Syftet med min uppsats Àr att belysa hur sex pedagoger som arbetar i Ärskurs 1-3 frÄn samma kommun ser pÄ anvÀndningen av genus i klassrummet. Uppsatsen innehÄller ocksÄ en undersökning om hur pedagoger arbetar med genus i klassrummet. Metoden som jag har valt till min undersökning Àr den kvalitativa undersökningsmetoden. Sammanlagt gjordes det sex stycken intervjuer och pÄ tre av dessa intervjuer gjordes Àven observationer. Intervjuerna och observationerna gjordes pÄ olika skolor i samma kommun.

Studier visar att matematikundervisningen i skolan prÀglas av enskilt arbete utifrÄn lÀroböcker. Samtidigt framhÄller rapporter frÄn Skolverket samt styrdokumenten betydelsen av andra kvalitéer, sÄ som kommunikation och laborativa arbetsmetoder. Syftet med denna studie Àr att undersöka för och nackdelar med ett laborativt arbetssÀtt pÄ gymnasial nivÄ, med fokus pÄ kommunikationens betydelse i en aktivitet. Metoderna som anvÀnds vid studien Àr kvalitativa i form av observation och intervju. Studien omfattar en fallstudie dÀr fem grupper bestÄende av gymnasieelever studerats, varav en i huvudsak.

Den hÀr studien syftar till att undersöka upplevelsen av hur samverkan fungerar i ett Barnahus och vilka faktorer som pÄverkar samverkan. Studien efterstrÀvar ocksÄ att utforska upplevelsen av hur samverkan pÄverkar mÄlet att uppnÄ bÀttre arbetsmetoder kring barn som misstÀnks vara utsatta för allvarliga brott. En kvalitativ intervjustudie med samtliga involverade professioner i ett utvalt Barnahus har genomförts. En tematisk analys resulterade i Ätta stycken teman. De teman som kunde urskiljas Àr: öppet klimat pÄ kort tid, natt och dag, spindlarna i nÀtet, ringar pÄ vattnet, en frÄga om instÀllning, Barnahus Àr allas hus, tydlighet Àr husets vÀggar och nÄgot bra pÄ spÄren.

Syftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare i södra Sverige ordnar/planerar och genomför mÄltider, samt hur de i fyra förskolor kan se pÄ mÄltidssituationer som lÀrandetillfÀllen. Med tanke pÄ den dagliga stressen och tidsbristen som upplevs pÄ förskolor idag kopplar jag detta till lÀroplanens mÄl om vikten av det pedagogiska mötet vid matsituationer. För att uppnÄ syftet tar jag hjÀlp av litteraturstudier, intervjuer och observationer. Observationerna visar att lÀrarna inte har konkreta tankar över hur de planerar eller genomför mÄltider. Resultatet jag kommer fram till Àr att lÀrarna har varierade erfarenheter nÀr det gÀller lÀrandet vid mÄltidssituationer.

I vÄr studie undersöker vi vilken uppfattning elever i Ärskurs tre har om likhetstecknet samt hur lÀrarens arbetssÀtt och arbetsmetoder kan pÄverka elevers förstÄelse av likhetstecknets innebörd. I studien anvÀnder vi oss av tvÄ insamlingsmetoder: en kvantitativ undersökning med en klass i Ärskurs tre och kvalitativa intervjuer med tio grundskollÀrare. I undersökningen utgÄr vi frÄn en konstruktivistisk syn pÄ förstÄelse och undervisning. Som bakgrund för studien anvÀnder vi tidigare internationell forskning vilken behandlar elevers förstÄelse för likhetstecknet samt lÀrarens undervisningsmetoder om likhet. VÄr undersökning har pÄvisat att Àven om eleverna visat bra förstÄelse av likhetstecknet nÀr de löser diagnosuppgifter av strukturell typ, har de problem med att skriftligt förklara likhetstecknets innebörd.

