till mera fÀltarbete. Detta skall göras genom att installera grundvattenrör i vilka grundvattnets nivÄ samt kemiska sammansÀttning kommer att undersökas. Detta stÀller krav pÄ att omrÄdet dÀr rören installeras har en sÄdan geologi och topografi sÄ att fÀltarbetet blir givande. DÀrför eftersöks omrÄden med egenskaper som ger variationer mellan rören. Variationer i grundvattennivÄ förvÀntas frÀmst uppkomma av olika lagerföljder eller en lutande markyta.

Yrkesfiskare utsÀtts dagligen för tufft fysiskt arbete och hÄrt klimat. Att hÄlla sig varm och torr Àr ett stort problem. Samtidigt som det yttre plagget Àr helt tÀtt mot de yttre pÄfrestningarna, slÀpper plagget inte igenom den Änga och fukt som kroppen skapar vid ett fysiskt krÀvande arbete. Varför det Àr av största vikt att den inre beklÀdnaden skapar en sÄ god komfort som möjligt. Genom ett samarbete med företaget Grundéns, som tillverkar PVC belagda yrkesklÀder för olika yrkesgrupper, har denna studies Àmnesbakgrund tagits fram.

Syfte Syftet Àr att ta reda pÄ vilka olika faktorer mÀnniskor som flyttat till Uddevalla kommun under 2009 anser ha varit avgörande för deras val av bostadsort utifrÄn demografisk, socioekonomisk och geografisk indelning.FrÄgestÀllningar Vilka grupper flyttar till Uddevalla kommun?Vilka bakomliggande faktorer som avgjort valet att flytta till Uddevalla kommun?Hur/om de avgörande faktorerna skiljer sig mellan olika grupper?Finns det nÄgra faktorer som Àr unika eller framtrÀdande med Uddevalla kommun jÀmfört med Sverige i stort?Vad kan Uddevalla kommun göra för att stimulera inflyttningen?Metod Kvantitativ studie om migranter till Uddevalla kommun under 2009 och deras preferenser.Resultat Uddevallas inflyttare följer det nationella mönstret och utgörs frÀmst av unga personer och personer med svag stÀllning pÄ arbetsmarknaden. Vad som utmÀrker Uddevalla jÀmfört med landet i stort Àr att mÄnga skattar naturfaktorer högt, sÄsom att Uddevalla Àr havsnÀra, att det finns vacker natur och möjligheten till friluftsliv. Uddevallas migranter lÀgger ocksÄ mindre vikt vid arbets- och studierelaterade faktorer, sociala faktorer och ekonomiska faktorer Àn vad nationella studier har visat. Tittar man pÄ skillnaderna mellan de olika demografiska och socioekonomiska grupperna sÄ Àr det framför allt skillnader i service- och infrastrukturfaktorer som förÀndras beroende pÄ de behov som frÀmst de demografiska och socioekonomiska egenskaperna ger upphov till.I frÄga om hur Uddevalla bör marknadsföra sig sÄ Àr det första steget att se till att samhÀllsservicen och infrastrukturen fyller behoven hos medborgarna.

Syftet med denna studie var att undersöka hur lÀrare uppfattar sitt arbete med bedömning inför utvecklingssamtal och betygsÀttning samt vilka former av bedömning som de anser att de arbetar med. Syftet var ocksÄ att se om det fanns nÄgon skillnad i lÀrarnas uppfattning kring sitt arbete inför utvecklingssamtal och betygsÀttning. Metoden som anvÀnts för att ge svar pÄ studiens syfte och frÄgestÀllningar Àr kvalitativa intervjuer. Tre kvalitativa intervjuer har genomförts med lÀrare som arbetar i grundskolan. Den empiri som framkommit ur dessa intervjuer har sedan legat till grund för resultatet i studien.Studiens resultat visar att lÀrarna anvÀnder sig av bÄde formativa- och summativa former av bedömning i sitt arbete och att det sker pÄ mÄnga olika sÀtt.

