Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka hur en offentlig organisation som uttalat arbetar med Lean förhÄller sig till Lean, samt belysa hur vÀrdeflödesanalyser kan tillÀmpas i det dagliga arbetet med Lean. I litteraturundersökningen framkom det att lean Àr svÄrt att definiera och arbeta med. Bakgrundsdiskussionen tar upp en anstrÀngd sjukvÄrd som tidigare har erfarenhet av att introducera metoder och arbetssÀtt avsedda för privat verksamhet. Som ett resultat av litteraturundersökningen, bakgrunden och problemdiskussionen leder frÄgestÀllningen för studien till hur uppfattas Lean inom en offentlig verksamhet dÀr man uttalat arbetar med Lean? skiljer sig uppfattningen Ät beroende pÄ vem man frÄgar i den hierarkiska strukturen? I sÄ fall pÄ vilket sÀtt? För att besvara frÄgestÀllningen anvÀndes kvalitativ forskningsmetodik med induktivt och deduktivt synsÀtt.

ABSTRAKTBakgrund: Cirka hÀlften av de patienter som fÄtt diagnosen psykos sjukdom fullföljer inte sin medicinering trots att psykofarmaka visat sig vara den mest effektiva behandlingen för att reducera symtom. För de som inte följer behandlingen kan symtomen förvÀrras. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva sjuksköterskornas roll i den medicinska behandlingen av patienter med psykos, deras uppfattningar om sjuksköterskans roll, samt beskriva olika arbetsmetoder som kan vara ett stöd för sjuksköterskor och patienter i att uppnÄ följsamhet av ordinerad behandling. Metod: Litteratur har sökts i databaserna PubMed, Cinahl, PsykINFO och Blackwell synergy. Elva artiklar analyserades med hjÀlp av latent och manifest innehÄllsanalys.

Inom den offentliga sektorn avser intressenternas önskemÄl uppfyllas. Detta stÀller krav pÄ att effektivt leverera önskade resultat, vilket innebÀr krav pÄ att utveckla projektstyrning inom offentliga verksamheter.Initiativen till projektstyrning inom offentlig verksamhet grundar sig i behovet att utforma verksamheter anpassade för dynamisk miljö. Verksamheter har valt att inrikta sig pÄ att utveckla interna arbetsmetoder, förtydliga aktörens roll och utforma verksamheter mer hanterlig mot eventuella avvikelser. I denna studie utgör institutionell teori och litteratur om projektstyrning en bas för hur en verksamhet vÀljer att följa upp sina projekt. Institutionell teori bestÄr av logiker samt de tre systemen som Àr regulativa, normativa och kulturella system.

Kunskapsbedömning ? elevers instÀllning till och uppfattning om bedömning Àr en kvantitativstudie genomförd mot en teoretisk bakgrund dÀr den formativa bedömningen stÄr i centrum.Studiens syfte Àr att erhÄlla kunskap om elevers instÀllning till och uppfattning ombedömning. Problempreciseringen lyder:Vilken instÀllning har eleverna till bedömning?Hur uppfattar eleverna bedömning?Hur uppfattar eleverna skriftliga omdömen?Undersökningen genomfördes med hjÀlp av en enkÀt. Resultatet visar att eleverna i denundersökta sjunde klassen uppfattade prov, egna texter, lÀxförhör, muntliga förhör, muntligaredovisningar samt hur aktiv eleven Àr pÄ lektion tillika hur den uppför sig som bedömning.Deras instÀllning till bedömning varierade frÄn glÀdje till prestationsÄngest.

Förskola och skola kostar samhÀllet stora summor och det finns en osÀkerhet hur resultatet av denna verksamhet ska mÀtas. DÀrför har behovet av pedagogiska verktyg och redskap för hur man bl.a. observerar, kartlÀgger och stimulerar barns sprÄkutveckling ökat. Huvudsyftet med denna studie Àr att belysa nÄgra pedagogers och förÀldrars beskrivning och vÀrdering av TRAS-materialet (Tidig Registrering Av SprÄkutveckling). PÄ vilka sÀtt kan observationsmaterialet pÄverka förskolans verksamhet? Författaren genomför studien med hjÀlp av intervju- och enkÀtundersökning.