Alla elever i dagens skola, oberoende av inlÀrningskapacitet, skall ges likvÀrdiga möjligheter till progressivitet av befintliga kunskaper i det egna lÀrandet. Iakttagelser under bland annat VFU indikerade en problematik i enskilda lÀrares förmÄga till att förse samtliga elever med kunskapsmÀssiga utmaningar. En förbigÄngen elevgrupp utgjordes hÀr av klassens snabba inlÀrare; elever med hög potential. Syftet med undersökningen har varit att ur ett lÀrarperspektiv, söka reda pÄ fungerande arbetsmetoder för att nÄ och tillgodose samtliga elevers kunskapsmÀssiga behov i undervisningen. För att belysa aspekter, specifika ur yrkesverksamma lÀrares synvinkel, valdes en kvalitativ intervjumetod av semistrukturerad art för undersökningen.

Kursplanen för svenska (Skolverket, 2000) Äterkommer stÀndigt till att litteraturen bör ha en central roll i undervisningen. Litteratur beskrivs som nÄgot man kan lÀra och uppleva genom, dels om sig sjÀlv, dels sin omvÀrld. Syftet med denna studie Àr att belysa vilken skönlitteratur lÀrarna anvÀnder i svenskundervisningen pÄ högstadiet, hur den vÀljs samt hur lÀrarna vÀljer att arbeta med den. VÄra informanter bestÄr av lÀrare, frÄn tvÄ olika skolor med skilda förutsÀttningar. Av studien framgÄr att skolorna trots andra skillnader Àr relativt lika gÀllande skönlitteraturen och dess roll i svenskundervisningen, vilken samtliga lÀrare beskriver som central.

För att bÀttre förstÄ vad som leder till frÄnvaro och frivilliga avgÄngar inom kriminalvÄrden Àr det aktuellt att undersöka vilka faktorer som pÄverkar dessa beteenden. Syftet med denna studie var att undersöka vad ett antal faktorer i arbetsklimatet betydde för individers arbetsrelaterade attityder. Vidare undersöktes om effekterna av klimatvariablerna pÄ attityden intention till uppsÀgning medierades av de arbetsrelaterade attityderna. Deltagare i undersökningen var kriminalvÄrdare (N = 90) pÄ en anstalt i NorrtÀlje. Sammanfattningsvis tyder resultatet pÄ att det varierade vilka klimatfaktorer som kunde predicera de olika attityderna.

Stick- och skÀrskador Àr ett problem inom sjukvÄrden. Förekomsten Àr störst inom operationsverksamhet, dÀr stora mÀngder blod och andra kroppsvÀtskor samt vassa instrument hanteras. Risken för blodsmitta varierar för de vanligaste blodsmittorna HBV, HCV och HIV men nÀr tillbud sker finns alltid en möjlig risk för blodsmitta.Syftet Àr att identifiera orsaker till stick- och skÀrskador samt beskriva ÄtgÀrder för att minska risken för blodsmitta under den intraoperativa fasen.I ett operationsteam ingÄr mÄnga olika yrkesgrupper som arbetar nÀra varandra pÄ en begrÀnsad yta och risken för tillbud ökar Risken för operationsteamet kommer aldrig helt att kunna elimineras, men genom att identifiera orsaksfaktorer, sÄsom handskperforation, operationslÀngd och blodstÀnk finns möjlighet att pÄverka sin egen och övriga i operationsteamets sÀkerhet. Genom att anvÀnda olika skyddsÄtgÀrder som dubbla/indikatorhandskar, mun och ansiktsskydd samt anvÀndandet av preventiva arbetsmetoder som Hands-free teknik (HFT) och trubbiga nÄlar kan eventuella risker för blodexponering och en potentiell risk för blodsmitta minska..

