Sök:

Sökresultat:

503 Uppsatser om Varierad efterfrćgan - Sida 7 av 34

Elevers motivation till lÀrande : Hur motiveras elever till inlÀrning

Syftet med studien Àr att undersöka hur elever motiveras till inlÀrning, hur man som lÀrare stimulerar och motiverar elever till kunskapsinhÀmtning, och hur man pÄ ett pedagogiskt sÀtt kan stimulera barnen till att vilja lÀra sig. Metoden för det var kvalitativa intervjuer med tre lÀrare pÄ grundskolan. Ur resultatet framkom bland annat att elever i samspel med lÀrare kan skapa den bÀsta inlÀrningsmetoden och att med olika inlÀrningsmetoder ocksÄ nÄ den bredaste kunskapsinhÀmtningen. Och dÀr varierad utformning pÄ lektionen ger eleverna olika utlopp för individuell inlÀrning, som exempel att jobba i grupp, varva katederundervisning med gemensam inlÀrning hela klassen. Men viktigt enligt lÀrarna Àr elevernas engagemang och intresse för att vilja lÀra sig..

Diagnosen selektiv mutism i f?rskolan

Denna enk?tstudie unders?ker vad f?rskolepersonal har f?r kunskap och erfarenhet av diagnosen selektiv mutism (SM) och tal?ngslan, samt om personalen anser att ytterligare utbildning beh?vs. Studien tar utg?ngspunkt i en brist p? forskning som fokuseras p? selektiv mutism i f?rskolan. Selektiv mutism ?r en ?ngestrelaterad diagnos som vanligtvis debuterar i f?rskole?ldern.

Dramapedagogiska verktyg i undervisningen - en vÀg till kunskap

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad sex lÀrare menar att pedagogiskt drama tillför i deras undervisning samt undersöka vad dramapedagogiken kan bidra med i elevernas kunskapsinhÀmtning. Vi har undersökt detta med hjÀlp av fyra frÄgestÀllningar: Vilka dramapedagogiska verktyg anvÀnder informanterna i sin undervisning? I vilket syfte anvÀnder informanterna pedagogiskt drama? Vad har utbildningen i pedagogiskt drama tillfört deras lÀrarroll? Hur upplever informanterna att eleverna pÄverkas av pedagogiskt drama? Undersökningen Àr kvalitativ och bygger pÄ sex frÄgeformulÀr. Urvalsgruppen bestÄr av sex informanter som Àr lÀrare och har utbildat sig i pedagogiskt drama vid Malmö Högskola som en del i lÀrarprogrammet eller som fristÄende kurs. Materialet bearbetades efter fyra kategorier kopplade till vÄra frÄgestÀllningar och respondenternas svar.

Surfplattans anvÀndning i matematikundervisningen : En fallstudie om surfplattans anvÀndning i de tidiga skolÄren

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur anvÀndningen av surfplattor Àr ute i skolan och i undervisningen.Jag har intervjuat tre lÀrare pÄ en skola samt bearbetat tidigare forskning till detta arbete. Undersökningen Àrkvalitativ och intervjuerna Àr semistrukturerade. Surfplattan Àr ett anvÀndningsomrÄde som snabbt har utvecklatsi skolans vÀrld. Surfplattan Àr ett komplement till den traditionella undervisningen, ett hjÀlpmedel för eleverna,ger direkt feedback och skapar motivation. Resultatet visar att lÀrarna tycker att surfplattan generellt Àr positivt attha i undervisningen.

Amatörrockmusikers musikskapande En studie i rockmusikers lÄtskrivande

Amatörrockmusikers musikskapande - En studie i rockmusikers lÄtskrivande, Àr en magisteruppsats om hur gehörsbaserade musiker anvÀnder sig av olika strategier och formler för att samarbeta och skriva musik.Genom att intervjua fyra amatörrockband har en analysmodell kunnat stÀllas upp, vilken ger en varierad bild av samarbetet och skapandet inom bandens kreativa fas.HuvudfrÄgan lyder: Vilka kreativa strukturer och arbetsmetoder förekommer inom amatörrockbands skapandeprocesser?Genom en jÀmförande analys av bandens lÄtar konstateras det att arbetssÀtten och samarbetet varierar, inte bara banden emellan, utan Àven inom banden. Dessutom spelar de digitala medierna en framtrÀdande roll inom det moderna lÄtskapandet..

