I dag används styrketräning som behandlingsform för olika målgrupper inom fysioterapin. Utformningen av styrketräningsinterventioner varierar gällande upplägg av antal set, repetitioner och belastning. Studiens syfte var att undersöka hur styrketräning användes inom fysioterapeutisk rehabilitering och med vilka resultat. 18 kliniska studier innehållande styrketräningsinterventioner inkluderades. Studierna granskades och poängsattes enligt PEDros skala.

Bakgrund: Personer som insjuknar i kolorektalcancer är ofta mellan 50-70 år gamla. Colon kan undersökas med bariumundersökning, koloskopi eller datortomografi colon (DT colon). Nyttan med DT colon är att tarmen liksom strukturer utanför tarmens vägg kan avbildas samt att cancern kan stadieindelas.Syfte: Att undersöka patienters upplevelser av DT colon hos patienter som uppvisar symtom på kolorektalcancer. Dessa upplevelser kan vara fysiska och psykiska.Metod: Sökningar utfördes i databasen Pubmed där sökord kombinerades. Efter granskning av abstrakt och studier i sin helhet inkluderades 11 studier som ligger till grund för resultatet.Resultat: Patienter upplevde lite smärta i fem av sju studier.

Teknikämnet har, sedan det fick en egen kursplan, åsidosatts i skolorna. Deltagande observationer och intervjuer med lärare verksamma i varierade åldersgrupper, visade samma resultat gällande tankar kring teknikundervisningen som de uppfattningar som litteraturstudien visat. Det framgår att många lärare inte uppfattar sin ämneskompetens som tillräcklig och att de inte vet hur de ska förhålla sig till ämnet i undervisningen. Resultaten av dessa studier ligger till grund för ett läromedel, bestående av en elevbok och en lärarhandledning, som utgår både från Lpfö 98 och centrala innehållet för år 1-3 och 4-6 ur kursplanen i teknik i Lgr 11..

Syftet med detta arbete var att få ökad förståelse för hur åtta specifika instrumentallärare utnyttjar möjligheterna och hanterar utmaningarna under lektioner i grupp och enskilt i cello- och blockflöjtsundervisning. Vi intervjuade åtta lärare (fyra cellolärare, tre blockflöjtslärare och en brasslärare) för att undersöka hur de uppfattade grupp- och enskild undervisning samt möjligheter och utmaningar med dessa undervisningsformer.Resultatet visar på att det är enklare att få en personlig kontakt under den enskilda lektionen och att lektionsinnehållet blir mer individuellt anpassat. Fokus på tekniken ses dock som både positivt och negativt. Relationen mellan läraren och eleven under den enskilda lektionen kan lätt bli osymmetrisk varför lärare bör försöka ?bjuda in? eleven att vara mer delaktig i diskussioner och planering.

Bakgrund: Ökad fysisk aktivitet ställer ett högre krav på energi och näringstillförsel vilket gör att individer som idrottar som grupp har ett energi- och näringsbehov som skiljer sig mot den övriga befolkningen. Det cirkulerar dock många dieter och kostråd i träningskretsar och i media som är långt ifrån det som Livsmedelsverket rekommenderar. För individer kan det därför vara svårt att veta vad som är evidensbaserat och vad som inte är det när det existerar ett stort informationsbrus.Syfte: Syftet med studien var att undersöka kännedom, självskattad följsamhet och attityder kring Livsmedelsverkets kostråd hos en grupp fysiskt aktiva vuxna.Metod: En kvantitativ studie gjordes där en enkät distribuerades via mail till operativ personal på Storstockholms Brandförsvar (SSBF) samt via Facebook (gruppen Kost & Träning). Efter exkludering av data erhölls 127 besvarade enkäter. All data som erhölls bearbetades och analyserades sedan med hjälp av statistiska metoder.Resultat: Respondenterna i undersökningen visade sig ha bra kännedom om kostråden.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka i vilken grad elever på Bernadottegymnasiet i Stockholm uppfattar att de når ett antal ett antal sociala mål i Läroplanen för de frivilliga skolformerna från 1994, och deras uppfattning om hur måluppfyllelsen gått till. Frågeställningar:? ?Produkten.? Är eleverna medvetna om vad de lär sig under sina tre Korsöveckor, vad gäller de sociala målen, och i så fall i vilken utsträckning och på vilket sätt?? ?Processen.? Har eleverna en bild av den egna lärprocessen, och hur ser den i så fall ut? Hur ter sig deras föreställningar om när de uppnådde olika mål och hur det gick till?MetodUppsatsen som helhet är resultatet av en genomförd aktionsforskningscykel. Observationsdelen i cykeln byggs på fokusgruppssamtal som genomfördes med tre grupper med elever ur årskurs tre på Bernadottegymnasiet. Samtalen spelades in, och elevernas samtal grupperades till två huvudsakliga frågeställningar och undergrupper med hjälp av meningskategorisering.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur lärare och pedagoger arbetar med språkutveckling och med flerspråkiga elever på en mångkulturell grundskola. Genom en kvalitativ studie i form av intervjuer ville vi få djupare kunskaper om hur en god språkutvecklande undervisning bedrivs. Våra vägledande frågor var vilka insatser skolan gör för att främja språkutvecklingen samt vilka arbetssätt och metoder som används. Vår slutsats är att en språkutvecklande undervisning kräver att eleven är i fokus och att undervisningen bör anpassas efter varje enskild individ i varierade former. Grundprincipen är att använda språket så mycket som möjligt, enligt informanterna måste eleven ständigt få tala språket för att utveckla det och vara aktiv i allt lärande..