Avsikten med uppsatsen var att försöka ta reda pÄ vilka inre bilder en individ konstruerar nÀr denna lyssnar pÄ en ljudberÀttelse. Syftet var att kunna jÀmföra en individs bilder med andra som har lyssnat pÄ samma ljudberÀttelse. Undersökningen som gjordes innehöll Ätta kvalitativa intervjuer som analyserades genom ett hermeneutiskt synsÀtt med avsikt att utvinna intervjupersonernas inre visuella upplevelse. De inre bilderna individer emellan pÄminde om varandra till en viss grad. Identifikationen av ett ting och dess placering i berÀttelsen överensstÀmde bÀst mellan intervjupersonerna medan detaljer i utseende, som huvudsakligen kan kopplas till erfarenhet och kunskap, varierade mer.

En sökning efter framtida arbetsmetoder. En skogstomt i Åkersberga. Sju personligheter. Tre trĂ€ffar. Kreativa övningar.

SammanfattningSyftet med examensarbetet har varit att undersöka och beskriva nÄgra trÀ- och metallslöjdlÀrares syn pÄ faktakunskaper i slöjdÀmnet och dessa kunskapers betydelse i slöjdundervisningen. FrÄgestÀllningarna var följande: Hur beskriver slöjdlÀrarna vad faktakunskaper Àr och hur relaterar dessa beskrivningar till kursplanens beskrivning av faktakunskaper? Hur ser slöjdlÀrarna pÄ faktakunskapers roll/ betydelse i slöjdundervisningen? Studien baseras pÄ en ingÄende textanalys av slöjdens kursplan i Grundskolan kursplaner och betygskriterier 2000 (Skolverket, 2000) och kvalitativa intervjuer med trÀ- och metallslöjdslÀrare. Resultaten visar att kursplanen Àr tolkningsbar och att faktakunskap kan tolkas fram i form av slöjdprocessen. LÀrarna omskrev faktakunskap och ansÄg att faktakunskap kan vara basala kunskaper, verktygslÀra, materiallÀra, arbetsmetoder och att kunna uttrycka sig i ord och bild.

Ämnet för denna studie var professionella behandlares syn pĂ„ sjĂ€lvskadebeteende bland unga flickor. SjĂ€lvskadebeteende Ă€r nĂ„got som pĂ„ senare tid rapporterats i media som ett ökande problem. Syftet med studien var att öka kunskapen kring problemomrĂ„det samt att beskriva likheter och skillnader mellan de professionellas synsĂ€tt berörande tĂ€nkbara funktioner, orsaker och lĂ€mpliga arbetsmetoder. Studien följde kvalitativ metod och empirin bestod av tre halvstrukturerade intervjuer med professionella behandlare inom vĂ„rdgivande/behandlande yrken. De intervjuades utsagor analyserades utifrĂ„n ett psykodynamiskt samt ett kognitivt perspektiv.

Syftet med arbete var att fÄ en ökad kunskap om och förstÄelse för vad som motiverar eleverna i skolarbetet. Inledningsvis gjorde vi en litteraturfördjupning inom omrÄdet och fördjupade oss i begreppet motivation, olika teorier om motivation och vad lÀroplanen sÀger om omrÄdet. För att fÄ ökad kunskap och förstÄelse delade vi ut 81 stycken enkÀter i Ärskurs tre och sex. För att fÄ en ytterligare förstÄelse genomförde vi 12 stycken intervjuer. Resultatet visar att det Àr positiv uppmuntran, belöning, varierade arbetsuppgifter och skolan i allmÀnhet som eleverna i undersökningen anser som motiverande faktorer i skolarbete.

Studien undersökte om de personer som anser sig vara minst sÄrbara för att bli manipulerade Àr de som frÀmst manipuleras av reklam. En experimentell design anvÀndes dÀr 204 studenter bedömde sitt intryck av en reklam, vars manipulationsgrad varierade. Ett frÄgeformulÀr som mÀtte upplevd osÄrbarhet mot manipulation fylldes Àven i. Deltagarna ansÄg att de var relativt osÄrbara mot att manipuleras samt att andra pÄverkades mer av reklam Àn de sjÀlva. Hypotesen att de personer som anser sig vara minst sÄrbara för att bli manipulerade Àr de som frÀmst manipuleras bekrÀftades inte.