"För att man ska ha nÄt kul, förutom raster?" : En intervjuundersökning om flickors syn pÄ skolÀmnet idrott och hÀlsa i Ärskurs 5 och 9

SkolÀmnet idrott och hÀlsa ska ge eleverna ett bestÄende intresse för fysisk aktivitet. Av undervisningen krÀvs dÄ att den Àr varierad och har intellektuella, praktiska, sinnliga, estetiska och fysiska perspektiv pÄ lÀrandet. BÄde för flickor och pojkar. Studier har visat att pojkar och flickor behandlas olika i undervisningen i idrott och hÀlsa. Syftet var att med kvalitativa intervjuer undersöka hur 12 flickor i Ärskurs 5 och 9 ser pÄ skolÀmnet idrott och hÀlsa.

Ungdomars intressen och tankar kring biologiundervisning : Ett verktyg för utveckling av undervisningen

Studiens syfte var att kartlÀgga och belysa de tankar och preferenser som finns kringbiologiundervisning i allmÀnhet och i synnerhet pÄ den undersökta skolan. FrÄgestÀllningenvar: Hur ser eleverna pÄ undervisningen i biologi, biologins olika ÀmnesomrÄden samtbiologiÀmnets livsanknytning pÄ denna skola? Elevernas tankar och preferenser inhÀmtadesgenom en enkÀt som till stor del inspirerats av ROSE projektet. Data sammanstÀlldes ochanalyserades utifrÄn frÄgestÀllningen. Eleverna anser att betygen Àr viktigare Àn Àmnet i sigoch att de delar av Àmnet som har anknytning till dem sjÀlva Àr intressantare Àn allmÀnnabiologikunskaper.

Intelligenser i matematiken : en studie om grunder till variation av undervisningen

Syftet med detta arbete var att studera hur matematiklÀrare stÀllde sig till Gardners intelligenskategorier som inlÀrningsstrategi och hur de sedan varierade sin undervisning utifrÄn elevernas behov. Jag valde intervjumetoden som den frÀmsta informationskÀllan för att besvara mina tre frÄgestÀllningar. Slutsatsen blev att elever Àr olika och mÄste fÄ vara det och tanken att undervisningen ska vara varierad finns i bakhuvudet mer eller mindre hos de samtliga av de tillfrÄgade lÀrarna. Intelligensteorier Àr inget som majoriteten intresserar sig för i nÄgon större utstrÀckning, utan de litar till sin erfarenhet och anvÀnder snarare sina egna beprövade teorier nÀr de undervisar och bemöter elever. Arbetet belyser den sociala förmÄgans plats i matematikundervisningen, nÄgot som vÀcker tankar kring den egentliga kunskapen om Àmnet. .

Möjligheter med begrÀnsningar : NÄgra lÀrares erfarenheter av IKT i undervisningen

Denna studie undersöker vad nÄgra lÀrare pÄ en skola har för positiva och negativa erfarenheter av att integrera IKT i sin undervisning. Undersökningen tar sin utgÄngspunkt i nÄgra olika teorier som förklarar olika aspekter av undervisningspraktiken. Det Àr en kvalitativ, induktiv studie, som anvÀnder sig av intervjuer. Resultatet visar att lÀrarna ser IKT som nÄgot positivt, framförallt eftersom det möjliggör en mer varierad undervisning, och ökar elevernas motivation. De möter dock samtidigt mÄnga problem som gör att de inte kan utnyttja dess fulla potential, framförallt tekniska problem, samt bristande digital kompetens, bÄde hos elever och lÀrare.

Oljeprisets inverkan pÄ oljerelaterade aktier

I denna studie undersöker vi vad som pÄverkar oljeaktier och oljeservice aktier. Vi har valt ut fem aktier med varierad storlek frÄn varje bransch, pÄ den amerikanska börsen.Vi anvÀnde oss av en multipel regressionsanalys för att komma fram till vilket av oljepriset och Dow Jones index som pÄverkade aktierna mest. Vi analyserade effekterna bÄde pÄ kort och pÄ lÄng sikt.Studiens resultat visade att pÄ kort sikt pÄverkade oljepriset och Dow Jones index aktierna ungefÀr lika mycket, men pÄ lÄng sikt var det bara oljepriset som hade en inverkan..

