Sökresultat:
2144 Uppsatser om Varierande efterfrćgan - Sida 26 av 143
Budgetavvikelser och faktorer som orsakar dessa -En fallstudie av KungÀlvs och Skaraborgs sjukhus
Titel: Faktorer som orsakar budgetavvikelser, en fallstudie av KungÀlvs och Skaraborgs sjukhusBudgeten har varierande funktion i olika organisationer, för vissa funkar det som ett styrmedel, förvissa Àr det en metod för utvÀrdera och för andra verksamheter kan den ha nÄgon annan funktion. Iden hÀr uppsatsen riktas fokus mot avvikelserna som uppstÄr i budgeten, vi undersöker faktorer somkan ligga bakom budgetavvikelser genom en fallstudie. Uppsatsen avgrÀnsas till verksamheter utanvinstintresse. Arbetet inleds med en litteraturstudie som redovisas i tidigare skedet av uppsatsen. VikartlÀgger sedan organisationsstrukturen, ekonomistyrningen, budgetprocessen ochbudgetavvikelserna för KungÀlvs samt Skaraborgs sjukhus.
Geometri i skolan
Syftet med detta arbete har varit att ta reda pÄ elevers kunskaper om de geometriska begreppen dm3 och m2 samt hur lÀrarna undervisar i dessa avsnitt. Detta har vi tagit fram genom att först göra en litteraturstudie följt av intervjuer. Av litteraturen fick vi fram att laborativt arbete och materiel Àr essentiella delar i geometriundervisningen och har sÄ varit under hela skolans historia. Det gÀller att anvÀnda materielen pÄ rÀtt sÀtt för att fÄ ett bra resultat.Resultatdelen, med intervjuer, visade att elevernas kunskaper gÀllande begreppen Àr vaga och ofullstÀndiga. Deras resultat var sÀmre Àn vad vi trodde med undantag för de starka eleverna.
FramgÄngsfaktorer vid Gastric bypass : Kvinnors berÀttelser om sin viktminskning
Fetma och övervikt Àr ett allt mer vanligt problem över hela vÀrlden och dÀrav ökar Àven överviktskirurgin. Gastric bypass Àr den vanligaste metoden i Sverige och ses som ett redskap för viktminskning. För att bibehÄlla viktminskningen spelar andra faktorer Àn operationen en roll hos patienterna. Studiens syfte var att finna framgÄngsfaktorer vid en bibehÄllen viktminskning postoperativt. Metoden var av fenomenologisk narrativ karaktÀr och datainsamlingen skedde med hjÀlp av intervjuer.
Byggproduktionsplanering : En studie av metoder och verktyg
Examensarbetet redogör för byggproduktionsplanering med en fördjupning inom tidsplaneringsmetoder- och verktyg, vilka kan anvÀndas som hjÀlpmedel inom omrÄdet.  Inom fördjupningen gjordes tvÄ praktiska försök och intervjuer genomfördes för att fÄ en verklig bild av hur planeringen fungerar, samt för att fÄ feedback pÄ försöken.  Arbetet resulterade i slutsatsen att olika planeringsmetoder bör anvÀndas i olika skeden av byggproduktionsplaneringen, samt att de olika planeringsmetoderna Àr till olika nytta för de varierande arbetsrollerna i en byggorganisation.  Man kan med fördel anvÀnda sig av en kombination av planeringsmetoderna, CPM, LOB och den relativt okÀnda ?Kontinuitetsmetoden? nÀr man planerar och styr sin byggproduktion.
ORSAKER TILL NYBĂRJARTRĂNARES COACHING EFFICACY
Syftet med studien var att skapa en ökad förstÄelse för nybörjartrÀnares upplevda orsaker till coaching efficacy. FrÄgestÀllningar var: (1) Vilka orsaker upplever nybörjartrÀnare bidrog till deras coaching efficay som gjorde att de tog pÄ sig trÀnaruppdraget?; (2) Vilka orsaker upplever nybörjartrÀnare ökar respektive minskar deras coaching efficacy?; och (3) vilka attributionsmönster anvÀnder nybörjartrÀnare sig av i förhÄllande till de orsaker de upplever ökar respektive minskar deras coaching efficacy. Semistrukturerade intervjuer genomfördes pÄ fem nybörjartrÀnare. En induktiv analys genomfördes.
Drama och entreprenörskap. Det entreprenöriella lÀrandet i dramaundervisningen.
