Uppsatsen 'FörtÀtning' inom stadsplanering bygger pÄ en empirisk artikelstudie och behandlar hur begreppet 'förtÀtning' togs upp i dagstidningarna: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Göteborg-Posten, Sydsvenska Dagbladet och Upsala Nya Tidning, under perioden 1 januari 2007 till 20 april 2008. Fokus har legat pÄ vad skribenterna kan ha menat nÀr de anvÀnt begreppet inom stadsplanering, vilka argument som togs upp för respektive emot 'förtÀtning' samt vilken uppfattning tidningslÀsarna kan ha fÄtt om 'förtÀtning'. Stöd och inspiration hÀmtades frÄn diskursanalys. NÀr begreppet 'förtÀtning' anvÀndes inom stadsplaneringssammanhang gav studien att skribenterna generellt syftade pÄ nÄgon typ av nybyggnation inom befintlig bebyggelse. En mÄngfald av varianter av 'förtÀtning' förekom beroende pÄ i vilket sammanhang, i vilken kontext, begreppet förekom. De argument som framfördes Àr exempel pÄ kontext som kan ha pÄverkat betydelsen av begreppet 'förtÀtning'. MÀngden argument varierade mycket mellan de fem tidningarna, ocksÄ den relativa fördelningen mellan antal argument för respektive emot 'förtÀtning' var olika mellan tidningarna.

Bakgrund:Forskning visar att elever upplever svÄrigheter med geometri och att dessa svÄrigheter kan bero lektionsupplÀgget. NÀr det gÀller det geometriska omrÄdet volym har vi uppmÀrksammat att forskning om hur elever bÀst tillgodogör sig undervisning inom detta omrÄde Àr bristfÀllig. Mot bakgrund av detta vill vi med vÄr studie undersöka om elever uppvisar nÄgra skillnader i resultat beroende pÄ om de har fÄtt arbeta med en teoretisk arbetsmetod eller en praktisk arbetsmetod.Syfte:Syftet Àr att undersöka om elever uppvisar nÄgra skillnader i resultat beroende pÄ om de har arbetat med en teoretisk eller en praktisk arbetsmetod.Metod:Den metod som har anvÀnts i vÄr studie Àr den första delen av en learning study-cykel. IstÀllet för att utföra en full learning study-cykel i en och samma klass, har vi utfört den första halvan av cykeln i tvÄ olika klasser. Eleverna som har deltagit i studien har diagnostiserats med en för- och en efterdiagnos.

Begreppet BIM (Byggnadsinformationsmodellering) har kommit lÄngt inom husbyggnadssektorn och installationsbranschen medan anlÀggningsbranschen har legat efter i utvecklingen. Idag Àr anlÀggningsbranschen i stort behov av effektivisering och erfarenhet inom omrÄdet BIM. BristfÀllig kompetens och dÄlig information utgör nÄgra risker som behöver lösas för att fÄ fart pÄ utvecklingen.Detta examensarbete Àr utfört Ät Trafikverket i Stockholm och genomfördes som en intervjustudie med totalt 12 olika ansvariga frÄn bÄde interna och externa företag. Varje person som intervjuades hade en koppling till de anlÀggningsprojekt vi fÄtt som uppgift att kartlÀgga. Syftet med examensarbetet Àr att kartlÀgga vilka BIM-relaterade arbetsmetoder som redan anvÀnds inom Trafikverket och hur de tillÀmpas med avseende pÄ risker och projektering.

Bakgrund: Antalet cancerfall ökar konstant, men tack vare förbÀttrade metoder för att upptÀcka och behandla cancer överlever allt fler denna sjukdom. BÄde sjukdomen och dess behandlingar kan ge en pÄverkan pÄ kroppen, men Àven den sexuella lusten och funktionen kan pÄverkas och förÀndras. Ett fungerande sexualliv utgör en viktig del av livskvaliteten för de flesta. VÄrdpersonalen har en viktig roll i att förbereda patienten pÄ vilka symtom de kan förvÀnta sig, men patienterna önskar ofta avsevÀrt mycket mer information Àn vad som ges. Syfte: Att belysa cancerpatienters behov av sexualitetsrelaterad information.

Det finns en hel del litteratur som lÀr ut jazzimprovisation, men fÄ som visar vilka musikaliska strukturer som kan anvÀndas för att fÄ det att lÄta ?jazzigt?. I den hÀr kvalitativa studien utforskas dÀrför likheterna mellan fem olika utvalda jazzimprovisationer i piano. I fokus stÄr improvisationernas musikaliska ?sprÄk? ifrÄga om musikaliska byggstenar eller strukturer.