Det matematiska sprÄket: en studie om elevers möjlighet att
tala matematik under skolÄren 7-9

VÄrt syfte med detta examensarbete var att utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv undersöka i vilken utstrÀckning eleverna i skolÄren 7-9 fick tillÀgna sig matematik genom dialog. Vi har anvÀnt oss av metoderna observation och intervju. Observationerna har vi utfört i tvÄ olika skolor hos fem pedagoger inom Àmnet matematik. Resultatet av observationerna visade att eleverna fick tillÀgna sig en mycket liten del av matematik- kunskaperna genom anvÀndandet av det matematiska sprÄket. UtifrÄn detta resultat utformade vi en kompletterande intervju som utfördes pÄ tre av dessa pedagoger.

Kunskapsöverföring i ett interorganisatoriskt samarbete -En studie av hur formen för kunskapsflödet pÄverkar kunskapsöverföringen

Att en fungerande kommunikation och kunskapsöverföring mellan organisationer Àr vitalt för ett lyckat samarbete har faststÀllts. Denna uppsats undersöker hur formen för kunskapsflödet kan pÄverka kunskapsöverföringen, i termer av formell och informell överföringsprocess. Det vi har kommit fram till Àr att bÄde det formella och informella kunskapsflödet har en stor inverkan pÄ kunskapsöverföringen. Det formella kunskapsflödet bestÄr frÀmst av varierad dokumentation och Àr effektiv vid kunskapsöverföring till en stor massa. Det informella flödet pÄverkar framförallt öppenheten i kunskapsöverföringen.

Ute eller inne? - en undersökning av lÀrares syn pÄ utomhuspedagogik

Syftet med undersökningen Àr att försöka belysa lÀrares instÀllning till utomhuspedagogik. Ett subjektivt urval av lÀrare gjordes och intervjuer genomfördes och analyserades dÀrefter. Resultatet visar att lÀrarna i undersökningen Àr positivt instÀllda till utomhuspedagogik och ser mÄnga möjligheter med den. De Àr entusiastiska till att anvÀnda naturen i undervisningen. Naturen ses som en del i lÀrandeprocessen.

TvÄ lÀrares upplevelser av matematikundervisning utan lÀrobok

Syftet med denna uppsats Àr att studera hur och varför tvÄ lÀrare i Ärskurs ett pÄ en mindre skola i Halmstad, vÀljer att arbeta utan lÀrobok i sin matematikundervisning. VÄrt syfte Àr Àven att fördjupa oss i lÀrarnas tankesÀtt och upplevelser kring denna process. Vi har gjort en fallstudie, dÀr vi gjort vÄr datainsamling genom kvalitativa intervjuer med de tvÄ lÀrare samt genom deltagande och icke-deltagande observationer i lÀrarnas klasser. Vi har genom vÄr studie uppmÀrksammat hur man kan variera sin undervisning i matematik sÄ att samtliga elever ges möjlighet att utveckla en förstÄelse för matematiken. Enligt lÀrarna sjÀlva Àr det i en undervisning som Àr prÀglad av kommunikation och problematiserande som ett lÀrande kan ske.

Naturvetenskaplig energiundervisning i strÀvan mot en hÄllbar utveckling

Vi ville förÀndra skolans energiundervisning sÄ att den bÀttre skulle bemöta bÄde elevernas svÄrigheter inom energiomrÄdet och de önskemÄl eleverna har om undervisning i dagens skola. Dessutom har vÄrt arbete prÀglats av hÄllbar utveckling. Vi valde att arbeta med undervisningssekvenser dÀr vi designat och motiverat sekvenserna utifrÄn Àmnesdidaktisk forskning, beprövad erfarenhet om elevers attityder och förstÄelse kring naturvetenskap samt hur man genom undervisning kan fÄ elever att nÄ en mer vetenskaplig förstÄelse. Samtidigt har vi försökt att utgÄ frÄn elevernas önskemÄl genom att göra en varierad och intressevÀckande undervisning med icke-traditionella metodinslag eftersom det i Äterkommande utvÀrderingar pÄpekas att elevernas intresse för naturvetenskap sjunker och att detta beror pÄ svalnande intresse p.g.a. otidsenliga lÀromedel och undervisningsmetoder..

<- FöregÄende sida 7 NÀsta sida ->