Sök:

Sökresultat:

2144 Uppsatser om Varierande efterfrćgan - Sida 27 av 143

Hur pÄverkas individen av anstaltsvistelser och ett tidigare kriminellt leverne?            

Detta Ă€r en kvalitativ studie vars syfte Ă€r att genom intervjuer med tidigare kriminella vuxna undersöka deras upplevelser av vilken pĂ„verkan anstaltsvistelser och ett tidigare kriminellt leverne har gĂ€llande socialt umgĂ€nge och identitet.Vi utförde intervjuer med fyra individer med nu ordnad tillvaro. FrĂ„gorna stĂ€lldes utifrĂ„n en semistrukturerad intervjuguide som baserades pĂ„ uppsatsens syfte, tidigare forskning, och teori.Även om anstaltsvistelserna upplevts pĂ„tvingade och konstlade har respondenterna i varierande grad kunnat pĂ„verka sin tillvaro och det sociala umgĂ€nget. Det har funnits ett stort avstĂ„ndstagande mellan intagna och anstaltspersonal. Vid frigivning har respondenterna upplevt Ă„ngest och vissa har fĂ„tt anpassningssvĂ„righeter till ett liv i frihet. SjĂ€lvbilden har utvecklats genom social interaktion med nĂ€ra anhöriga.

Systemutvecklingsgruppers effektivitet

Arbete i systemutvecklingsbranschen sker vanligtvis i projektform. För att projektet skall lyckas och utföras pÄ ett bra sÀtt inom givna tidsramar krÀvs en vÀl fungerande projektgrupp. Detta arbete undersöker hur urvalet av projektmedlemmar bör göras, med fokus pÄ sociala och personliga egenskaper, för att uppnÄ en effektiv projektgrupp vid systemutveckling. Dessutom berör arbetet sambandet mellan konflikter och sociala och personliga egenskaper. Undersökningen har utförts som en survey med sex intervjuer med personer som arbetar, eller har arbetat, som projektledare pÄ företag av varierande storlek i branschen.

?Det ska vara sÄ roligt ute att barnen inte vill gÄ in? : - En studie om hur utomhusmiljön anvÀnds i nÄgra förskolor

Syftet med studien var att ta reda pÄ vilken syn ett antal förskollÀrare hade pÄ utomhusmiljön som ett pedagogiskt verktyg i förskolan. Studien genomfördes med nÄgra lÀrare som arbetar pÄ förskola. Data samlades in genom en enkÀt som svarades av 63 förskollÀrare. Resultatet visade att respondenternas syn och förhÄllningssÀtt till utomhuspedagogik pÄminde om varandra. Resultatet visade ocksÄ att respondenterna hade en positiv instÀllning till utomhusmiljön och anvÀnde sig av den pÄ varierande sÀtt.

Sensorer i brownout

NÀr en helikopter befinner sig i brownout saknar besÀttningen referenser till omvÀrlden vilket kan försÀmra det spatiala medvetandet. Om besÀttningen inte har koll pÄ helikopterns position i luftrummet kan det leda till skador pÄ bÄde materiel och besÀttning i samband med landning. Denna rapport undersökte, pÄ ett övergripande plan, vilka möjligheter sensorer inom det elektromagnetiska spektret hade att bidra med information till det spatiala medvetandet. Rapporten fann att sensorerna behöver vara anpassningsbara till följd av stoftmolnets vida varierande karaktÀristik. Sensorerna hade möjlighet att generera en bild av landningsplatsen före brownout intrÀffar.

Vilka arbetssÀtt anvÀnds för att frÀmja flersprÄkiga elevers sprÄkutveckling? : Varierade metoder med inslag av olika kulturer i undervisning

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ vilka arbetssÀtt och metoder som anvÀnds i klassrummet för att frÀmja flersprÄkiga elevers sprÄkutveckling samt hur skolan tar tillvara olika kulturer som finns i elevernas hem i undervisningen. Observationer och intervjuer har genomförts med fyra lÀrare pÄ fyra olika skolor i Mellansverige. Av resultatet framgÄr det att skolorna anvÀnder varierande arbetssÀtt för att frÀmja andrasprÄksinlÀrning men ocksÄ vilka arbetssÀtt som anvÀnds mest. Resultatet visar ocksÄ att skolorna har en positiv syn pÄ olika kulturella bakgrunder men Àven att skolorna anvÀnder sig av kulturerna i mindre utstrÀckning Àn vad studerad litteratur rekommenderar.Arbetets slutsatser Àr att lÀrarna Àr medvetna om arbetssÀtten och hur de gynnar flersprÄkiga elever samt att de Àr medvetna om att olika kulturer ocksÄ bör ha en större roll i undervisningen Àn de ges nu..