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa kvinnors psykosociala upplevelser vid bröstcancer. Sökning av vetenskapliga artiklar har gjorts i databaserna PubMed, Cinahl samt Medline. Resultatet av denna litteraturstudie visade att kvinnor som drabbats av bröstcancer ofta upplevde att de inte kÀnde sig sedda som personer av sjukvÄrdspersonalen. Deras mentala och sjÀlsliga lidande ignorerades och intresset fokuserades pÄ den fysiska sjukdomen. Kvinnorna upplevde mycket vÀntan genom hela vÄrdtiden samt att de gavs för lite tid med vÄrdpersonalen.

Denna studie syftade till att granska inkluderingen av autistiska barn i sju olika förskolor. Vi har fÄtt en större förstÄelse för och insyn i hur det fungerar ute i verksamheterna och arbetet med autistiska barn. Syftet med uppsatsen var att ta reda pÄ hur autistiska barn möjliggörs en inkludering i den övriga barngruppen i förskolorna, pedagogers kunskaper om autism och vilka arbetsmetoder som anvÀnds. Vi letade efter skillnader och likheter mellan pedagoger som har arbetat/arbetar eller aldrig har arbetat med autistiska barn. Sju pedagoger intervjuades pÄ olika förskolor i södra Norrland. Den forskningsansats vi har utgÄtt ifrÄn Àr fenomenografin.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om pedagoger formar innemiljön pÄ förskolan 1-3 Är för att stimulera det kompetenta barnet. Vi vill titta pÄ hur innemiljön ser ut pÄ förskolor idag, vilket material det finns pÄ avdelningarna, hur det Àr placerat och hur höga möblerna Àr. Vi vill Àven ta reda pÄ om pedagogerna ser de smÄ barnen som kompetenta och hur de tÀnker kring innemiljön i förhÄllande till det kompetenta barnet. Metod: Vi har gjort en kvalitativ studie dÀr vi har anvÀnt oss av observationer och intervjuer. Studien genomfördes pÄ fem olika smÄbarnsavdelningar inom samma kommun.

SammanfattningSyftet med denna uppsats var att fÄ ökad kunskap och förstÄelse om hur en förÀlders alkoholmissbruk kan pÄverka relationen mellan det vuxna barnet och förÀldern. Vi ville Àven se om det fanns könsskillnader gÀllande detta. Vi har genomfört en intervjuundersökning med fyra kvinnor och fyra mÀn. Intervjuerna har tolkats efter hermeneutiska principer och de teoretiska utgÄngspunkterna var Bowlbys anknytningsteori och Antonovskys KASAM. Resultatet visar att flertalet av respondenterna kÀnde bristande tillit till vuxna och avstÀngande av kÀnslor var vanligt förekommande under respondenternas uppvÀxt.

 Gruppen personer med psykiska funktionshinder har varit och Àr Àn idag en diskriminerad grupp i samhÀllet. Det Àr den grupp av funktionshindrade som har det sÀmst stÀllt, bÄde ekonomiskt och hur de blir bemötta av allmÀnheten. För att stÀrka den enskilda brukarens stÀllning i samhÀllet och för att kunna leva ett sjÀlvstÀndigt sÄ krÀvs adekvata sociala fÀrdigheter för att kunna interagera med omgivningen. Social fÀrdighetstrÀning Àr en av mÄnga arbetsmetoder som har som syfte att stÀrka individens sociala kompetens och som Àr den hÀr studiens fokus. Den hÀr studien anvÀnder sig av en kvalitativ metod för att genom intervjuer med bÄde personal och brukare studera deras upplevelser och erfarenheter av arbetsmetoden social fÀrdighetstrÀning. Syftet med studien Àr sÄledes att frambringa kunskap om och förstÄelse av social fÀrdighetstrÀning. Resultatet visar pÄ positiva upplevelser och erfarenheter av arbetsmetoden frÄn bÄde brukare och personal.