Att anvÀnda datorer i matematikundervisningen kan huvudsakligen ha tvÄ olika syften. Antingen kan syftet vara att eleverna ska lÀra sig anvÀnda datorer och tekniska hjÀlpmedel (vilket ingÄr i flera av gymnasieskolans kursplaner) eller sÄ anvÀnds datorer och tekniska hjÀlpmedel som ett hjÀlpmedel i sjÀlva undervisningen sÄ att eleverna kan lÀra sig matematiken pÄ ett bÀttre sÀtt. Den senare aspekten har undersökts i detta arbete. Fem lÀrare har berÀttat hur de tar datorn till hjÀlp för att eleverna skall ta till sig matematiken pÄ ett bÀttre och effektivare sÀtt och tvÄ olika anvÀndningssÀtt har hÀr kunnat identifieras. Det första sÀttet Àr att lÀraren anvÀnder datorn som ett hjÀlpmedel vid genomgÄngar, dÄ lÀraren anvÀnder datorn och eleverna tittar pÄ en storbild och ser vad lÀraren gör, som en föredrags-hÄllare anvÀnder en overhead eller PowerPoint.

Surdegsbrödet har förekommit i den mÀnskliga historien sedan 7000 Är tillbaka. Populariteten har varierat men brödet har de senaste Ären frekvent synts sÄvÀl i media som i bagerier. Brödindustrin har uppmÀrksammat trenden och resultatet av den dynamiska produktutvecklingen kan ses i livsmedelsbutikernas utbud. Produktutvecklingen Àr idag konsumentinriktad och endast ett fÄtal av nylanserade livsmedelsprodukter överlever pÄ den tuffa marknaden. För att produkten ska sÀlja Àr det enligt flera forskare av största vikt att involvera konsumentens tankar och uppfattningar tidigt i produktutvecklingen Ett pÄgÄende forskningsprojekt Àr en del av statens och livsmedelsbranschens storsatsning pÄ livsmedelsforskning.

Tidigare studier och forskning kring konflikten mellan arbete- och familjeliv har visat att konflikten Àr ett resultat av den obalans som finns mellan de krav och resurser som utgör respektive del av livet. I denna uppsats beskrivs hur upplevd konflikt mellan arbete och familj ser ut och eventuellt skiljer sig Ät mellan Sverige och Storbritannien, mellan olika sociala klasser, samt mellan mÀn och kvinnor i dessa lÀnder. Den övergripande tanken Àr att resultaten borde skilja sig Ät dÄ Sverige och Storbritannien Àr tvÄ ganska olika lÀnder pÄ policynivÄ. DÀrmed borde den institutionella kontexten ha sin inverkan pÄ de arbetsvillkor och familjevillkor som i sig kan bidra till arbete-familjekonflikten. UtifrÄn detta undersöks hur arbetskrav, arbetsresurser och familjevillkor av olika slag inverkar pÄ sambanden mellan landstillhörighet och arbete-familjekonflikten, socialklass och arbete-familjekonflikten och könstillhörighet och arbete-familjekonflikten.

I styrdokument och internationella överenskommelser förordas lÀrande för hÄllbar utveckling som ett övergripande perspektiv som ska anlÀggas i all undervisning. LÀrande för hÄllbar utveckling karaktÀriseras av att komplexa hÄlbarhetsfrÄgor av ekologisk, ekonomisk och social art behandlas pÄ ett pluralistiskt sÀtt, vilket syftar till att ge eleverna förmÄga till övervÀgda etiska stÀllningstaganden.Syftet med denna studie var att undersöka hur begreppet lÀrande hÄllbar utveckling behandlas i lÀroböcker i biologi för grundskolans senare del. Detta studerades genom en kvantitativ innehÄllsanalys med kvalitativa inslag. Studien undersökte vilket utrymme lÀrande för hÄllbar utveckling fÄr i lÀroböckerna, men ocksÄ vilka innehÄllsliga aspekter av hÄllbarhet som förekommer. Dessutom studerades huruvida lÀroböckerna verkade frÀmjande för pluralistiska arbetsformer.

