Denna uppsats syftar till att undersöka upplevelser av distansutbildningar och dess begrÀnsningar och möjligheter med fokus pÄ lÀrande. Anledningen till inriktningen grundar sig i denna utbildningsforms konstanta förÀndring över tid, vilket idag berör mÄnga mÀnniskors lÀrande. Detta skapar vidare ett behov av att undersöka fenomenet nÀrmare, sÄ att dess innehÄll och kvalitet kan uppmÀrksammas och sÀkerstÀllas. Kvalitativa intervjuer har anvÀnts som metod dÀr tolkningsarbetet har utgÄtt frÄn en hermeneutisk ansats. Fem personer har intervjuats och resultaten har analyserats utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv samt utifrÄn begreppen: distans i tiden, i rummet, i dialogen och i strukturen.

Syftet med denna studie var att ta reda pĂ„ skillnaderna i elevernas kunskap beroende pĂ„ om de fick visa den skriftligt eller muntligt. Ämnet valdes för att synliggöra en mycket central del i lĂ€rarens roll i skolan, d.v.s. bedömning. Bedömningen av elever kan innebĂ€ra svĂ„righeter och orĂ€ttvisor. Genom att ta reda pĂ„ om det finns skillnader i elevernas kunskaper beroende pĂ„ bedömningsform, kan jag skapa bĂ€ttre förutsĂ€ttningar för en rĂ€ttvis bedömning i min kommande lĂ€rarprofession.

Den fria rörligheten för personer Àr en av de fyra grundlÀggande friheterna inom Europeiska unionen. Artikel 39 EG föreskriver att rÀtten till fri rörlighet för arbetstagare skall sÀkerstÀllas inom gemenskapen. Denna rÀtt innebÀr att medborgare i en medlemsstat har rÀtt att förflytta sig fritt inom de andra medlemsstaternas territorium och att uppehÄlla sig dÀr för att söka arbete samt rÀtt att anta faktiska erbjudanden om anstÀllning. Den nÀmnda artikeln föreskriver Àven att fri rörlighet för arbetstagare skall innebÀra att all diskriminering av arbetstagare frÄn medlemsstaterna pÄ grund av nationalitet skall avskaffas vad gÀller anstÀllning, lön och övriga arbets- och anstÀllningsvillkor.Den fria rörligheten Àr dock inte absolut utan den begrÀnsas pÄ olika sÀtt. Redan i fördragstexten finns det förbehÄll för de begrÀnsningar som grundas pÄ hÀnsyn till allmÀn ordning, sÀkerhet och hÀlsa.

Att bli förÀlder Àr en stor hÀndelse som förÀndrar livet och som innebÀr ett nytt och stort ansvar. Inom barnhÀlsovÄrden Àr ett av mÄlen att stödja förÀldrar i deras förÀldraskap. Det har visat sig att pappor upplever att stödet riktas mer till mamman vilket kan göra att de kÀnner sig förbisedda i barnhÀlsovÄrden. Mammors upplevelser av stöd frÄn sjuksköterskan Àr belyst i ett flertal studier medan pappors upplevelser Àr mer sparsamt dokumenterat. Att fÄ kunskap om pappors upplevelser av stöd kan öka sjuksköterskans möjligheter att tillgodose pappors behov av stöd pÄ BVC.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka huruvida estetiska lÀrprocesser kan frÀmja inlÀrningen av svenska som andrasprÄk hos barn och elever i förskola och skola, samt hur pedagoger i sÄ fall kan arbeta med detta i praktiken. För att finna svar pÄ dessa frÄgor har det genomförts en litteraturstudie inom sÄvÀl andrasprÄksomrÄdet som estetiska lÀrprocesser, och dÀrtill Àven en intervju med en pedagog verksam i förskolan.Resultatet av denna undersökning visar att det finns faktorer som Àr sÀrskilt betydelsefulla för andrasprÄksinlÀrningen. För att lÀra sig ett andrasprÄk vÀl bör: lÀrandet ske genom process i samtal, inflödet vara varierat och naturligt, den egna aktiviteten prioriteras, lÀrandet kÀnnas meningsfullt och kÀnslorna involveras. Genom att fÄ kombinera det verbala och de estetiska sprÄken ges barnen större möjlighet till kommunikation och uttryck för den egna identiteten och tankarna pÄ sitt andrasprÄk. Den slutsats som kan dras av detta Àr att estetiska lÀrprocesser som förhÄllningssÀtt kan frÀmja andrasprÄksinlÀrningen om pedagogen arbetar medvetet och reflekterat med dessa i sprÄkutvecklande syfte.

