Uppsala passerade år 2011 gränsen för vad som i Sverige räknas som en storstad ? 200 000 invånare. Staden växer i en snabb takt och förväntas fortsätta göra så under en längre tid framöver. Under de kommande 40 åren spås en tillväxt på ungefär 50 procent av dagens befolkning. Västra Boländerna, idag ett lågbyggt småindustri- och verkstadsområde, ligger endast ett stenkast från Uppsalas nyutvecklade Resecentrum och inte mycket längre från den mest centrala delen av stadskärnan. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur en stadsdelsomvandling av den västra delen av Boländerna kan vara en del i Uppsalas hållbara utveckling. Litteraturstudier, studier av referensprojekt samt ett undersökande skissarbete har resulterat i ett visionsprogram och ett visionsförslag för hur Västra Boländerna kan utvecklas till en grön och socialt hållbar stadsdel som tillåts växa på höjden. Området undersöktes med SWOT-analys samt indelades i mindre karaktärsområden baserat på befintliga strukturer och framtida potentiell utveckling.

I dagens samhälle finns ett stort fokus på miljö och att företag ska arbeta med hållbarhet. Efter flera uppmärksammade skandaler har kraven på företagens hållbarhetsarbete ökat. Corporate Social Responsibility (CSR) är ett av de mest förekommande begreppen inom hållbar utveckling och består av tre perspektiv ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Hållbarhetsredovisning är frivillig och det finns flertalet organisationer som tagit fram principer och riktlinjer till företagen. En av de större organisationerna är Global Reporting Initiative (GRI) som tagit fram ett ramverk för hållbarhetsredovisning.

Räddningsenheterna inom Försvarsmaktens vapengren Flygvapnet har som huvuduppgift att genomföra insatser vid flygplanshaverier. För denna uppgift bedrivs det regelbundna övningar där personalen får träna sina kunskaper och utrustningen testas. Utöver huvuduppgiften förväntas räddningsenheterna kunna hantera övriga olyckor som sker vid militära baser eller dess närområde, så kallade vardagliga olyckor. Ska vardagliga olyckor såsom brand i byggnad, brand ej i byggnad, trafikolycka, utsläpp av farligt ämne och drunkning/-tillbud hanteras är förmågan varierad. Mycket ny utrustning har tillförts på senare tid.

Syfte: Denna studie syftar till att undersöka huruvida de nya styrdokumenten för matematik 2011 tillhör en annan diskurs än styrdokumenten från 2000. Av intresse är hur identifierade diskurser i kombination med eventuell innehållsmässig utveckling i de kursspecifika delarna av styrdokumenten kan komma att påverka matematikundervisningen och, i förlängningen, måluppfyllelsen för elever i behov av särskilt stöd. Mina frågeställningar är:? Vilken diskurs är identifierbar i styrdokumenten från 2000?? Vilken diskurs är identifierbar i styrdokumenten från 2011?? Vad krävs för att nå målen för ett godkänt betyg i matematik A respektive matematik 1a, b och c?Teori och metod: Idén till det tillvägagångssätt studien följer kommer ursprungligen från Gustafsson (2009) där en diskursanalys i fyra steg beskrivs, varav den kritiska är det fjärde och avslutande steget. Här har vissa anpassningar till studien skett och den övergripande metoden är Faircloughs kritiska diskursanalys, med dess tredimensionella modell.

Syfte: Syftet med studien är att utifrån ett sociokulturellt perspektiv undersöka SO-lärares berättelser om arbetet med elever i år 7-9 som riskerar att inte nå målen i SO. Syftet preciseras i frågeställningarna; Hur berättar SO-lärare om undervisningen av elever som riskerar att inte nå målen i SO? Hur resonerar SO-lärare kring det faktum att elever presterar olika inom SO-ämnet? Hur framställer SO-lärare främjande och hämmande faktorer för lärande? Hur berättar SO-lärare om samarbete med andra aktörer inom skolan? Teori: Tolkningsansatsen för studien är inspirerad av det sociokulturella perspektivet. Lärande inom det sociokulturella perspektivet sker i interaktion mellan individer och mellan individ och den sociokulturella miljön. I sociokulturella miljöer ingår även materiella resurser i form av fysiska redskap och verktyg så kallade artefakter.