Det finns mÄnga som har en vegetarisk kost och det finns ett ökat allmÀnt intresse om det samtidigt som anvÀndandet av personlig trÀnare ökar. Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ nÄgra personliga trÀnares kÀnnedom om vegetarisk kost och hur de implementerar den dÄ de har kunder med vegetarisk kost. Metoden som anvÀndes i denna studie var kvalitativa delvis strukturerade intervjuer med Ätta olika licensierade personliga trÀnare. Intervjumaterialet transkriberades och analyserades enligt kvalitativ innehÄllsanalys. Dialog via mail fördes med olika skolor som utbildar personliga trÀnare angÄende huruvida de lÀr ut om kost och om de hade nÄgon speciell del om just vegetarisk kosthÄllning.

I vÄrt examensarbete har vi undersökt hur det kommunala uppföljningsansvaret organiseras i VÀxjö kommun. Vi har ocksÄ undersökt pÄ vilket sÀtt ungdomarna motiveras till sysselsÀttning av de personer som kommer i kontakt med dem samt om ungdomarna fÄr vÀgledning. I och med den nya lagen i skollagen fick kommunerna i Sverige frÄn den 1 juli 2005 ansvar över att veta vad samtliga ungdomar mellan 16-20 Är Àr sysselsatta med. Genom att ta del av rapporter, ut-redningar och annan för vÄrt arbete relevant litteratur har vi tillsammans med vÄrt resultat kommit fram till att VÀxjö kommun bÄde har och genomför en upp-följning av ungdomar som stÄr utanför gymnasieskolan. En person arbetar sedan hösten 2005 heltid som samordnare för det kommunala uppföljningsansvaret.

VÄrt intresse har varit att undersöka och beskriva hur barn i förskolan uppfattar hanteringen av fritt skapande teckningar. För att studera detta har vi valt att fokusera pÄ hur förskolebarnens teckningar hanteras av förskolepersonal och andra pedagoger efter att de Àr klara genom att intervjua barn. Syftet med studien Àr att undersöka och beskriva förskolebarns uppfattningar av hanteringen av deras teckningar inom förskolans verksamhet. FrÄgestÀllningen blir dÀrmed ?Hur uttrycker förskolebarn i Äldrarna 4-5 Är sin delaktighet och sitt inflytande gÀllande hur deras teckningar hanteras av förskollÀrare som dokumentation??.Metoden som anvÀnds Àr en kvalitativ intervju av totalt 17 barn som deltagit i sammanlagt nio intervjuer dÀr antalet barn har varierat i varje grupp.Resultatet visar pÄ att barnen uppfattar sina teckningar som fina och dÀrför ska de placeras pÄ förskolans vÀggar sÄ att bÄde barn och nÀrstÄende vuxna kan beskÄda deras alster.

Öresundsregionen Ă€r idag en region i förĂ€ndring. De senaste Ă„ren har danska och svenska medborgare börjat arbeta, bo eller pĂ„ annat sĂ€tt vistas pĂ„ andra sidan sundet i allt högre grad. TillvĂ€xten Ă€r hög och Malmö och Köpenhamn integreras pĂ„ ett sĂ€tt som Ă€r ovanligt för stĂ€der lokaliserade i olika lĂ€nder. År 2004 bosatte sig fyra gĂ„nger sĂ„ mĂ„nga danskar i SkĂ„ne som under 1998 vilket innebĂ€r en ökning frĂ„n 800 till 3 200 personer per respektive Ă„r. Antalet pendlare som bor i SkĂ„ne och var dag Ă„ker över bron för att arbeta i Danmark har enligt en artikel i Dagens Nyheter ökat med 40 procent det senaste Ă„ret och enligt samma tidning förvĂ€ntas den totala pendlingen över bron om 10 Ă„r vara dubbelt sĂ„ stor om som idag.