Uppsatsens syfte Àr att fÄ en förstÄelse för hur pedagoger arbetar med musik tillsammans med barn i Äldern ett till Ätta Är. Resultatet erhölls genom kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger. Undersökningen visade att pedagogerna tycker det Àr viktigt att anvÀnda musik tillsammans med yngre barn, men hur musik anvÀnds i verksamheten varierade. Av resultatet framgick ocksÄ att pedagogerna anser att musik Àr en artefakt i barns sprÄkliga respektive motoriska utveckling. Litteratur som tagits fram för uppsatsen stÀrker pedagogernas svar.

Kvalitetsgranskningen som genomfördes 1999 av skolinspektionen visade att samordningen av sex- och samlevnadsundervisningen var bristfÀllig i mÄnga skolor. Undervisningen varierade bÄde inom och mellan skolor. Syftet med den aktuella studien Àr att undersöka hur samordning av sex- och samlevnadsundervisningen upplevs av lÀrare och rektorer i grundskolan. Studien tar hjÀlp av skolverkets och RFSU:s synpunkter. Semistrukturerade intervjuer genomfördes pÄ tre skolor, RFSU och skolverket, med totalt 11 personer.

Mitt examensarbete handlar om nÀr och hur tidigalÀrare introducerar procent. Jag beskriver vilka förkunskaper eleverna bör ha innan procent introduceras. Arbetet belyser vilka metoder och material som lÀrare kan anvÀnda sig av. Jag ger nÄgra exempel pÄ hur procentarbete kan gÄ till i Är 2, men det huvudsakliga arbetet handlar om hur procent introduceras för elever med förkunskaper inom brÄk och decimaltal. Procent introduceras enligt min undersökning tidigast Är 5.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur medvetna yrkesverksamma lÀrare Àr om sin ledarroll, hur de arbetar för att utveckla ledarrollen och hur de anvÀnder den för att nÄ ut till sina elever. Fokus ligger pÄ ledarrollen och det ansvar detta för med sig, och Àven hur lÀrarna ser pÄ sin egen roll i skolan. Min undersökning baseras pÄ kvalitativa intervjuer gjorda med tre verksamma lÀrare i olika delar av landet. Lgr 11 fastslÄr att lÀrarens ansvar ligger bland annat i att kunna leda en klass och att utveckla individerna i denna klass. Resultatet visade att begreppet ledare kan vara svÄrtolkat och att man jobbar som ledare olika beroende pÄ vilken klass man har framför sig och varierade beroende pÄ om man var ÀmneslÀrare eller klasslÀrare, det visade sig ocksÄ att lÀrarna hade olika uppfattningar om hur mycket man skulle diskutera lÀrarrollen och hur man kan utveckla den i skolan..

Sammanfattning Syftet med denna studie har varit att undersöka och beskriva ett Àmnesövergripande arbete mellan slöjd och teknik med Visible Thinking som verktyg för att eleverna skall nÄ sina ÀmnesmÄl och ett fördjupat lÀrande. Studien har genomförts pÄ Lemshaga Akademi en f-9 skola pÄ VÀrmdö, i en aktionsstudie dÀr enkÀt, intervjuer och observationer har anvÀnts. Med utgÄngspunkt i LPO 94, Visible Thinkings arbetsmetoder , olika forskares syn pÄ Àmnesövergripande arbete i skolan, intervjuer med fem lÀrare som alla arbetar med Àmnesövergripande arbete, en enkÀt undersökning bland 49 elever, observationer i projektarbete kring energi och intervju med rektorer studerar jag en modell för den Àmnesövergripande arbetsformen. I resultatet av undersökningen kring arbetet bland lÀrare och elever framkommer att man anvÀnder sig av Visible Thinking som ett verktyg för lÀrandet. Elever och lÀrare ser Àmnesövergripande arbete som en bra form för lÀrande.