Upplevelser av att ligga i flyttank - floating

Det moderna informationssamhÀllet har medfört en ökning av upplevd stress. Avslappningsmetoder anvÀnds som ett sÀtt att motverka hög anspÀnning. En relativt ny företeelse utgör floating, dÀr man flyter i saltkoncentrerat vatten inuti en stimulireducerad flyttank. Forskning har pÄvisat gynnsamma effekter av floatingutövande. Syftet i denna studie var att undersöka individers upplevelser av att ligga i en flyttank.

Vi ska ju vara deras stöd, med bakbundna hÀnder. : En kvalitativ studie om mötet mellan boendestödjare och brukare.

Syftet med studien var att undersöka hur brukare med psykiska funktionsnedsÀttningar och boendestödjare upplever brukarnas situation och insatsen boendestöd. Gemensamt för brukarna vi intervjuade var att de hade en psykisk funktionsnedsÀttning. Till vÄr hjÀlp för att undersöka detta anvÀnde vi oss av intervjuer med tre boendestödjare och tre brukare, sex informanter totalt. IntervjufrÄgorna utformades utifrÄn studiens syfte och frÄgestÀllningar. En av studiens huvudsakliga resultat var att mÄnga av brukarna sÄg boendestödjarna som en form av social kontakt, som nÄgon de kan sitta ned och prata med och Àven anförtro med privata kÀnslor.

Brottsutsatta ungdomars upplevelser av hjÀlp frÄn Stödcentrum för unga brottsoffer

Arbetskraftens rörlighet Àr ett centralt begrepp för ett lands ekonomiska utveckling. I Sverige kan man se en stark utvecklingsinriktning mot ökad rörlighet i arbetslivet. Syftet med denna uppsats var att göra en fördjupad studie för att undersöka vilka faktorer som pÄverkar de anstÀlldas rörlighet pÄ Sandvik SMC i Stockholm. För att genomföra undersökningen anvÀnde sig författarna av en fallstudie och kvantitativ undersökningsmetod i form av en enkÀtundersökning. Uppsatsen utgick frÄn en deduktiv ansats dÄ enkÀten och resultatet utformades och tolkades utifrÄn vald referensram.

Kan man planera ett postmodernt samhÀlle modernt?

MÀnniskors livsmönster Àr idag inte lika förutsÀgbara som förr, Älder kön och klass Àr inte det enda som styr vÄra livsval lÀngre vilket gör det svÄrare att planera utifrÄn sÄdana parametrar. Det skapas nya gemenskaper pÄ nya grunder nÀr den digitala tekniken gör det möjligt att kommunicera oberoende av geografisk nÀrhet. Samtidigt Àr folk mer benÀgna att flytta, dels för att studera eller hitta nya arbetsplatser men ocksÄ för att upptÀcka nya saker och utveckla sig sjÀlva. Att vÀrlden Àr förÀnderlig Àr i sig inget nytt, men globaliseringen, informationssamhÀllet och den ökade konkurrens som de medför, leder till ett ökat behov för platser/regioner att faktiskt anpassa sig till de nya villkor som förÀndringarna medför och visa att man innehar attraktivitet. Att ha visioner och strategier som skapar förutsÀttningar för mÀnniskors varierande livsstilar och livsmönster, samt att marknadsföra och kommunicera detta sÄvÀl inÄt som utÄt tycks bli allt viktigare..

LĂ€rares uppfattningar om utomhuspedagogik : En intervjustudie

Elever lÀr pÄ olika sÀtt och lÀraren mÄste dÀrför tillÀmpa varierande inlÀrningsmetoder som möjliggör för eleverna att uppnÄ mÄlen i lÀroplanen. Utomhuspedagogik kan vara en alternativ inlÀrningsmetod, för att fÄ en varierad undervisning. Syftet med studien var att undersöka hur sex lÀrare i grundskolans tidigare Är ser pÄ utomhuspedagogik som metod. Studien baserades pÄ en kvalitativ undersökning dÀr strukturerade intervjuer utgjorde huvudmetoden.  Resultatet av studien visade att lÀrarna uppfattade utomhuspedagogik som ett komplement till klassrumsundervisningen, dÀr ett praktiskt, utforskande och upplevelsebaserat lÀrande sker. Utomhuspedagogik som metod anvÀnds för att konkretisera undervisningen och skapa en djupare förstÄelse.

