Sökresultat:
2144 Uppsatser om Varierande efterfrćgan - Sida 19 av 143
RÀttvis bedömning ? en studie av lÀrarstrategier vid bedömning i matematik och de naturorienterande Àmnena
Vi har en förestÀllning om att bedömningsformerna i matematik och de naturvetenskapliga Àmnena inte Àr sÀrskilt varierande. Syftet med denna uppsats Àr att se huruvida förutsÀttningarna finns för en rÀttvis bedömning i matematiken och de naturorienterande Àmnena. Vi har utfört kvalitativa intervjuer med Ätta lÀrare pÄ tvÄ skolor i Malmöregionen, dÀr lÀrarnas svar skulle hjÀlpa oss att besvara vÄra frÄgestÀllningar. Resultatet visar att det finns bÄde likheter och skillnader i lÀrarnas strategier vid bedömning i de bÄda Àmnena. Efter undersökningen har vi kommit fram till att det förekommer liten variation av bedömningsformer i matematiken, medan det i de naturvetenskapliga Àmnena förekommer variation av bedömningsformerna i större utstrÀckning.
Orsaker till att revisorn underlÄter sin anmÀlningsplikt : en fallstudie om bakomliggande faktorer
Examensarbetet fokuserar pÄ anvÀndbarheten av vardagsnÀra eller verklighetsförankrad matematik, som ett sÀtt att göra skolmatematiken roligare, mer motiverande samt mer lÀttförstÄelig. För att fÄnga upp elevers och lÀrares intresse för samt syn pÄ vardagsnÀra/verklighetsanknuten matematik har enkÀtundersökningar i fem gymnasieklasser samt fyra matematiklÀrarintervjuer genomförts. Undersökningarna Àr utförda i estetiska och samhÀllsvetenskapliga program. Eleverna som deltog i undersökningen lÀser gymnasieskolans A- eller B-kurs i matematik, pÄ Carlforsska gymnasiet i VÀsterÄs. Resultaten visar att majoriteten av gymnasieeleverna löser matematiska problem mer eller mindre mekaniskt och accepterar resultatet om det överensstÀmmer med matematikbokens facit.
Första Ären med algebra : JÀmförelse av hur algebra framstÀlls i en svensk och en finsk lÀroboksserie för Ärskurs 1-6
Internationella undersökningar visar att svenska elevers matematikkunskaper Àr sÀmre Àn finska elevers matematikkunskaper. Vidare visar sig en negativ trend i Sverige dÄ matematikkunskaperna har försÀmrats över Ären. Ett av de omrÄden som visat sig problematiskt Àr algebra. LÀromedel fungerar som ett viktigt stöd för lÀrare i syftet att planera och genomföra matematikundervisningen. DÀrmed fÄr valet av lÀromedel en betydande roll för vilken matematik som eleverna bemöter.
Servervirtualisering : En jÀmförelse av hypervisorer
Virtualisering av servrar Àr pÄ frammarsch och ser ut att bli ett mer och mer frekvent inslag i datacenter vÀrlden över. NÀr virtualisering ska införas i en organisation eller företag Àr det dÀrför viktigt att veta om sina behov och dÀrifrÄn sedan vÀlja en virtualiseringslösning som passar.Denna rapport presenterar en jÀmförelse av de tre hypervisorer som Àr ledande pÄ marknaden för virtualisering; VMware ESXi, Citrix XenServer och Microsoft Hyper-V. Den första delen av jÀmförelsen innefattar granskning av funktionalitet hos hypervisorerna, sÄ som stöd för gÀstoperativsystem och hÄrdvarustöd. Den andra delen av jÀmförelsen mÀter prestandan pÄ de tre hypervisorerna pÄ gÀstoperativsystemen Windows Server 2008, Suse Linux Enterprise Server 11 och Ubuntu Server 8.04 LTS.Prestandatester utförs med SysBench och de komponenter som testas Àr processor, RAM-minne och hÄrddisk. Resultaten visar pÄ varierande resultat för de olika hÄrdvarukomponenterna pÄ de olika systemen som testats..
Trygghet Àr mer Àn att anvÀnda cykelhjÀlm - att skapa inre trygghet i förskolan
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka förskollÀrares Äsikter kring arbetet med att skapa trygga barngrupper inom förskola och förskoleklass. Vi ska Àven undersöka vilka arbetssÀtt de anvÀnder i sitt arbete för trygga barngrupper. För att uppfylla vÄrt syfte har vi gjort litteraturstudier och kvalitativa intervjuer. Genom dessa intervjuer har vi samlat in material som vi sedan har bearbetat och analyserat. VÄr undersökningsgrupp bestod av Ätta förskollÀrare med olika pedagogiska inriktningar.
