Införandet av de nya redovisningsstandarderna IAS/IFRS som tillkommit för harmonisering av Europas redovisningsregler har lett till förÀndringar i de svenska bolagens redovisning. En av dessa Àr behandlingen av goodwill samt immateriella tillgÄngar vid förvÀrv. GoodwillvÀrdet ska inte lÀngre skrivas av utan endast skrivas ned vid behov. Företagen ska Ärligen genomföra ett nedskrivningstest för att undersöka om ett sÄdant behov föreligger. Vad gÀller immateriella tillgÄngar ska dessa numera i större utstrÀckning sÀrskiljas frÄn goodwill vid förvÀrv.

Religionsfriheten utgör en fundamental bestÄndsdel i ett demokratiskt samhÀlle. Trots frihetens sÀrartade stÀllning behöver den begrÀnsas för att inte krÀnka andra individers fri- och rÀttigheter. Individerna i samhÀllet Ätnjuter rÀtten till religion men Àven frÄn religion. BalansgÄngen mellan individernas intressen Àr vad som skapar kontroverser för manifesteringen av religiösa symboler. Syftet med uppsatsen var sÄlunda att utreda de religiösa symbolernas stÀllning i ett demokratiskt samhÀlle.

Könsroller Àr nÄgot som barn i tidigt Älder lÀr sig av förÀldrar och samhÀllet. Kulturella processer pÄverkar de samhÀllen vi lever i. Syftet med studien var att undersöka hur flickor och pojkar berÀttar och tÀnker om leken, sin egen och det andra könets samt studera om det finns kulturella skillnader mellan flickors och pojkars lek. Sexton barn, 8 flickor och 8 pojkar, i Äldern fem till sex Är intervjuades. Fyra flickor samt fyra pojkar kom frÄn en svensk kultur.

Introduktion: Kvinnlig omskÀrelse har spÄrats tillbaka till forntida Egypten via mumier som hittats med tecken pÄ att ha genomgÄtt kvinnlig omskÀrelse. Idag utförs kvinnlig omskÀrelse i ett flertal lÀnder i Afrika, i Asien och i Mellanöstern. PÄ grund av migration finns nu denna patientgrupp Àven inom den vÀsterlÀndska sjukvÄrden. Detta stÀller nya krav pÄ sjukvÄrdspersonalen nÀr det t.ex. kommer till kunskaper kring de omskurna kvinnorna och de komplikationer som de för med sig relaterat till kvinnlig omskÀrelse.

Bakgrund: Fetma Àr ett folkhÀlsoproblem som har ökat dramatiskt de senaste tvÄ decennierna. För att behandla extrem fetma har magsÀcksoperationer blivit en allt mer vanlig metod. De hÀlsoekonomiska aspekterna av operation har Ànnu inte studerats i Sverige. Syfte: Studiens syfte var att belysa hÀlsoekonomiska aspekter av magsÀcksoperationer som intervention mot fetma. Metod: Metoden var en litteraturstudie.

Syftet med det hÀr utvecklingsarbetet Àr att ge ett förslag pÄ hur man som lÀrare kan engagera och motivera fler elever till att strÀva efter att nÄ mÄlen i Àmnena svenska och historia pÄ högstadiet. UtifrÄn tidigare forskning, olika teoretiker, lÀroplanen för grundskola 2011 och de nya kursplanerna för svenska och historia utformas ett utvecklingsarbete som utgÄr frÄn ett tematiskt arbetssÀtt dÀr skönlitteratur har en central roll i temat och dÀr lÀromedel ersÀtts med olika varierade moment som film, museum besök, gÀstförelÀsare etc. Temat kallas revolutionernas tidevarv och behandlar 1700-1800 talet med fokus pÄ Franska revolutionen, ideologier och de samhÀllströmningar som följer av detta. Eleverna jobbar bÄde i grupp och med tre stycken individuella uppgifter. Temaarbetet strÀcker sig över sex veckor och totalt 30 timmar.

Förskolor kan ha olika pedagogiska profiler exempelvis Waldorfpedagogik, Montessoripedagogik och Reggio Emilia pedagogik. Vi har i vÄr studie studerat dessa verksamheter samt den kommunala förskolan. Syftet med undersökningen var att se vilka estetiska val barnen gjorde nÀr de fick vÀlja fritt och hur pedagogerna planerade estetiska aktiviteter i verksamheten. Vi synliggör Àven vissa likheter och skillnader mellan de pedagogiska profilerna. I denna undersökning har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer och observationer.

Inom institutionell teori stÄr Berger & Luckmann för en inriktning som fokuserar pÄ legitimeringoch reproduktion av institutioner. De förklarar varför i institutioner bevaras trots kritik och behÄller sin ursprungliga form, inte pÄ grund av institutionernas överlÀgsenhet utan pÄ grund av försvararnas legitimering av institutionen.Denna gren av institutionell teori har över tid fÄtt stÄ tillbaka för ny-institutionell teori, som fokuserar pÄ förÀndring. Den klassiska institutionella teorin saknar empiriskt underlag, varför detta Àr en empirisk studie av institutionell teori i en svensk kontext. Ett omrÄde pÄ vilket institutionell teori Àr tillÀmpbart Àr det svenska uppsÀgningsförfarandet.Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för hur legitimering av institutioner gÄr till i praktiken. Detta uppnÄs genom frÄgan ?hur bidrar parternas argument till att institutionen reproduceras?.FrÄgan besvarades genom kvalitativ data, hÀmtad frÄn intervjuer med representanter frÄn de parter som debatterar LAS.Denna empiriska undersökning visar att LAS legitimeras genom att tillskrivas normativ vÀrdighet och kognitiv giltighet, samtidigt som kritiker av LAS tillskrivs normativ ovÀrdighet och kognitiv ogiltighet.