Rapporten undersöker huruvida en användning av ljud kan minska tiden för att nå ett objekt. Fitts?s lag är en välkänd lag som beskriver hur lång tid det tar för en användare att nå ett objekt. Genom en studie utvärderas till vilken grad olika sorters ljudtillägg kan förbättra de förväntade resultaten utifrån Fitts?s lag i ett 2-dimensionellt gränssnitt.

Detta är en litteraturstudie vars syfte är att utreda vilka möjligheter, fötrjänster och problemområden som finns i den specialpedagogiska verksamheten i den svenska skolan. Studien är sprungen ur ett specialpedagogiskt perspektiv och lyfter frågeställningarna: Vilka möjligheter och problem förekommer i en inkluderande specialpedagogik och hur påverkas eleverna? Samt vilka möjligheter och problem förekommer i en exkluderande specialpedagogik och hur påverkas eleverna? Litteraturstudien bygger på en sammanställning av vetenskapligt material som samlats genom systematiska sökningar. Källmaterialet utgörs av rapporter, avhandlingar och vetenskapliga artiklar som publicerats mellan år 2000-2013. Vidare är urvalet av källmaterial baserat på några valda inklusions- och exklusionkriterier.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att ta reda på hur lärare arbetar med elevinflytande i årskurs 9. I studien används följande frågeställningar:Hur resonerar lärare i idrott och hälsa kring begreppet elevinflytande?Hur ser lärare i idrott och hälsas arbetet med elevinflytande ut?Vad får eleverna vara med och påverka? Vad får eleverna inte vara med och påverka?MetodI urvalet av informanter har fyra lärare i idrott och hälsa intervjuats. Intervjuerna har varit ostrukturerade, dvs. att intervjufrågorna lämnat utrymme för informanten att svara på.

Syftet med vårt examensarbete var att få en uppfattning om hur och på vilket sätt läraren tolkar och presenterar styrdokumenten för eleverna utifrån ett bedömnings- och betygssättningsperspektiv. Vår fokus låg på matematik kurs A på gymnasiet. Undersökningen baserades på sex kvalitativa intervjuer med lärare och 102 kvantitativa enkätundersökningar på elever. Vårt resultat visade bland annat att skriftliga prov var det vanligaste bedömningsunderlaget samt att lärare överlag tyckte det var svårt att bedöma elevernas muntliga prestationer. En utav våra slutsatser var att det fanns lärare som inte gav eleverna möjlighet till att uppfylla alla kursmål då dessa inte arbetade med varierade examinationsformer i tillräcklig utsträckning..

Syftet med detta examensarbete var att med hjälp av varierad undervisning förbättra elevernas upplevelser av matematikundervisningen. Undersökningen genomfördes i en klass med 40 stycken elever, i ÅK 6. Samtliga elever i kalssen deltog i utvecklingsarbetet. Under fem veckor fick eleverna jobba med varierad undervisning. Efter detta intervjuades tolv av eleverna angående hur de upplevt det varierade undervisningssättet.

Syftet med vår studie var att undersöka vilken innebörd begreppet lärande för hållbar utveckling kan ha för förskollärare verksamma i förskolan, samt hur de beskriver hur de erbjuder barnen möjligheter till lärande för hållbar utveckling. Vi använde oss av kvalitativ intervju som metod, där fem förskollärare verksamma vid olika förskolor deltog. Resultatet visar att förskollärarna har varierade kunskaper om begreppet lärande för hållbar utveckling och deras utsagor tyder på att det är ett komplext begrepp. Förskollärarna beskriver sitt arbete med barnen som ett processinriktat arbetssätt, där tema och demokrati har den framträdande rollen..

Syftet med undersökningen är att se hur lärare uppfattar att undervisningen är organiserad och fungerar för elever med ett annat modersmål än svenska. I den empiriska studien har kvalitativa intervjuer gjorts med fyra lärare på skilda skolor för att skapa klarhet i hur de uppfattar sin undervisning. Resultatet visade att de inte skilde sig åt organisatoriskt. Däremot varierade de enskilda skolornas undervisningssätt marginellt, det som skilde var valet av arbetsmetoder i klasrummen. En av slutsatserna i undersökningen är att lärarna efterlyser mer samarbete med lärarna i svenska som andraspråk och modersmål.

Många parasiter, framförallt arter som lever som endoparasiter i syrefattiga miljöer som värddjurets tarm, har anaerob respiration under vissa eller flera av sina utvecklingsstadier. Den anaeroba respirationen hos parasiten skiljer sig på många sätt ifrån värddjurets aeroba respiration och dessa skillnader utgör potentiella mål vid anthelmintikabehandling. Enzymet fumaratreduktas är ett exempel på ett sådant mål. Fumaratreduktas finns inte hos värddjuret men hos många parasiter fyller detta enzym en nyckelfunktion dels i den anaeroba elektrontransportkedjan och dels då glukos kataboliseras i den anaeroba kolhydratmetabolismen via fosfoenolpyruvatkarboxykinas-succinat-vägen. Hos benzimidazolerna, som är en flitigt använd grupp av anthelmintika (avmaskningsmedel) hos många djurslag, är den huvudsakliga verkningsmekanismen att det sker en inhibering av mikrotubulipolymeriseringen, men flera studier tyder även på att fumaratreduktas utgör ytterligare en potentiell verkningsplats. Samtliga studier som redovisas i detta arbete visar på att benzimidazoler har en inhiberande effekt på fumaratreduktasaktiviteten hos de undersökta parasiterna. Den hämmande effekten som uppmättes varierade emellertid kraftigt mellan olika benzimidazolpreparat. Även effekten för samma preparat varierade i vissa fall i olika studier.