Utbildningens betydelse och pÄverkan för enhetschefer inom
den kommunala Àldreomsorgen

Under hela yrkesrollens framvÀxt har det funnits en konflikt om yrkesrollen ska bygga pÄ vÄrd eller omsorg. Enhetscheferna i kommunens Àldreomsorg har lÀnge haft varierande utbildningsbakgrunder. De arbetar pÄ uppdrag av kommunens politiker och Àr understÀllda förvaltnings- och avdelningschefer. Parallellt med detta Àr de sjÀlva arbetsledare för underordnad personal. I SocialtjÀnstlagen preciseras inte vilken utbildning eller erfarenhet som anses vara lÀmplig istÀllet Àr det upp till varje enskild kommun att avgöra vilken utbildning som Àr lÀmplig för enhetschefsyrket.

Konsten att kombinera mat och te

Enligt modellen för Robert J. Harringtons sensoriska pyramid finns det tre faktorer att ta hÀnsyn till betrÀffande mat och dryck i kombination. Dessa innefattar grundsmakernas pÄverkan, texturens roll samt betydelsen av flavours.Syftet med uppsatsen Àr att, med utgÄngspunkt i Harringtons sensoriska pyramid, undersöka betydelsen av grundsmaker, munkÀnsla och flavours, vid mat- och dryckeskombinationer med te.Metoden som tillÀmpas i föreliggande uppsats Àr en litteraturstudie med utgÄngspunkt i fyra vetenskapliga artiklar. TvÄ av fyra artiklar berör teets egenskaper. De andra tvÄ behandlar mat och dryck i kombination.Genom att redogöra för grundsmaker, munkÀnsla och flavours visar resultatet att en kombination mellan mat och te inte kan byggas pÄ samma grunder som en kombination med mat och vin.

Att förstÄ och stödja elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter - men hur? LÀrares uppfattningar av problemet, dess orsaker och möjliga ÄtgÀrder.

AbstraktSyftet med studien Àr att ta reda pÄ hur lÀrare uppfattar dyslexi och lÀs- och skrivsvÄrigheter, hur lÀrare resonerar kring orsakerna och vilka ÄtgÀrder som vidtas av lÀrarna. Undersökningen belyser hur lÀrare ser pÄ begreppen dyslexi respektive lÀs- och skrivsvÄrigheter och tidigare forskning inom detta omrÄde. Vygotskijs sociokulturella teori Àr utgÄngspunkten i studien. Studien grundar sig i en kvalitativ metod och med kvalitativ analys av data som erhÄllits genom intervjuer med deltagarna i studien. Studien visar att lÀrare upplever dyslexi och lÀs- och skrivsvÄrigheter som brister i elevens förmÄga att lÀsa och skriva.

Datorjournalen har liten pÄverkan pÄ patientomvÄrdnaden

Bakgrund: Det finns lagar som reglerar att man vid vÄrd av patienter skall föra journal. Traditionellt har journalerna dokumenterats pÄ papper men inom vÄrden har det under senare Är införts datorjournaler. Som exempel har hela Landstinget i Blekinge nÄgon typ av datorjournal. Datorjournalen kan ge ökad sÀkerhet och kvalité i ornvÄrdnadsarbetet, men pÄverkar den omvÄrdnaden patienten fÄr? Syfte: Syftet var att undersöka med vilka faktorer som datorjournalen eventuellt pÄverkar patientomvÄrdnaden.

Hur arbetar pedagoger med den individuella inlÀrningen hos elever?

Examensarbetet bygger pÄ 10 intervjuer av verksamma pedagogerna ifrÄn tvÄ skolor som finns i tvÄ medelstora kommuner i SkÄne. Jag har valt pedagoger i tvÄ skolor för att se om det finns skillnad i var och hur man tillÀmpar arbetet med individuell inlÀrning utifrÄn vad som stÄr i lÀroplanen, Lpo 94. Undersökningen bygger pÄ svar om hur pedagoger arbetar med den individuella inlÀrningen hos eleverna. I studien framkommer varierande resultat i hur pedagoger anvÀnder sig av olika individuella inlÀrningsstilar i sin undervisning. Det var oftast fler hinder Àn möjligheter som gjorde att arbetet med individuell inlÀrning var svÄr att genomföra enligt de intervjuade pedagogerna.

<- FöregÄende sida 27 NÀsta sida ->