Den svenska regeringens intentioner Àr att arbetsmiljön skall vara utvecklande och bidra till god hÀlsa. Arbetsmiljön som framgÄngsfaktor och konkurrensmedel skall lyftas fram. Studier visar att smÄ företag ofta har sÀmre kunskapsmÀssiga resurser att hantera arbetsmiljöproblem och har ett informellt och mindre organiserat arbets-miljö arbete. MÄlstyrning och uppföljning brister ofta. Syftet med denna studie Àr att undersöka de smÄ företagens arbetsmiljö- och hÀlsoarbete och att identifiera incitament som hade betydelse för företagens inriktning i sitt arbetsmiljö- och hÀlsoarbete.

Denna studie har haft som syfte att ta reda pÄ vilka effekter samverkan mellan Polisen ochfrivilligorganisationen Missing people i VÀstra Götaland leder till och hur respektiveorganisation hanterar effekterna. Vi har intervjuat totalt Ätta personer, vid sex olikaintervjutillfÀllen. Intervjumetoderna har varierat mellan en telefonintervju, en gruppintervjuoch enskilda intervjuer. I bÄde gruppintervjun och de enskilda intervjuerna har vi trÀffatintervjurespondenterna personligen.UtifrÄn vÄr studie kan vi se att samverkan mellan polismyndigheten ochfrivilligorganisationen Missing People genererar samma effekter som samverkan förvÀntasgöra mellan tvÄ myndigheter. Samverkan mellan tvÄ olika organisationskulturer resulterar intenödvÀndigtvis i en organisatorisk krock utan kan generera positiva effekter.För en fungerande samverkan Àr det viktigt att tÀnja pÄ de organisatoriska grÀnserna,acceptera och anpassa organisationen till de aktörer man samverkar med.

Mitt syfte med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om det finns ett samband mellan de försÀmrade musikteoretiska kunskaperna bland de sökande till musikhögskolorna och utbudet av teoriundervisning pÄ de svenska musik- och kulturskolorna. För att uppnÄ detta har jag gjort en kartlÀggning av förekomsten av musikteori som enskilt Àmne pÄ de svenska musik- och kulturskolorna, samt hur denna bedrivs. Jag har anvÀnt mig av en enkÀt som rektorer eller lÀrare i musikteori har svarat pÄ, samt undersökt antagningsproven (C-proven) i musiklÀra och satslÀra frÄn olika Är pÄ Ingesunds musikhögskola. EnkÀtsvaren visar att en tredjedel av dem som svarat, erbjuder musikteori som eget Àmne. Dessa skolor hittar vi i bÄde stora och smÄ kommuner medett varierat elevantal.