Individanpassad undervisning : - Hur lÀrare arbetar utifrÄn elevers olika sÀtt att lÀra
Syftet med studien var att undersöka om och i sÄ fall hur lÀrare utformar och individanpassar sin undervisning efter elevers olika behov och förutsÀttningar. Dessutom studerades vilka kunskaper som existerar kring Àmnet, samt vad som finns skrivet i LÀroplan för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94, Utbildningsdepartementet, 2006) angÄende detta. UtifrÄn semistrukturerade intervjuer med fem verksamma lÀrare samt observationer i klassrum kunde slutsatsen dras att samtliga medverkande ansÄg att individanpassad undervisning Àr nödvÀndigt för att kunna ta hÀnsyn till alla elevers olikheter och behov. Observationerna visade att samtliga lÀrare i olika hög grad lever upp till en individanpassad undervisning med varierande inslag. Dock genomför eleverna, trots variation i undervisningen, samma uppgifter men vid olika tillfÀllen..
Förebyggande arbete mot mobbning - En intervjustudie med verksamma pedagoger
Efter mÄnga diskussioner kring Àmnet mobbning i skolan och dess konsekvenser trÀdde den första april 2006 en ny lag i kraft. I lagen SFS nr: 2006:67 betonas att varje skola ska utarbeta en likabehandlingsplan för att förebygga bland annat mobbning. Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur verksamma pedagoger arbetar för att förebygga mobbning och pÄ sÄ sÀtt fÄ en medvetenhet om vilka strategier man som pedagog kan anvÀnda sig av i det förebyggande arbetet.I vÄr litteraturdel redogör vi för hur olika forskare definierar mobbning, gruppens ochsocialisationens betydelse, kÀnnetecken hos mobbare, medlöpare och offer för mobbning samtpedagogens roll i det förebyggande arbetet mot mobbning. Det ges Àven förslag pÄ förebyggande ÄtgÀrder.För att undersöka vÄr frÄga valde vi att göra personliga intervjuer med pedagoger i Ärskurs F-5. Resultatet av dessa visade att samtliga respondenter arbetade förebyggande mot mobbning men i olika utstrÀckning och pÄ varierande sÀtt..
Pelle och Alf- en faktasaga om matspjÀlkningen. : Material om matspjÀlkningen för Ärskurs 2-3.
Syftet med detta utvecklingsarbete var att skapa ett intresse, en motivation och nyfiken för biologin och matspjÀlkningen hos elever i Ärkurs 2-3 dÀr eleverna pÄ sjÀlvstÀndigt, roligt, varierande och lustfullt sÀtt kan skapa sig och utveckla kunskaper om matspjÀlkningen. Materialet bestÄr av en elevbok om matspjÀlkning i form av en faktasaga, bilder, frÄgor och praktiska övningar. Materialet innehÄller dessutom en lÀrarhandledning med instruktioner till lÀroboken, mÄl frÄn lÀroplanen samt svar till frÄgorna. Framtagningen av detta material har gjorts med hjÀlp av intervjuer och forskning i omrÄdet. Materialet har fÄtt har testats i en Ärkurs 2 och en intervju med eleverna.
Perspektiv pÄ perspektiv : en undersökning om hur bilder uppfattas
Syftet med det hÀr arbetet Àr att behandla hur mÀnniskan uppfattar
egenskaper hos perspektivbilden i ett gestaltningsförslag. Med bakgrund
av vÄr utbildning som framhÄller vikten av goda perspektiv
undersöker vi hur olika utvalda bilder uppfattas av personer som
skulle kunna ingÄ i en tÀvlingsjury. Detta Àr intressant bland annat
för att reda ut om det finns egenskaper i bilderna som pÄ olika sÀtt
Àr uppskattade eller föredras, för att framöver veta om man kan anpassa
sitt perspektiv efter de mottagare som bedömer förslaget. Vi
för samtal om nio olika bilder med tvÄ kommunalrÄd, en kommunal
gatu- och parkchef samt en landskapsarkitekt. Informanternas Äsikter
grundar sig i deras personliga smak och yrkesmÀssiga bakgrund
i varierande grad.
Den diskursiva kampen om lÀxan?
Forskning visar att barn och förÀldrar ser lÀxor som en grogrund för konflikter och stress i familjelivet. En del förÀldrar har inte resurser att hjÀlpa sina barn med lÀxorna, och dÀrmed blir förutsÀttningarna för elevernas arbete med lÀxorna mycket varierande. Att skolan ger lÀxor och hur de pÄverkar elever och familjer diskuteras i mÄnga delar av samhÀllet, syftet med arbetet "Den diskursiva kampen om lÀxor?? Àr att undersöka de diskurser som kan finnas kring lÀxor. Arbetet Àr ett försök att klargöra och skaffa en förstÄelse för de olika aktörernas tankar kring lÀxor, utifrÄn deras olika utgÄngspunkter.
Genom intervjuer med lÀrare och förÀldrar, samt analys av tidningar och debattartiklar har en kritisk diskursanalys genomförts.