Palliativ vÄrd infaller nÀr botande behandling inte lÀngre Àr meningsfull eller genomförbar.Miljön Àr en viktig del i personcentrerad omvÄrdnad och syftet med denna litteraturstudie var att undersöka patienters upplevelser av fysisk miljö inom palliativ slutenvÄrd. Tretton studier analyserades med kvalitativ manifest innehÄllsanalys med induktiv ansats.Analysarbetet resulterade i fyra kategorier; Att vÀrdesÀtta hemlikhet och rum för anhöriga;Att vilja vÀlja mellan enskildhet och gemenskap; Att kÀnna vÀlbefinnande av god design, komfort och renlighet; Att kunna ta del av naturen Àr stÀrkande. Patienters upplevelser av vÄrdsalar varierade, att vilja vara ensam eller i gemenskap med andra. En hemlik och merafamiljÀr omgivning var nÄgot som mÄnga upplevde som en viktig aspekt. Lyx i den fysiska miljön medförde att patienter kÀnde sig speciella och vidare kunde renlighet symbolisera för god kvalitet inom omvÄrdnad.

Vid rehabilitering efter en idrottsskada kan man se dÄlig följsamhet av rehabiliteringstrÀningen och en av de frÀmsta orsakerna som pÄverkar hur rehabiliteringen efterföljs och utgÄngen av den Àr idrottarens motivation. HÀr kan man se hur det framförallt Àr en autonom motivation som resulterar i att rehabiliteringstrÀningen utförs. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka upplevda motivationsfaktorer hos damfotbollsspelare i samband med rehabilitering efter en idrottsskada och i vilken utstrÀckning som dessa motivationsfaktorer sÄgs som autonoma. Metod: Kvalitativa intervjuer utifrÄn en semi-strukturerad intervjuguide med damfotbollsspelare som genomgÄr en rehabilitering efter en idrottsskada analyserade med innehÄllsanalys och utifrÄn sjÀlvbestÀmmande teorin. Resultat: Motivationsfaktorerna som upplevdes var motiven till varför de utförde rehabiliteringstrÀningen, sina mÄlsÀttningar, ett socialt stöd samt av en extern och intern press.

Vara förÀlder till ett barn som Àr inneliggande pÄ ett sjukhus Àr komplicerat, svÄrt och upplevs olika av förÀldrar. Isolering kan orsaka stress och leda till kontroll-, informations- och kommunikationsbehov. Syftet med studien var att beskriva förÀldrars upplevelser av att vistas i isoleringsrum vid vÄrd av sina barn pÄ sjukhus. Studien har en deskriptiv kvalitativ design. Resultatet visade att förÀldrarna kÀnde sig besvÀrliga och var rÀdda för att störa nÀr de behövde be om hjÀlp.

I förskolans lÀroplan stÄr att utemiljön ska engagera och inspirera alla barn till att undersöka sin nÀrmiljö. Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur barnens lekar och aktiviteter skiljer sig mellan förskolegÄrdens miljö och skogsmiljön. Arbetet Àr baserat pÄ intervjuer av barn och pedagoger samt platsobservationer pÄ förskolegÄrden och i skogen. Studien Àr gjord pÄ en förskola, dÀr en mindre barngrupp i femÄrsÄldern ingick. FörskolegÄrden Àr anlagd med markfasta lekstÀllningar och en nÀrbelÀgen skogsmiljö anvÀnds ofta i den pedagogiska verksamheten.Intervjuer och platsobservationer visar att barnen hellre leker konstruktionslekar i skogen Àn pÄ gÄrden, mycket för att förutsÀttningarna för konstruktionsbygge Àr olika i de skilda miljöerna.

Denna studie behandlar hur flickor och pojkar uttryckte sig nÀr de skrev i datorn i skrivpar, enligt metoden Att skriva sig till lÀsning, ASL. Vi var nyfikna pÄ om det fanns olikheter i deras skrivprocesser. Syftet var att observera och presentera eventuella likheter och skillnader mellan flickor och pojkar i Ärskurs 1. Vi bröt ner syftet i fyra frÄgestÀllningar som sökte svar pÄ om flickorna respektive pojkarna, i de olika skrivparen, visade pÄ skillnader/likheter gÀllande uttryckssÀtt i kommunikation och motorik, i texternas innehÄll samt i deras koncentrationsförmÄga under pÄgÄende arbete. Eftersom vi ville fÄ med sÄ mycket information och kunskap som möjligt valde vi att göra observationer, textanalyser samt ljudinspelningar.

Syftet med denna C-uppsats har varit att undersöka hur de utvecklingsstördas individuella utveckling kan frÀmjas i daglig verksamhet. Uppsatsen Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ intervjuer gjorda pÄ tvÄ dagliga verksamheter i tvÄ olika stora kommuner. För att ge ett djup till den empiriska undersökningen delger jag Àven lÀsaren hur det historiskt har sett ut för personer med utvecklingsstörning i Sverige samt beskriver de arbetsmetoder som anvÀnds pÄ de enheter som intervjuerna Àr genomförda pÄ. Analysarbetet har bestÄtt av att skapa en helhet av det som framkommit under mina intervjuer genom att koppla, beskriva och förklara intervjumaterialet med hjÀlp av teorier som kommunikation, behaviorismen och kognitiv teori. Generellt visar resultatet att personalen pÄ daglig verksamhet idag ser till individens behov och intresse nÀr planering görs för de aktiviteter som ska ge individen möjlighet till individuell utveckling.