Denna studie har som övergripande syfte att utifrÄn hur tre lÀrare beskriver sin dramaundervisning undersöka om det bedrivs entreprenörskap pÄ dramalektionerna i skolan. För att fÄ svar pÄ mina frÄgor anvÀnde jag mig av kvalitativa intervjuer och intervjuade tre verksamma dramalÀrare inom gymnasieskolan. Mitt resultat visar att det utifrÄn lÀrarnas utsagor inte bedrivs nÄgon entreprenörskapsundervisning i traditionell mening pÄ dramalektionerna. Men begreppet entreprenörskap i skolan har flera definitioner. UtifrÄn definitionerna i GY11 om hur entreprenörskap i skolan ska tolkas bedrivs det dÀrför entreprenörskapsundervisning pÄ dramalektionerna i form av entreprenöriellt lÀrande.
Stolt över mitt jobb : Vilka faktorer pÄverkar yrkesstoltheten?
För mĂ„nga Ă€r arbetet den mest centrala delen ilivet dĂ€r de flesta av dygnets vakna timmar spenderas. Studiens syfte var attundersöka yrkesstolthet och identifikation med arbetet. Enligt KASAM- teorin, kĂ€nslaav sammanhang, Ă€r meningsfullhet en viktig komponent för individens yrkesstolthet.Ă
tta individuella kvalitativa intervjuer genomfördes med Ätta deltagare iÄldrarna 40 till 65 Är med varierande yrken. Ett heterogent urval anvÀndes föratt fÄ en sÄ stor variation som möjligt. Resultaten visade att den viktigastekomponenten för yrkesstolthet var upplevelsen av att fÄ göra gott i mötet medandra mÀnniskor samt att arbetet kÀnns meningsfullt.
Cybersvenska i skolan - en risk, ett komplement eller bara 7kt ql
Syftet med detta arbete Àr att undersöka lÀrares och elevers attityder till cybersvenskans förekomst och funktion i skolmiljö - det vill sÀga hur lÀrare och elever ser pÄ anvÀndandet av cybersvenska i det skrivande som försiggÄr i skolan samt i vilka skolsammanhang de anser att cybersvenskan har en funktion. Begreppet cybersvenska innefattar det kommunikationssprÄk som ofta anvÀnds i samband med chattande via Internet och SMS-kommunikation via mobiltelefon. Underlaget Àr insamlat genom intervjuer med tre lÀrare med olika Àmneskompetens samt fyra elever, tvÄ i Är 6 och tvÄ i Är 9, pÄ en och samma skola. Intervjuerna kompletterades med observationer för att ge kontext till intervjuerna men ocksÄ för att se vilka spÄr av IT-teknik som var synliga i skolmiljön. Resultaten visar att bÄde lÀrare och elevers syn pÄ cybersvenska i skolan Àr varierande beroende pÄ den individuella erfarenhet, kunskap och relation respondenten har till cybersvenskan.
Afasi och luktförmÄga
Att perceptuellt uppfatta och identifera lukter pÄverkas av en rad olika kortikala system och kognitva förmÄgor. Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida personer med afasi har en luktförmÄga som skiljer sig frÄn normalpopulationen och ifall en afasiproblematik pÄverkar de faktorer som normalt involverar luktförmÄgan.        I studien medverkade tio försökspersoner, sex mÀn och fyra kvinnor. Personerna hade varierande grad och typ av afasi och var mellan 42 och 76 Är. Deltagarna delades in i Äldersgrupper dÀr tvÄ personer klassades som yngre och Ätta som Àldre. Samtliga testdeltagare genomförde tvÄ olika lukttest: Odor Threshold Test (OTT), och Swedish Odor Identification Test (SOIT).
Vad bidrar till en anstÀllds arbetstillfredsstÀllelse? : En jÀmförelse mellan vÄrd- och bankanstÀllda
Arbetstillfredssta?llelse har ma?nga varierande definitioner. Gemensamt a?r att det handlar om hur tillfreds individen a?r med sitt arbete. Syftet med studien var att ja?mfo?ra va?rd- och bankansta?llda fo?r att se hur de skiljer sig a?t i upplevelsen av inre, yttre och generell arbetstillfredssta?llelse, var skillnaden ligger och hur viktig arbetsmotivationen a?r fo?r arbetstillfredssta?llelse.