Tematisk undervisningPedagogers syn pÄ tematiskt arbete i Ärskurs F-2
Syftet med denna studie Àr att undersöka hur pedagoger i Ärskurs F-2 definierar tematisk undervisning, samt vilka för- respektive nackdelar de menar att metoden bÀr med sig. I forskningsbakgrunden redogörs för vad tematisk undervisning innebÀr, samt vad olika forskare anser om Àmnet. För att besvara problemformuleringen genomförs fyra personliga intervjuer, vilket denna undersökningsmetod Àr bÀst lÀmpad för dÄ syftet Àr att undersöka informanternas personliga Äsikter samt erfarenheter.Resultatet visar att pedagogernas definition av det tematiska arbetet innebÀr att ÀmnesgrÀnserna suddas ut och att Àmnena bildar en helhet. Elevernas behov, nyfikenhet och förmÄgor Àr den viktigaste utgÄngspunkten för undervisningen. Resultatet visar Àven pÄ bÄde positiva och negativa aspekter.
"Jag kan allt om snö!" : -förskolebarns uppfattningar av nederbörd i form av snö
Syftet med undersökningen var att undersöka vad förskolebarn i Äldern cirka 4-6 Är frÄn tvÄ olika förskolor i sydvÀstra Sverige hade för uppfattningar av nederbörd i form av snö. FrÄgestÀllningar som anvÀndes för att svara pÄ syftet var: Vilka uppfattningar har förskolebarn av nederbörd i form av snö? samt Vilka uppfattningar har förskolebarn av hur snö relaterar till vattnets kretslopp? Ansatsen för undersökningen var fenomenografisk. Metod för datainsamling var intervjuer i grupper om fyra förskolebarn i varje, sammanlagt deltog 15 förskolebarn, bÄde pojkar och flickor. Intervjuerna var hade lÄg grad av standardisering och strukturering och inleddes med cirka en minuts film om snö. Resultatet blev nio beskrivningskategorier som visar förskolebarns varierande uppfattningar av nederbörd i form av snö och dess relation till vattnets kretslopp.Nyckelord: uppfattningar, förskolebarn, nederbörd, snö, vattnets kretslopp .
LÀrares uppfattningar om bedömning i matematik i skolÄr 3
Syftet med detta examensarbete var att beskriva och öka förstÄelsen för vad lÀrare har för uppfattningar om bedömning i matematik i skolÄr 3. Syftets frÄgestÀllningar tydliggör undersökningen huvudsyfte och visar pÄ att bedömning Àr ett komplext Àmne och har betydelser av skiftande slag. Med detta som utgÄngspunkt konstruerade vi en intervjuguide för att söka svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar. Undersökningsmetoden var fenomenografisk med kvalitativa intervjuer som redskap. Vi har intervjuat 6 behöriga lÀrare som arbetar eller har arbetat med elever i skolÄr 3 om deras uppfattningar om bedömning i matematik.
Att förebygga infektion i blodbanan hos patienter med central venös kateter : en beskrivning av sjuksköterskans preventiva arbete
Bakgrund:En Central venös kateter (CVK) Àr en plastkateter som mynnar i ett centralt kÀrl nÀra hjÀrtat och anvÀnds bland annat för administrering av lÀkemedel och blodprodukter. AnvÀndandet av CVK ökar inom sjukvÄrden och kan förutom pÄ intensivvÄrdsavdelningarna Àven ses i hemsjukvÄrden och i den övriga slutenvÄrden. Av alla patienter som fÄr en CVK drabbas tre till sju procent av en infektion i blodbanan och varje infektionstillfÀlle innebÀr ett ökat lidande och en förlÀngd sjukhusvistelse. Dessa infektioner kan förhindras genom att hÀlso- och sjukvÄrdspersonal följer evidensbaserade riktlinjer och ÄtgÀrder.Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskan kan arbeta preventivt för att förhindra uppkomsten av infektioner i blodbanan hos patienter med central venös kateter.Metod: Studien som genomfördes var en systematisk forskningsöversikt. För att finna relevanta artiklar skapades inklusionskriterier och söktermer.
Vad motiverar elever i skolarbetet? ? en studie om elevers uppfattningar kring motivation i skolarbetet
Syftet med arbete var att fÄ en ökad kunskap om och förstÄelse för vad som motiverar eleverna i skolarbetet. Inledningsvis gjorde vi en litteraturfördjupning inom omrÄdet och fördjupade oss i begreppet motivation, olika teorier om motivation och vad lÀroplanen sÀger om omrÄdet. För att fÄ ökad kunskap och förstÄelse delade vi ut 81 stycken enkÀter i Ärskurs tre och sex. För att fÄ en ytterligare förstÄelse genomförde vi 12 stycken intervjuer. Resultatet visar att det Àr positiv uppmuntran, belöning, varierade arbetsuppgifter och skolan i allmÀnhet som eleverna i undersökningen anser som motiverande faktorer i skolarbete.