Elevers lÀsutveckling Àr ett aktuellt Àmne i skolan. LÀraren bör ha god kompetens och undervisa pÄ varierade sÀtt för att kunna möta alla elever och för att bibehÄlla en hög kvalitet i klassrummet. Detta sÀtter krav pÄ att lÀraren behöver ha kunskap om olika pedagogiska metoder. Syftet med denna litteraturstudie Àr att undersöka dramapedagogikens möjligheter i lÀsundervisningen och vilka effekter den har pÄ elevers lÀsutveckling. För att kunna tillÀmpa dramapedagogiken i klassrummet för att utveckla elevers lÀsning krÀvs det att lÀraren har kunskap om Àmnet.

Demokrati ses som den idealiska styrelseformen. MÄnga lÀnder i vÀrlden har börjat etablera demokrati eller i varje fall hÄller pÄ att demokratiseras. Bosnien-Hercegovina, Serbien/Montenegro och Makedonien Àr nÄgra av dem. Men för att demokratin ska kunna etableras i dessa lÀnder Àr bestÄende demokrati och lÄngvarig fred och stabilitet grundlÀggande förutsÀttningar. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka demokratiförutsÀttningar i dessa tre lÀnder.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur skolkuratorer definierar begreppet sjÀlvskadebeteende, hur frekvent de anser att beteendet Àr pÄ respektive skola samt vilka orsaker till sjÀlvskadebeteende de anger. Uppsatsen undersökte vidare skolkuratorernas arbete med flickorna samt deras upplevelse av detta arbete. Sex kvalitativa intervjuer med skolkuratorer genomfördes.Det framkom att skolkuratorerna definierade sjÀlvskadebeteende som ett begrepp som rymmer en mÄngfald av beteenden. Kuratorerna hÀvdade att det inte gick att ge nÄgot enhetligt svar till varför en flicka skadar sig sjÀlv, utan detta varierade frÄn flicka till flicka. Krav och ideal i dagens samhÀlle nÀmndes dock sÀrskilt.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Varje Ă„r dör ungefĂ€r 150 kvinnor i Sverige pĂ„ grund av cervixcancer. ÄndĂ„ har dödsfallen minskat sedan cellprovtagning infördes som svensk prevention. Trots detta Ă€r det endast 80 % av de kvinnor som blir erbjudna cellprovtagning som deltar i denna typ av kontroll. Kvinnors kunskapsnivĂ„ om hur cervixcancer kan förebyggas genom att gĂ„ pĂ„ regelbundna cellprovtagningar pĂ„verkade deltagandet i dessa undersökningar.Syfte: Syftet med studien Ă€r att beskriva kvinnors kunskap om cervixcancer.Metod: En litteraturstudie med kvantitativ ansats baserad pĂ„ 9 vetenskapliga originalartiklar.  Texten analyserades enligt Forsberg och Wengström (2008) och Fribergs (2006) riktlinjer för analys av artiklar vid en modifierad systematisk litteraturstudie.Resultat: Studien tar upp kunskapslĂ€get hos kvinnor om cervixcancer under kategorierna, HPV och sambandet med livmoderhalscancer, prevention och faktorer som har samband med kunskapsnivĂ„n av cervixcancer.

Vi har genom vÄr utbildning förstÄtt vikten av att arbeta med skönlitteratur. Eftersom vi bÄda har arbetat och gjort VFU i mÄngkulturella omrÄden var vi intresserade av att se hur man anvÀnder sig av de resurser som skönlitteraturen kan ge i ett mÄngkulturellt omrÄde. Skönlitteraturen kan pÄverka barns sprÄkutveckling, begreppsuppfattning och identitetsskapande pÄ ett positivt sÀtt, nÄgot som vi finner vara mycket relevant dÄ man arbetar med invandrarbarn. VÄrt syfte med studien Àr att ta reda pÄ hur lÀrare i förskola och skola i ett mÄngkulturellt omrÄde tÀnker kring sitt arbete med skönlitteratur. 1.

Syftet med den hÀr studien var att ta reda pÄ om individanpassad undervisning tillfredsstÀller individens behov för att i förlÀngningen gynna samhÀllsutvecklingen. Genom denna forskning ville jag utreda ifall elever har svÄrigheter i vissa skolÀmnen och hur svÄrigheten pÄverkar dem. Jag ville ocksÄ undersöka ifall elever har olika behov, Àr i behov av en slags individanpassad undervisning, och ifall de tror pÄ att denna kan förbÀttra deras betyg. Genom att ha lÀst forskningslitteratur och gjort en kvantitativ undersökning med deltagare bestÄende av tjugo elever frÄn Ärskurs 9 och tio elever frÄn Ärskurs 6 har jag kommit fram till följande resultat. De flesta elever frÄn bÀgge grupper har svÄrigheter i ett eller flera skolÀmnen.

Denna rapport behandlar utmattningsbedömning av en hyttfront. Wöhlerprovning av sammanlagt 12 stycken hyttfronter har genomförts pÄ lastnivÄer mellan F kN och 0,6F kN. Proven styrdes pÄ last och som utfallskriterium sattes en fördubbling av spannet hos lÀgesgivaren. LivslÀngderna för proven varierade mellan 14825 och 811953 lastcykler och en Wöhlerkurva har sammanstÀllts för resultaten med hjÀlp av programvaran UTM1. En jÀmförelse har gjorts av utfallen hos skakriggarna H och K och den Wöhlerrigg som anvÀnts i detta examensarbete.