Slumptalsgeneratorer för SÀkerhetssystem
Slumptalsgeneratorer Àr bland de viktigaste byggblocken inom dagens sÀkerhetssystem och infrastruktur. Det finns dock en uppsjö av varierande implementeringsmodeller i sÄvÀl mjukvara som hÄrdvara. Att konstruera en slumptalsgenerator som har tilltrÀckligt bra egenskaper för att anvÀndas i sÀkerhetssystem Àr inte nÄgon trivial uppgift. I denna rapport diskuteras de tvÄ huvud metoderna att generera slumptal, dels i mjukvara (PRNG), dels i hÄrdvara (TRNG). Olika synvinklar och angreppssÀtt att generera och testa slumptal diskuteras och utvÀrderas.
"SÄ fort jag hamnar i skolan blir jag sÄ sömnig" : Röster om skolan frÄn elever med Asperger syndrom
Syftet med vÄr studie har varit att undersöka hur elever med Asperger syndrom (AS), som gÄr inkluderade i klasser i grundskolans senare Är, upplever sin skolgÄng.Elva elever, bÄde flickor och pojkar, intervjuades. Eleverna vi intervjuade hade en varierande bakgrund, vissa hade gÄtt i vanlig klass med visst stöd, nÄgra hade varit placerade i sÀrskilda undervisningsgrupper. Vi valde att arbeta efter en fenomenografisk ansats eftersom vÄrt mÄl var att ta del av ungdomarnas egna upplevelser och undersöka variationerna bland dem.Elevernas uppfattningar om sin skolgÄng varierade men de hade alla en positiv instÀllning till sin nuvarande form som inkluderade elever i grundskolans ordinarie klasser, trots att de upplevde vissa svÄrigheter. De kÀnde att de hade stöd i att ha fler kamrater med AS i skolan som de kunde vÀlja att umgÄs med pÄ raster och lunch..
Individualisering i moderna sprÄk : En kvalitativ studie om hur sex lÀrare i moderna sprÄk förhÄller sig till individualisering i undervisningen
Syftet med studien Àr att undersöka hur sex lÀrare i moderna sprÄk förhÄller sig till individualisering i undervisningen. Metoden som anvÀnts Àr kvalitativa forskningsintervjuer med sprÄklÀrare verksamma inom sÄvÀl grundskolan som gymnasiet. Undersökningens resultat ÄskÄdliggör en mÄngfald av tolkningar kring individualiseringsuppdraget hos lÀrare i moderna sprÄk. UtifrÄn informanternas svar identifieras tre skilda individualiseringsmodeller. I den första modellen framstÄr individualiseringen framförallt som en metod baserad pÄ nivÄindelning och anvÀndande av sÀrskilt material.
Tonhöjd, fonologisk medvetenhet och lÀsinlÀrning : En interventionsstudie i förskoleklass
Denna studie syftar till att undersöka korrelationen mellan perception av tonhöjd och fonologisk medvetenhet hos barn i förskoleklass. Den undersöker ocksÄ genom en interventionsstudie, med drag Ät aktionsforskning, huruvida detta samband kan stÀrkas av regelbundna övningar i tonhöjd under sju veckor. Idén till studien kommer ur en vilja att undersöka hur musik kan anvÀndas sprÄkutvecklande, för att kunna skapa varierande lÀrmiljöer. 19 barn ingick i interventionsgruppen och 18 barn pÄ samma skola bildade jÀmförelsegrupp. I varje klass undervisar tvÄ lÀrare; dessa, samt skolans musiklÀrare, var involverade i interventionen.
JÀmförelse mellan neurala nÀtverk baserad AI och state-of-the-art AI i racing spel
Denna rapport jÀmför prestandan mellan state-of-the-art AI-botar i racing
spelet TORCS och en AI-bot
som kör med hjÀlp av ett artificiellt neuralt nÀtverk (ANN-bot). ANN-boten, som
implementerades som
en del av arbetet, anvÀnder en feedforward arkitektur och backpropagation för
inlÀrning. Ett separat
program som anvÀndes för att trÀna det neurala nÀtverket med trÀningdata som
spelats in frÄn TORCS
implementerades ocksÄ. Som state-of-the-art AI-botar anvÀndes AI-botar som har
anvÀnts i en tÀvling.
De fyra AI-botarna testades pÄ Ätta olika banor och data om hur lÄng tid varje
varv tog och hur snabbt
AI-botarna körde sparades och sammanstÀlldes. Resultaten visar att pÄ banorna
som ANN-boten klarar
av att köra runt sÄ Àr ANN-boten snabbare Àn en den lÄngsamaste
state-of-the-art boten, men ANNboten
klara inte av majoriteten av banorna som den testades pÄ.