I ett samhÀlle med snabb teknikutveckling har ny teknik möjliggjort att man kan bli mer flexibel i sin vardag. NÄgot som ocksÄ blir vanligare Àr att företag anvÀnder olika tekniska hjÀlpmedel för att optimera verksamheten och dÀrigenom kan de bland annat bli effektivare i sitt arbetssÀtt. Studiens syfte var att studera och analysera hur mobila enheter integrerade med ett företags affÀrssystem anvÀnds som stöd i verksamheten och vilka effekter det haft för de som pÄ nÄgot vis kommer i kontakt med fenomenet vare sig det gÀller informationsbehandling eller direkt anvÀndning av den mobila enheten. För att utifrÄn syftet besvara de uppstÀllda frÄgestÀllningarna har vi samlat in empiriskt material genom intervjuer med tre olika företag som helt eller delvis arbetar med service. Genom att kartlÀgga arbets- och informationsflöden har vi kunnat se vilka upplevda effekter företagen haft och om det finns nÄgon nÀmnvÀrd skillnad mellan företagen avseende de upplevda effekterna efter att man integrerat mobila enheter mot företagens affÀrssystem. Studien pÄvisade bland annat effekter sÄ som snabbare informationsbehandling, högre kvalitet pÄ informationen och minskade felkÀllor. Den pÄvisade Àven att företagen i mÄnga fall upplevt liknande effekter men ocksÄ att mer branschspecifika effekter fanns. Det man kan sÀga Àr att de tre företagen gemensamt var vÀldigt nöjda med investeringen och menade att verksamheten blivit mycket mer effektiv pÄ mÄnga plan. Vi hoppas dÀrmed att vi pÄ nÄgot vis har bidragit till att skapa förstÄelse för att en integration mellan ett företags affÀrssystem och mobila enheter skapar vÀrde för ett företag pÄ flera plan..

Detta arbete handlar om en gestaltning av omrÄdet Emmeryd 5:11, med hÀnsyn till natur-, kultur- och upplevelsevÀrden. Syftet Àr att frÀmja biologisk mÄngfald, den historiska lÀsbar-heten samt rekreationsvÀrdet i omrÄdet. ArbetsomrÄdet utgör större delen av fastigheten Emmeryd 5:11, vilken Àr belÀgen i en mindre by, Emmeryd, i Karlskorna kommun. OmrÄdet Àr en del av KvistagÄrden, som i sin tur utgör en del av ett varierat och starkt kulturpÄverkat landskap. Emmeryd 5:11 Àr karakteristiskt för den Blekingska mellanbygden. OmrÄdet bÄde ramas in och genomskÀrs av stenmurar och marken utgörs numera av igenvuxen gödslad och ogödslad Äkermark, naturbetesmark och tidigare Àngsmark samt skogsmark.

Syftet med arbetet var att undersöka hur lÄgstadielÀrare och mellanstadielÀrare uppfattar utomhuspedagogik, hur de anvÀnde sig av utomhuspedagogik, samt vilka svÄrigheter de sÄg med denna form av undervisning. Undersökningen skedde genom fyra kvalitativa intervjuer dÀr lÀrare frÄn lÄg och mellanstadiet blev intervjuade. FrÄgorna som pedagogerna fick var;ñ  Hur uppfattar du som lÀrare utomhuspedagogik?ñ  Vilka fördelar respektive nackdelar ser du med utomhuspedagogik?ñ  Hur ser du pÄ utomhuspedagogik i förhÄllande till klassrumsundervisning?ñ  I vilken utstrÀckning anvÀnder du dig av utomhuspedagogik i din undervisning?   Resultatet visade pÄ att pedagoger frÄn de bÄda stadierna uppfattade utomhuspedagogiks som en kompletterande undervisningsform till klassrumsundervisning, dÀr ett lustfyllt, varierat, praktisk och sinnlig lÀrande stod i fokus. Rörelse och praktiskt arbete var det som uppfattades vara utomhuspedagogikens största fördelar, samt att utomhuspedagogiken hade möjlighet att lyfta svagare elever genom sin praktiska natur.

Flyktingmottagande och integration har under en lÀngre tid ansetts fungera dÄligt. Etableringen av nyanlÀnda tog för lÄng tid och för fÄ hade kontakt med arbetslivet. Det stod klart att en förÀndring var nödvÀndig. Det svenska flyktingmottagandet genomförde Är 2010 en stor strukturomvandling eftersom delar av integrationen som handlar om arbetsmarknadsetablering flyttades frÄn kommunerna till staten. Genom den nya etableringsreformen hoppas regeringen pÄ att effektivt och snabbt kunna etablera nyanlÀnda i arbets- och samhÀllslivet.