HistorieÀmnet har efter politiska beslut under en lÀngre tidsperiod kotinuerligt vidvarje lÀroplansskifte fÄtt minskad tidstilldelning, men har utifrÄn styrdokumenten fÄttstora mÄl att uppfylla. Styrdokumenten ger Àven möjlighet att variera kursmaterialoch undervisningsmetod. Tillsammans ger dessa utgÄngspunkter för undervisningen,tidsbegrÀnsningen leder till att begrÀnsningar i materialmÀngden mÄste göras, mÄlenkrÀver att eleverna skall fÄ en varierande undervisning med mÄnga infallsvinklar,mÀngden historiskt material som kan anvÀndas Àr mer eller mindre oÀndlig. Syftetmed denna uppsats Àr att undersöka hur lÀrare planerar sin undervisning i kursenHistoria A pÄ gymnasiet. Fyra lÀrare intervjuades kring hur de gör nÀr de planerar sinundervisning.

SammanfattningBakgrund: Sjuksköterskor stÀlls kontinuerligt inför omvÀrldsförÀndringar som inte gÄr attpÄverka. Det innebÀr att stÀndiga förÀndringar i arbetsmetoder genomförs och att all personalhela tiden Àr i behov av utbildning. Allt syftar mot att göra kvalitetsförbÀttringar för bÄdepersonal och patienter.Syfte: Att beskriva akutsjuksköterskors upplevelser av implementeringen av ettförbÀttringsarbete, i detta fall införandet av triage pÄ en akutmottagning.Metod: Studien har en deskriptiv design med kvalitativ metod. Datainsamlingen genomfördesi fokusgruppsintervjuer och materialet har analyserats med en kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Ur analysen framkom det övergripande temat enönskan att kÀnna trygghet under enimplementeringoch fyra kategorier; kommunikation, planering och mÄlsÀttning,förÀndringsbenÀgenhetoch kompetensutveckling som beskriver akutsjuksköterskorsupplevelser av implementeringen av ett förbÀttringsarbete.Slutsats: Under en implementering behöver ledningen ha kunskap om ovanstÄende resultat.Sjuksköterskorna beskriver ÄtgÀrder för att skapa möjligheter och undanröja hinder för attkunna uppnÄ trygghet under implementeringen. Det kan vara att t.ex.

Syftet med studien var att undersöka hur tvÄ pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor arbetade med att ge pojkar och flickor förutsÀttningar att uttrycka sig verbalt i samlingssituationer, ur ett jÀmstÀlldhets- och genusperspektiv. Studien fokuserade pÄ pedagogers bemötande ur tvÄ olika perspektiv, om det fanns det strategier för att stötta pojkars och flickors talutrymme samt hur pedagogerna anvÀnde strategierna i samlingssituationerna pÄ förskolan. Vi genomförde sju observationer av samlingssituationer och tvÄ intervjuer med verksamma pedagoger. Vi kom fram till att förutsÀttningarna barn gavs att uttrycka sig verbalt varierade pÄ förskolorna i undersökningen. Pedagogerna i undersökningen berÀttade att de ville se till varje enskild individ och dess behov.

Syftet med studien a?r att studera relationen mellan den psykosociala arbetsmiljo?n och det psykologiska va?lbefinnandet, inom en serviceorganisation. Studiens fra?gesta?llning utga?r fra?n att underso?ka arbetets krav, resurser och ett arbetsrelaterat psykologiskt va?lbefinnande. Sex individer intervjuades med hja?lp av semi-strukturerade intervjuer.

Syftet med detta arbete var att undersöka vilka undervisningsmetoder som pedagoger har som grund vid undervisning i fri improvisation, samt vilka tankegÄngar som ligger bakom undervisningsmetoderna. Genom tre intervjuer med verksamma musiker och pedagoger inom fri improvisation, sÄ fann jag att de tankegÄngar som ligger bakom metoderna Àr till en stor del kopplade till den definition av fri improvisation som de intervjuade har. Metoderna som anvÀnds inom fri improvisations-undervisning Àr mÄnga och varierade men huvudsakligen baserade pÄ att eleven, dels skall bygga upp ett förrÄd av konventionella och icke konventionella speltekniker. Samt att eleven skall öva upp sin reaktionsförmÄga och associativa sida, som anvÀnds pÄ det som sker i nuet. Detta Àr en paradox mot den erfarenhet som eleven har i sitt material/kunskapsstoff, vilket den bör bli medveten om genom reflekterande och ifrÄgasÀttande av det den gör..