Banvaktsparken ligger utmed Hällbygatan i stadsdelen Luthagen i Uppsala och är cirka 0,4 hektar stor. En parkering, ett äldreboende och ett bullerplank mot Dalabanan angränsar mot parken. Jag upptäckte parken när jag sommarjobbade på Uppsala kommun under 2013. Jag besökte parken flera gånger och upptäckte att parkens enda besökare verkade vara hundägare som rastade sina hundar i parkens utkant mot Hällbygatan. Syftet med examensarbete är att ge parken en annan utformning och växtgestaltning som kan locka fler besökare.

SammanfattningMålet med det här arbetet är att analysera två pedagogiska metoder för barn med utvecklingsstörning, närmare bestämt TEACCH-metoden och Lilli Nielsens pedagogik, när det gäller kunskapssyn och då framförallt aspekterna hur barnet med utvecklingsstörning tillägnar sig kunskap och vilka former denna kunskap tar. Avslutningsvis undersöks vilka kategorier som kan identifieras ur de analyserade texterna (citaten).För att samla in data har jag använt mig av litteraturstudie men för att tolka och bearbeta data har jag valt att använda mig av kvalitativ innehållsanalys. Litteraturstudie innebär att jag söker efter specifika svar i litteraturen som jag sedan jämför.När det gäller frågeställningen hur barnet med utvecklingsstörning tillägnar sig kunskap enligt TEACCH-metoden har jag funnit följande kategorier: Strukturerad miljö, strukturerade aktiviteter och? hand på hand-metod?. När det gäller frågeställningen vilka former denna kunskap tar enligt TEACCH-metoden har jag funnit följande kategorier: Faktakunskap och Färdighetskunskap.

Internet har medfört att flödet av kapital och information mellan konsument och näringsliv är enklare och mer tillgängligt än någonsin tidigare. Dagligvaruhandeln är inget undantag och finns sedan 1989 på internet, men det är först på senare år som mathandel på internet blivit utbrett. I dagsläget sker cirka en procent av den svenska livsmedelshandeln genom beställningar via internet. Av denna procent utgörs hälften av färdiga middagslösningar omnämnt som färdiga matkassar. Den färdiga matkassen är en svensk innovation och lanserades 2007 av företaget Middagsfrid.

Förtätningar kan både gynna staden, dess invånare och hållbarheten men även hota dessa värden. Enligt plan- och bygglagen (PBL 2010:900) ska hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen men enligt 2 kap. 2 § PBL ska företräde ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning. Trots detta händer det att enskilda intressen gynnas framför allmänna intressen, exempelvis när förtätningar sker i offentliga parker utan att allmänheten kompenseras. Syftet med arbetet är att undersöka hur städer kan förtätas utan att allmänintresset missgynnas.

BAKGRUND:Tiderna och samhället förändras hela tiden och på så vis också historien. Historia är inteenbart sådant som hör till det förflutna, utan också det som sker runtomkring oss just nu ochpåverkar dessutom vad som kommer att ske i framtiden. Sambanden mellan dåtid, nutid ochframtid gör sig gällande i begreppet historiemedvetande. Det begreppet belyser vi i vårundersökning om svensk historieundervisning. Begreppet får enligt svensk och nordiskforskning kring historiedidaktik och historieundervisning allt mer plats ihistorieundervisningen i svenska skolor.

Förtätningar kan både gynna staden, dess invånare och hållbarheten men även hota dessa värden. Enligt plan- och bygglagen (PBL 2010:900) ska hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen men enligt 2 kap. 2 § PBL ska företräde ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning. Trots detta händer det att enskilda intressen gynnas framför allmänna intressen, exempelvis när förtätningar sker i offentliga parker utan att allmänheten kompenseras. Syftet med arbetet är att undersöka hur städer kan förtätas utan att allmänintresset missgynnas.