I ett samhÀlle med snabb teknikutveckling har ny teknik möjliggjort att man kan bli mer flexibel i sin vardag. NÄgot som ocksÄ blir vanligare Àr att företag anvÀnder olika tekniska hjÀlpmedel för att optimera verksamheten och dÀrigenom kan de bland annat bli effektivare i sitt arbetssÀtt. Studiens syfte var att studera och analysera hur mobila enheter integrerade med ett företags affÀrssystem anvÀnds som stöd i verksamheten och vilka effekter det haft för de som pÄ nÄgot vis kommer i kontakt med fenomenet vare sig det gÀller informationsbehandling eller direkt anvÀndning av den mobila enheten. För att utifrÄn syftet besvara de uppstÀllda frÄgestÀllningarna har vi samlat in empiriskt material genom intervjuer med tre olika företag som helt eller delvis arbetar med service. Genom att kartlÀgga arbets- och informationsflöden har vi kunnat se vilka upplevda effekter företagen haft och om det finns nÄgon nÀmnvÀrd skillnad mellan företagen avseende de upplevda effekterna efter att man integrerat mobila enheter mot företagens affÀrssystem. Studien pÄvisade bland annat effekter sÄ som snabbare informationsbehandling, högre kvalitet pÄ informationen och minskade felkÀllor. Den pÄvisade Àven att företagen i mÄnga fall upplevt liknande effekter men ocksÄ att mer branschspecifika effekter fanns. Det man kan sÀga Àr att de tre företagen gemensamt var vÀldigt nöjda med investeringen och menade att verksamheten blivit mycket mer effektiv pÄ mÄnga plan. Vi hoppas dÀrmed att vi pÄ nÄgot vis har bidragit till att skapa förstÄelse för att en integration mellan ett företags affÀrssystem och mobila enheter skapar vÀrde för ett företag pÄ flera plan..

Den hĂ€r studiens syfte var att undersöka hur den sista TV-sĂ€nda partiledardebatten innan valdagen gestaltades i Aftonbladet och Svenska Dagbladet. Vi har undersökt om politiken gestaltades som spel eller sakfrĂ„ga, hur gestaltningen förĂ€ndrats över tid och vilka faktorer som avgjort vilken gestaltningsform som dominerat. En slutdebatt per decennium frĂ„n 70-talet och framĂ„t har genomgĂ„tt en kvalitativ textanalys. Åren Ă€r 1976, 1982, 1991, 2002 och 2010.   Den kvalitativa textanalysen kompletterades med dels en kvantitativ studie som redovisar hur mĂ„nga gĂ„nger olika karaktĂ€ristiska drag frĂ„n spelgestaltning förekommer i tidningarna, och dels en tillbakablick pĂ„ de olika valrörelserna för att sĂ€tta analysen i en historisk kontext.   Studiens slutsats var att vilken gestaltning som dominerar i tidningarna beror pĂ„ flera olika saker. En jĂ€mnare valrörelse skapar mer artiklar om vinnare och förlorare och ger mer spelgestaltning.

Syftet med undersökningen Àr att fÄ en bild av för- respektive nackdelar med att anvÀnda sig av skönlitteratur i undervisningen. Vidare vill vi veta hur en sÄdan undervisningsmetod uppfattas ur ett lÀrarperspektiv, frÀmst utifrÄn de frÄgestÀllningar som utgör grunden för denna uppsats.Vi har valt att anvÀnda oss av en enkÀtundersökning för att pÄ ett kvantitativt sÀtt fÄ en bild av nuvarande utstrÀckning av undervisningsmetoden. För att pÄ ett kvalitativt sÀtt undersöka vilka för- och nackdelar de tillfrÄgade lÀrarna ser med anvÀndandet av undervisningsmetoden har vi anvÀnt oss av intervjuer.VÄra intervjuer visade att de tillfrÄgade lÀrarna utgick frÄn att lÀromedelsförfattarna tagit hÀnsyn till styrdokument dÄ de skrev lÀromedlet. Vid val av annat material Àn lÀrobok tas hÀnsyn till den gemensamma kursplanen samt lÀrarnas erfarenhet. LÀrarna angav ett flertal faktorer som de ansÄg pÄverkar elevers motivation t.ex.