Sök:

Sökresultat:

2144 Uppsatser om Varierande efterfrćgan - Sida 31 av 143

Mobbning i skolan. : Vad Àr det och hur kan det förebyggas?

Mobbning Àr ett stort problem pÄ skolorna runt om i vÀrlden och Àven i Sverige. För elever Àr det en grundlÀggande rÀttighet att kunna kÀnna sig trygga i skolan och inte bli utsatta för övergrepp eller förnedrande behandling. Detta Àr en litteraturstudie som sammanstÀller forskning kring mobbning, olika ÄtgÀrdsprogram samt vilka effekter olika ÄtgÀrdsprogram haft. Med mobbning menas att en eller flera individer tillfogar nÄgon annan skada, antingen fysiskt eller psykiskt, vid upprepade tillfÀllen. Olika ÄtgÀrdsprogram har utvecklats som ett sÀtt att förebygga samt stoppa mobbning.

Att leva med yrsel och hur den relaterar till stress och psykisk ohÀlsa : Att leva med yrsel och hur den relaterar till stress och psykisk ohÀlsa

Att drabbas av yrsel Àr ett komplext symptom med varierande bakgrundsorsaker. Yrsel utan fysiskt definierbar anledning, tex. Störning pÄ balansorganen, Àr ofta förknippad med stress och psykisk ohÀlsa. Föreliggande studie genomfördes i form av sex intervjuer med syftet att undersöka hur det Àr att leva med yrsel och hur denna Àr relaterad till stress och psykisk ohÀlsa. Resultaten indikerade en koppling mellan yrsel, stress och symptom pÄ utmattningssyndrom.

TrÀningsmotivation - en upplevelse

Syftet med detta examensarbete var att öka förstÄelsen för den individuella upplevelsen av olika trÀningsmotiv. Tio kvinnor i Äldrarna 21-54 Är intervjuades. De frÄgestÀllningar som utgicks ifrÄn var vilka mÄl dessa individer hade med sin trÀning samt vilka upplevelser som var relaterade till valda mÄl och trÀningsbeteenden. Intervjusvaren tolkades med hjÀlp av teorin om sjÀlvbestÀmmande. Resultatet visar att till synes likartade mÄl kan ha olika innebörd för olika individer.

Programmering pÄ gymnasiet : En studie av viktiga faktorer i programmeringsundervisningen pÄ gymnasiet

Denna rapport har sammanstÀllts i syfte att beskriva vilka faktorer i undervisningen som kan vara viktiga nÀr det gÀller elevers mÄluppfyllelse pÄ gymnasiets programmeringskurser. Med utgÄngspunkt frÄn gjord textanalys har frÄgestÀllningar om vad programmering innebÀr, elevers syn och förvÀntningar pÄ en programmeringskurs, hur kursen kan utformas för att bÀttre möta elevernas individuella sÀtt att lÀra sig samt hur elevers kunskapsutveckling kan pÄverkas pÄ ovannÀmnda kurs behandlats. En enkÀtstudie bland gymnasielÀrare i programmering gjordes Àven för att fÄ deras syn pÄ frÄgestÀllningar kring val av programmeringssprÄk och dess eventuella pÄverkan. Studien visar att en framgÄngsfaktor Àr motiverade elever. Motivationen kan ibland pÄverkas av vilket programmeringssprÄk som anvÀnds i undervisningen.

Psittacos : smittspridning, sjukdomsbild och profylax

Psittacos eller papegojsjuka Àr en zoonotisk sjukdom som frÀmst drabbar fÄglar, men i mindre omfattning Àven dÀggdjur. Sjukdomen orsakas av den obligat intracellulÀra bakterien Chlamydophila psittaci.Smittade fÄglar utsöndrar bakterien i framför allt faeces och nÀssekret. Utsöndringen Àr ofta intermittent och kan sÀttas igÄng av stress. BÄde fÄglar och mÀnniskor fÄr framför allt i sig bakterien genom inhalation av aerosoler eller damm, men Àven oral och kontaktsmitta Àr möjlig.Symptombilden Àr varierande hos bÄde fÄglar och mÀnniskor. Ofta ses en subklinisk eller mild sjukdom med diffusa symptom, sÄsom feber, apati, konjunktivit och milda respiratoriska symptom.