Sju förskolor med utomhuspedagogisk profil undersöktes i denna studie. Genom kvalitativa intervjuer med totalt 6 förskollÀrare och 22 barn kartlades hur förskollÀrare och barn i utomhuspedagogiska förskolor uppfattar lÀrande och kunskapsskapande. För att komplettera intervjuerna gjordes deltagande observationer i 5 av de 7 förskolorna under en hel dag och dokumentation kring lÀrande studerades i samma syfte. Studien visar att förskollÀrarnas uppfattningar kring lÀrande och kunskaper stöttas av vetenskaplig forskning och teoribildning. En tydlig betoning pÄ sociala kunskaper, som ett viktigt kunskapsomrÄde, prÀglade förskollÀrarnas syn.

BAKGRUND: Stress kan vara positiv eller negativ. Positiv stress utvecklar ett lÀrande hos barnet. Den negativa stressen pÄverkar barnets utveckling och lÀrande negativt. Det kan visa sig pÄ förskolan genom att barnet Àr trött, okoncentrerat, har magsmÀrtor med mera. Positiva relationer med andra barn och vuxna i förskolan ger barnen trygghet och förebygger den negativa stressen.

M?let med denna studie ?r att unders?ka vad vithetsnormen har f?r betydelse f?r arbetsmetoder och beslutsfattande p? Changers Hub samt p? vilka s?tt strukturer kopplade till detta begrepp interagerar med Changers Hubs arbete f?r att skapa en parallell, positiv samh?llsber?ttelse g?llande f?rortens inv?nare. Studien fokuserar p? hur personalen navigerar externt och internt gentemot majoritetssamh?llet och r?dande normer. Uppsatsen ?r skriven p? svenska och baserad p? ?tta veckors f?ltstudie hos Changers Hub Hj?llbo.

Syftet med denna uppsats Àr att medvetandegöra stereotypiska framstÀllningar av manliga karaktÀrer med invandrarbakgrund, skrivna av författare som vuxit upp som första eller andra generationens invandrare. Som utgÄngspunkt har jag anvÀnt mig av lÀroplanens mÄl som pekar pÄ att litteratur ska erbjuda varierade och positiva bilder av andra kulturer, samt hjÀlpa eleven att skapa en trygg identitet. I min studie har jag gjort en kvalitativ textanalys av tre böcker samt Àven avskilt fenomenet ?invandrarlitteratur? som en diskurs dÀr jag har upptÀckt att diskursen i sig generar fördomar genom att efterhÀngsna termer och klassificeringar tenderar att leva kvar. De slutsatser jag har kommit fram till Àr att stereotyper till stor del lever kvar i karaktÀrernas portrÀttering, bÄde nÀr det gÀller beskrivningen av deras motiv och hur de hanterar konflikter.

Enligt vÄr uppfattning Àr diskussionen kring teori och praktik i hem- och konsumentkunskap i grundskolan ett laddat Àmne, bÄde pÄ grund av Àmnets historia och den tolkningsfrihet som finns rörande styrdokumenten.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur lÀrare anser sig bruka praktik och teori som undervisningsmetoder i hem- och konsumentkunskap i grundskolan. Syftet Àr Àven att undersöka vad som styr lÀrares val av metod och innehÄll i undervisningen.För att undersöka detta anvÀnder vi oss av en kvalitativ strategi dÀr empirin insamlas genom semi-strukturerade intervjuer. Studieobjekten utgörs av sex hem- och konsumentkunskapslÀrare i en medelstor svensk stad.Huvudresultaten i studien visar pÄ att praktiska och teoretiska metoder inte fÄr lika stort utrymme i undervisningen. Vi har Àven funnit att det förekommer faktorer som styr lÀrarnas val av metod och innehÄll i undervisningen och att vissa faktorer pÄverkar mer Àn andra.Slutsatser vi har kommit fram till Àr bland annat att det finns en mening med att anvÀnda varierade undervisningsmetoder. Att lÀrarnas syn pÄ ramfaktorer i hem- och konsumentkunskapsÀmnet i vÄr studie inte skiljer sig anmÀrkningsvÀrt frÄn vad lÀrare ansÄg om detta i en Nationell utvÀrdering som gjordes för tio Är sedan..