I den hÀr kvalitativa studien har vi valt att undersöka bemanningsanstÀlldas syn pÄ gemenskap.  Tidigare studier visar att individer med lÄgstatusyrken, som bemanningsarbeten ofta uppfattas som, söker betydelse och motivation i annat Àn sjÀlva arbetet. Det framgÄr Àven att gemenskap Àr en viktig del nÀr det kommer till framgÄng samt att ju lÀngre tid det gÄr desto mer tillit bygger vi upp till varandra pÄ arbetsplatsen. Vi frÄgar oss dÀrför hur bemanningsanstÀllda som inte har nÄgon fast punkt skapar denna tillit och gemenskap.Vi har genom Ätta intervjuer sökt förstÄelse för varje enskild individs syn pÄ vÀrdet av gemenskap pÄ arbetsplatsen. Genom en hermeneutisk ansats har vi tagit fram vÄrt empiriska material som vi sedan valt att analysera till hjÀlp av fyra utvalda teoretiker. Vi har anvÀnt oss av Scheff, Collins, Weiss och Asplund för att fÄ en bred syn pÄ relationer och gemenskap.Resultatet visar att alla anser att gemenskap pÄ arbetsplatsen bidrar till ökad trivsel men att det skiljer sig i betydelsen för de olika respondenterna.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur sex- och samlevnadsundervisningen bedrivs pÄ gymnasiesÀrskolan, hur lÀrare arbetar med elevernas kvinno- och mansroller, samt att stÀlla undervisningen i relation till de av Skolverket uppsatta nationella mÄlen för sex- och samlevnadsundervisning. Metoden för undersökningen Àr kvalitativa intervjuer av lÀrare. Resultatet av undersökningen visar att sex- och samlevnadsundervisningen ser olika ut beroende pÄ elevgruppens sammansÀttning. LÀrarna ser sex- och samlevnadsundervisningen som viktig och vÀrdefull. Undersökningen visar att de utvidgar Àmnet till att behandla stÀrkandet av elevernas sjÀlvkÀnsla och sjÀlvbestÀmmande samt att ge eleverna grunderna för att kÀnna trygghet i sina kvinno- och mansroller.

Den hÀr studien syftar till att synliggöra elevers egna perspektiv och förhÄllningssÀtt till begreppet kreativitet och hur de sjÀlva anser att den kan utvecklas. Examensarbetets syfte Àr ocksÄ att öka bildlÀrares förstÄelse av elevernas perspektiv pÄ kreativitet sÄ att de kan möjliggöra en kreativ bildundervisning. Hur elevers syn pÄ kreativitet pÄverkas eller skiljer sig Ät beroende pÄ skolans utsagda profil undersöks ocksÄ i denna studie. För att fÄ en bred förstÄelse av begreppet kreativitet har jag tagit upp olika perspektiv sÄ som fantasi, psykologi, ekonomi, filosofi och kreativitets regimer i teoridelen. Underlaget till denna studie bygger pÄ en empirisk undersökning dÀr jag anvÀnt mig av kvalitativa arbetsmetoder, frÀmst i form utav intervjuer men Àven observationer.

Endometrios,  en  sjukdom  med  symtom  som  smÀrtor  eller  blödningar  i  samband  med menstruation, börjar ofta i tonÄren men diagnostiseras inte förrÀn flera Är senare. Kvinnorna med denna diagnos beskriver ofta att de inte  fÄtt förstÄelse för sina problem under tonÄren. Sjukdomen kan innebÀra stora besvÀr  för den drabbade och följder pÄ det fysiska, psykiska och sociala planet kan ses. Syftet var att studera hur unga kvinnor med endometriossymtom upplevde  skolsköterskans  stöd  under  högstadie-  och  gymnasietiden,  för  att  kunna  pÄverka deras livskvalitet. Via Svenska endometriosföreningens ungdomssektion i Sverige gjordes en kvantitativ   undersökning   med   kvalitativt   inslag.   Ett   frÄgeformulÀr   skickades   ut   till föreningens  59  medlemmar,  24  kvinnor  svarade.  Resultatet  visade  att  nÄgra  fÄ  kvinnor  var nöjda med den hjÀlp de fÄtt under skoltiden men de flesta kvinnorna uttryckte att de saknade kunskap,  stöd  och  förstÄelse  frÄn  skolsköterskan  vilket  ibland  gav  ett  icke  tillfredsstÀllande bemötande.