AnstÀlldas motivation till rörlighet pÄ ett industriföretag : en fallstudie pÄ Sandvik SMC

Arbetskraftens rörlighet Àr ett centralt begrepp för ett lands ekonomiska utveckling. I Sverige kan man se en stark utvecklingsinriktning mot ökad rörlighet i arbetslivet. Syftet med denna uppsats var att göra en fördjupad studie för att undersöka vilka faktorer som pÄverkar de anstÀlldas rörlighet pÄ Sandvik SMC i Stockholm. För att genomföra undersökningen anvÀnde sig författarna av en fallstudie och kvantitativ undersökningsmetod i form av en enkÀtundersökning. Uppsatsen utgick frÄn en deduktiv ansats dÄ enkÀten och resultatet utformades och tolkades utifrÄn vald referensram.

Fritidspedagogens yrkesroll : En studie om fritidspedagogers syn pÄ sin yrkesroll

Undersökningen var grundad pĂ„ hur fritidspedagoger ser pĂ„ sin yrkesroll. Om deras utbildning stĂ€mmer överens eller skiljer sig med deras arbetsuppgifter? Är fritidspedagogens yrkesroll bred och varierande? Fritidspedagogen Ă€r idag involverad i bĂ„de skolverksamheten och fritidshem. För att förtydliga syftet undersöktes fritidspedagogernas arbete i bĂ„de fritidshemmet och i skolverksamheten, vilka uppgifter har fritidspedagogerna och hur ser de pĂ„ sin yrkesroll. Metoden som anvĂ€nds Ă€r kvalitativa intervjuer.

Isnavigering : Finns behovet av vidareutbildning hos svenskt nautiskt befÀl?

I denna undersökning har vi tittat pĂ„ aktiva svenska nautiska befĂ€ls erfarenheter och Ă„sikter om isnavigering i Östersjön. Vi har genom en kvantitativ undersökning försökt bilda oss en uppfattning om hur deras kompetensnivĂ„ Ă€r i denna speciella miljö, hur de anser attisvintrarna i Östersjön har pĂ„verkat deras arbete och om det finns ett behov av en vidareutbildning i isnavigering, samt i sĂ„ fall vilka moment en sĂ„dan kurs skulle behövainnefatta. Vi har Ă€ven undersökt om de anser att en renodlad isnavigeringskurs borde ingĂ„ idagens sjökaptensutbildning i Sverige.Undersökningen visar en varierande egenupplevd kompetens utifrĂ„n respondenternas erfarenhet av isvintrar. Undersökningen visar Ă€ven att de som genomgĂ„tt en kurs i isnavigering, oberoende av befattning och tidigare erfarenhet, anser sin kompetens vara tillrĂ€cklig. Behovet och viljan att genomgĂ„ en isnavigeringskurs Ă€r högt enligt respondenterna.

VarumÀrkesbyggande i distributionskanalen - En studie av Coop Sverige och Findus

Syftet med uppsatsen Àr att urskilja faktorer i distributionskanalen som för varumÀrkesinnehavaren kan vara betydelsefulla för att bygga varumÀrke, samt att undersöka hur dessa faktorer tar sig uttryck för varumÀrkesinnehavare av LMV respektive EVM. Metod: I vÄr undersökning har vi anvÀnt en abduktiv förklaringsmodell. Skapandet av den teoretiska modellen har vuxit fram genom en pendling mellan teori och empiri, Àven om den haft sin utgÄngspunkt i teorin. Den empiriska undersökningen har genomförts i form av fallstudier av tvÄ fallföretag, Coop Sverige och Findus. Dessa har valts frÀmst utifrÄn sin position som varumÀrkesinnehavare av EVM respektive LMV.

Musik som didaktiskt verktyg för barns lÀrande i förskoleklass

Musik Àr en naturlig del i förskoleklassen, det sjungs pÄ morgonsamlingar, avslutningar och under arbete med matematik och/eller sprÄklig medvetenhet. Men i denna uppsats undersöks i vad mÄn förskollÀrarna i förskoleklass inkluderar musik som ett didaktiskt verktyg för att frÀmja elevernas lÀrande, samt pÄ vilket sÀtt de talar om musikens potential. UtifrÄn detta har tvÄ frÄgestÀllningar utvecklats, vilka Àr: ?Hur anvÀnder lÀrarna musik i förskoleklass för att frÀmja lÀrandet? samt ?PÄ vilket sÀtt talar de för studien utvalda förskollÀrarna om musikens potential? För att kunna besvara dessa frÄgor anvÀnds en hermeneutisk ansats med kvalitativa intervjuer. Fem förskollÀrare i varierande Äldrar, kön och Är som verksamma förskollÀrare i förskoleklass har intervjuats.

Hur noggrant kan kontaktkrafter mellen hjul och jÀrnvÀgsrÀl mÀtas?