Sammanfattning/Abstract Sammanfattning/Abstract Paulcén, Viveka och Thuvesson, Johanna (2014) Framgångsfaktorer i matematikundervisningens utvecklingsarbete - Hur skolor arbetar med att vända ett underkänt resultat i åk 3 till ett godkänt betyg på nationella proven i matematik i åk 6 (Success Factors for Developing Mathematical Education) Speciallärarprogrammet - matematikutveckling Skolutveckling och ledarskap Lärande och samhälle Malmö Högskola Problemområde Vårt arbete undersöker hur läraren, lärmiljön, elevhälsa och skolans styrning påverkar elevens möjligheter från att vara underkänd till att nå målen i matematik. Syfte och preciserade frågeställningar Syftet med vår undersökning var att se om vi kunde hitta mönster gällande framgångsfaktorer i matematikundervisning för elever som i åk 3 varit underkända på nationellt prov i matematik men som i åk 6 minst nådde provbetyget E. Vår frågeställning är: ?Vilka framgångsfaktorer på de tre olika nivåerna; organisation, grupp och individ, har påverkat elevernas förmåga att klara kunskapskraven?. Teoretisk ram Tidigare forskning visar att framgångsfaktorer på organisationsnivå innebär tydliga mål för skolutveckling, att kunskap är i ständig fokus och att pedagoger och skolledning utvärderar sin undervisning. Betydande framgångsfaktor på grupp- och individnivå i tidigare forskning är att eleverna har utbildade, kompetenta, engagerade, ämneskompetenta matematiklärare som är insatta i pedagogisk forskning och utgår från elevens förutsättningar och behov, i en inkluderande lärmiljö med varierad undervisning. Vårt arbete är uppbyggt kring en tolkning av systemteori (Öquist, 2003; Svedberg, 2007), vilket innebär att vi har undersökt framgångsfaktorer ur ett helhetsperspektiv. Metod Vi har använt oss av en metodtriangulering för att samla in data till vår forskning.

Den här undersökningen fokuserar på kommuners etablering som varumärken. Man kan beskriva det som en kommersialisering hos kommunerna där de säljer sitt varumärke i princip på samma sätt som ett företag gör, vilket gör det problematiskt att vara opartisk, neutral och framför allt en demokratisk institution som verkar för det allmännas bästa i alla lägen. Här har gjorts en fallstudie av Kalmar kommun som uttalat arbetar för att vara ett varumärke. En av kommunens senare informationssatsningar består även av magasinet Jenny, som tagits fram för att lyfta och kommunicera Kalmars varumärke.Problemställningen består av tre huvudområden. Dessa berör innehållet i varumärket Kalmar kommun, huvudsakliga motiv för att etablera sin kommun som ett varumärke samt i ett tredje perspektiv skönja dess demokratiska påverkan.

 Det statistiska kvalitetsverktyget Statistisk Processtyrning, SPS, introducerades på BT Products AB i Mjölby utifrån en specifik implementeringsprocess. Introduktionen utfördes i en målningsprocess och genom detta arbete kunde aktuell process utvärderas och orsaker bakom eventuell urskiljbar variation eftersökas. I gällande process målas gods till eldrivna truckar svarta genom elektrostatisk pulvermålning, där eftersträvad färgskikttjocklek är 70 µm. Målningen utförs automatiserat av fyra robotar och för att erhålla kunskap om processens uppförande studerades och analyserades utfallet statistiskt utifrån en bestämd kvalitetsindikator, färgskikttjockleken. Data samlades in utifrån denna indikator genom kontinuerlig mätning på utvalt objekt och med hjälp av en mätmall för att erhålla jämförbara observationer.

Nina Andersson (2014) Läsning i särskolan ? ur ett elevperspektiv.Speciallärarprogrammet 90hp, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Högskola Problemområde: Undervisningen i särskolan har fått kritik för att det är för mycket fokus på omsorg istället för kunskap. Därför är det av stor vikt att belysa undervisningen i särskolan och se i fall den bilden stämmer. Att fånga elevers syn på något och i synnerhet elever med utvecklingsstörning är inte särskilt vanligt därför är min bestämda uppfattning att det är viktigt att den här gruppens röster blir hörda. För att få en bakgrund och förståelse av elevernas kontext är min avsikt att beskriva deras svenskundervisning under ett antal lektioner. Syfte: Syftet är att undersöka grundsärskoleelevers upplevelser och erfarenheter av läsning och svenskundervisning.