Syftet med denna uppsats Àr dels att belysa kartans möjliga dimensioner i undervisningen, se hur eleverna upplever kartarbetet samt se vad lÀroplanen och kursplanerna sÀger om kartarbetet. DÄ lÀroplaner och kursplaner Àndras med tiden var det ocksÄ intressant att se om det har skett nÄgon förÀndring över tid gÀllande kartografin. För att nÄ mitt syfte genomförde jag en empirisk undersökning. Totalt 60 elever fick genomföra en enkÀtundersökning samt en kartuppgift. Elevernas undervisande geografilÀrare intervjuades dÀrefter, detta för att fÄ en djupare förstÄelse för hur eleverna hade svarat pÄ undersökningen.

Studien handlar om hur förskollÀrare pÄ en förskola med teknikprofil talar om teknik ochteknikarbete samt deras tal om teknisk kompetens. Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur förskollÀrare pÄ en förskola med uttalad profilering mot teknik talar och arbetar med teknik. Dessutom syftar studien till att redogöra för förskollÀrares syn pÄ kompetens vad avser teknik samt i relation till barns lÀrande om teknik i förskolan. För att ta reda pÄ det intervjuade jag förskollÀrare med flera Ärs erfarenhet av teknikarbete. InnehÄllet i intervjuerna och det observerade teknikmaterialet pÄ förskolan lÄg till grund för studiens resultat.

Arbetet handlar om grupper och gruppers klimat. Genom litteraturstudier, intervjuer med lÀrare och en elevundersökning har jag försökt att besvara frÄgestÀllningarna. FrÄgestÀllningarna Àr fokuserade pÄ vad som kÀnnetecknar ett positivt respektive negativt gruppklimat och hur man som lÀrare kan arbeta för att skapa ett positivt klimat. Resultatet av undersökningen Àr att tryggheten Àr grunden för ett bra gruppklimat, de intervjuade lÀrarna betonade att ett gott klimat Àr avgörande för att eleverna ska kunna ta till sig av de kunskaper som lÀrs ut i skolan. Det som eleverna betonade som viktigt för att de ska trivas i skolan Àr att de har bra kompisar och en bra lÀrare som kan hÄlla ordning pÄ klassen, flertalet av eleverna trycket pÄ att de vill ha arbetsro nÀr de arbetar..

Internkommunikation berör alla individer inom en organisation och utgör enstor och viktig del i arbetslivet. Ett grundlÀggande behov hos mÀnniskan Àratt ordna verkligheten, att abstrahera mening ur tillvaron och pÄ sÄ sÀttmotverka kaos. DÄ graden av individuella resurser, sÄsom kÀnsla avsammanhang (KASAM), bidrar till hur individen tolkar och uppleverarbetsmiljömÀssiga faktorer sÄ Àr studiens syfte att undersöka sambandmellan kommunikations- och arbetstillfredsstÀllelse i relation till KASAM.Deltagarna var 141 medarbetare inom tillverkningsindustrin frÄn femprivata företag i Mellansverige. Majoriteten var mÀn, medelÄldern 43.5 Äroch anstÀllningstiden varierade mellan 1 och 46 Är. För att undersökastudiens hypoteser utfördes sambands- och regressionsanalyser.

Studiens syfte var att undersöka hur lÀrare lÀr elever att lÀsa. Vilka metoder de anvÀnder och om det finns skillnader mellan deras arbetssÀtt. Jag har anvÀnt mig utav kvalitativ forskningsmetod i min undersökning och utfört intervjuer av fem verksamma lÀrare och Àven tvÄ observationer i en Ärskurs 1. Skillnaderna visade sig inte vara sÄ stora och lÀrarna lÀgger tyndpunkten pÄ samma faktorer vid arbetssÀttet. Resultatet av detta arbete visade att det inte finns endast en rÀtt metod att anvÀnda nÀr man lÀr elever att lÀsa.