Det finns flera olika metoder att vÀga ett tÄg samt att detektera hjulskador sÄsom hjulplattor dÄ ett tÄg Àr i drift. I dagslÀget anvÀnds töjningsgivare som monteras pÄ rÀlen och som kalibreras efter en statisk last. Kalibreringen gÄr till sÄ att ett tÄg med kÀnd last sakta passerar över givaren. Detta arbete avser att studera hur eventuella dynamiska effekter pÄverkar sÄdana mÀtningar. Dessa mÀtmetoder ska undersökas för att fÄ reda pÄ hur tillförlitliga de Àr.

Samband mellan kontorsplatsers tÀthet och aspekter i kommunikation

Tidigare studier har uppvisat varierande resultat vad gÀller arbetsplatsens utformning och samband med kommunikation. Faktorer som tÀthet och kontorstyp har visat sig ha samband med kommunikationsmönster pÄ arbetsplatsen. Syftet med den föreliggande studien Àr att undersöka om tÀtheten pÄ kontoret har ett samband med kommunikationsmönstret pÄ arbetsplatsen. I studien ingick 1865 kontorstjÀnstemÀn vilka fick besvara en enkÀt med 22 frÄgor rörande kommunikation. En analys gjordes dÀr deltagarna delades in i tre grupper, utifrÄn hur tÀtt de satt; cellkontor, icke tÀta och tÀta öppna kontorslandskap.

Bellman i duschen: PÄverkas jag som sÄngare av vilken musikhistorisk epok jag arbetar med?

Denna uppsats syftar till att ta reda pÄ om, och i sÄ fall hur, jag som sÄngare pÄverkas av vilken epok jag arbetar med. Hur pÄverkar det mig tekniskt att sjunga renÀssansmusik? Gör mina förvÀntningar pÄ t.ex romantisk opera att jag lÀgger mig till med vissa fel? Blir jag rent av en bÀttre sÄngare nÀr jag arbetar med barockmusik? För att ta reda pÄ detta gjorde jag fem inspelningar av stycken frÄn olika epoker. Dessa lÀt jag sen professionella sÄngare och sÄngpedagoger lyssna pÄ, för att dÀrefter besvara en enkÀt med nÄgra frÄgor med fokus pÄ framför allt teknik och uttryck. Jag fick delvis varierande och delvis eniga svar frÄn respondenterna.

Försvinner med ett klick? : En studie om vad kunder efterfrÄgar för att de ska bli lojala online.

Andelen svenskar som handlar online vÀxer vilket skapar en stor potential för företag att öka sina intÀkter pÄ internet. Konkurrensen Àr dock hÄrd vilket innebÀr att webbutiker mÄste arbeta med att fÄ konsumenter att handla frÄn just sin butik. Syftet med denna studie Àr att förklara vad kunder i Sverige efterfrÄgar för att de ska bli lojala gentemot webbutiker. Studien utgÄr frÄn ett konsumentperspektiv och en enkÀtstudie har anvÀnts för att tillfrÄga konsumenter med varierande bakgrunder. För att besvara syftet har olika faktorer inom de fyra lojalitetsattributen, e-upplevt vÀrde, e-kvalitet, e-tillfredsstÀllelse samt e-förtroende anvÀnts.

Demokratisk undervisning eller undervisning i demokrati : -en studie av skolans dubbla uppdrag

Syftet med detta arbete har varit att belysa i vilken mÄn deliberativa samtal eller deliberativa inslag förekommer i undervisningen och om det i sÄ fall kan vara en vÀg att lösa skolans dubbla uppdrag avseende kunskaps- och demokratiuppdraget. Fallstudien har genomförts vid en gymnasieskola, dÀr ett arbetslag frÄn industriprogrammet och ett frÄn samhÀllsprogrammet har medverkat i dels en öppen enkÀt, dels i en fokusgruppsdiskussion. Studien visar att deliberativa samtal och deliberativa inslag förkommer i varierande grad i undervisningen, vilket ger underlag för att dra vissa slutsatser. Resultatet visar övervÀgande positiva effekter genom elevernas ökade engagemang, ett förbÀttrat klassrumsklimat, en ökad kvalité pÄ undervisningen, elevernas positiva personliga utveckling samt underlÀttandet för utveckling av en demokratisk kompetens. SvÄrigheter som kan identifieras med arbetssÀttet Àr elevers bristande sprÄkkompetens, elever utan samtals och diskussionstradition, tidsbrist och avsaknaden av metoden genom hela skoltiden..

<- FöregÄende sida 31 NÀsta sida ->